Publicerad 22 januari 2020

Skattesubventioner riktade till branscher – vad ger de för sysselsättningseffekter?

I den här rapporten drar Tillväxtanalys slutsatser och ger rekommendationer baserat på sju studier. Utifrån olika perspektiv utvärderar vi effekterna av skattelättnader för företag som utför hushållsnära tjänster och restaurang- och cateringtjänster. Syftet med studierna är att analysera om införandet av rut- och rotavdrag samt sänkt mervärdesskatt för restaurang- och cateringtjänster har tagit Sverige närmare det övergripande näringspolitiska målet om fler jobb i fler och växande företag liksom målet att möjliggöra för fler korttidsutbildade att komma i arbete.

Kostnaderna för de tre reformerna uppgick till 132 miljarder kronor under de studerade perioderna, 2010–2015 för rut- och rotavdraget och 2012–2014 för momssänkningsreformen, och har därefter fortsatt att öka.

Subventionerna leder till ökad sysselsättning men omfattningen skiljer sig åt

Utvärderingarna visar en positiv sysselsättningseffekt för samtliga reformer. Under perioden 2010–2015 beräknas rutreformen ha bidragit till mellan 7 700 och 9 300 fler arbetstillfällen och rotreformen till mellan 11 000 och 16 000 fler arbetstillfällen. Motsvarande resultat för momssänkningsreformen var cirka 11 300 arbetstillfällen.

De rutsubventionerade företagen ökade dessutom sin omsättning, arbetsproduktivitet och överlevnadsgrad. Även företagen som omfattas av momssänkningen ökade sin omsättning, lönesumma och vinstmarginal. Nettotillskottet av företag som omfattas av momssänkningen var positivt.

Rutreformen missar till stor del utpekad målgrupp

För både rutreformen och momssänkningsreformen är det ett uttalat mål att öka sysselsättningen bland individer med en svag position på arbetsmarknaden. Våra studier tyder på att rutreformen till stor del missar att fånga den tänkta målgruppen, det vill säga personer med kort utbildning. Resultaten visar också att reformens träffsäkerhet är lägre för gruppen kvinnor än för män. Detta eftersom andelen kvinnor som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning är högre jämfört med andelen män.

En stor andel av de individer som har sysselsättning i de subventionerade företagen har året innan anställningen inkomst från ett annat förvärvsarbete. Störst andel med tidigare förvärvsinkomst återfinns bland personer med sysselsättning i ett rotföretag.

Rotavdraget är mer kostsam än de två andra reformerna

Våra beräkningar av bruttokostnaden per skapat arbetstillfälle visar att ett arbetstillfälle i ett rotföretag är cirka 3–4 gånger dyrare jämfört med rut- och momssänkningsföretagen. Enligt beräkningarna är kostnaderna för varje arbetstillfälle i ett rotföretag mellan 6 och 8 miljoner kronor. Motsvarande kostnader för varje arbetstillfälle i ett rut- och momssänkningsföretag är uppskattningsvis mellan 1,6 och 2,3 miljoner kronor. Vi kan även se en trend med ökade kostnader i kombination med minskad sysselsättningsgrad. Utvecklingen indikerar att reformerna blir mer kostsamma över tid.

Rotavdraget har en jämförelsevis bättre regional räckvidd

Vår utvärdering visar att effekterna av reformerna skiljer sig åt ur ett regionalt perspektiv. De subventionerade rotföretagen är i högre grad än rutföretagen lokaliserade i avlägset belägna landsbygdskommuner och kommuner nära en större stad. Rutföretagen är överrepresenterade i storstadskommuner och kommuner nära en större stad. I relation till den totala sysselsättningen så får rotreformen störst effekt i avlägset belägna och mycket avlägset belägna landsbygdskommuner.

Överväg åtgärder för att förbättra träffsäkerheten

Våra studier tyder också på att rutavdraget till stor del missar att fånga den tänkta målgruppen, det vill säga personer med kort utbildning. En stor andel av de som blir sysselsatta i de subventionerade företagen har inte heller gått från arbetslöshet, utan hade dessförinnan inkomst från ett annat förvärvsarbete. För att nå målet att skapa jobb för personer med kort utbildning, eller som av andra anledningar har en svag anknytning till arbetsmarknaden, bör regeringen överväga åtgärder, exempelvis att villkora rutavdraget, för att öka träffsäkerheten.