En hängbro i en djungel av växter

Studieområde:

Påverkas näringsstrukturen när
minimikravet på aktiekapital sänks?

I rapporten " Påverkas närinsstrukturen när miniminivån för aktiekapital sänks?" har Tillväxtanalys studerat vilken effekt sänkt minimikrav på aktiekapital har haft. Utvärderingen visar att antalet nya aktiebolag som leds av kvinnor i framförallt tjänstesektorn ökat efter reformen.

- Det är känt att entreprenörskap är viktigt för ekonomisk utveckling och för sysselsättningen. Våra resultat pekar på att regelförenklingar, såsom ett sänkt krav på aktiekapital, är ett positivt sätt att stimulera nya företag, säger Chizheng Miao, analytiker på Tillväxtanalys.

För att starta ett aktiebolag finns ett lägsta krav på aktiekapital. Det första beloppet fastställdes redan i 1895 års aktiebolagslag till 5 000 kronor. Över tid har sedan kapitalkravet förändrats vid flera tillfällen. De två senaste är sänkningar, från 100 000 till 50 000 kronor år 2010, samt en ytterligare reducering till 25 000 kronor år 2020. Effekterna av dessa reformer är dock inte utvärderade. Tillväxtanalys har därför valt att utvärdera sänkningen som genomfördes 2010 ur ett näringspolitiskt perspektiv.

Syftet med den här rapporten är att studera hur reformen 2010 påverkat antalet nyregistrerade aktiebolag samt hur de nyregistrerade aktiebolagens prestationer ser ut före och efter reformen. Rapporten nyttjar Tillväxtanalys mikrodatabas kompletterat med uppgifter om nyregistrerade aktiebolag från Bolagsverket. Analysen fokuserar på tidsperioden 2004–16. Vi jämför antalet nyregistrerade aktiebolag inom branscher som kräver låg (behandlingsgruppen) respektive stor initial kapitalinvestering (kontrollgruppen) före och efter reformen. Vi skattar effekter på antalet nyregistrerade aktiebolag och olika utfallsvariabler som relaterar till prestationer på nyregistrerade aktiebolag via en difference-in-difference modell.

Huvudresultat:

  • Reformen har medfört en positiv effekt på antalet nyregistrerade aktiebolag. Antalet
    har ökat med cirka 35 procent i de branscher som har låg kapitalintensitet efter
    reformen. Vi finner vidare att reformen har en bredare effekt på olika grupper i
    samhället, i synnerhet kön och olika åldersgrupper. Bland annat, har antalet nya
    aktiebolag som leds av kvinnor ökat med 27 procent efter reformen.
  • Generellt ser vi inga tecken på att företagens prestation (på kort sikt) skulle ha
    försämrats hos de nyregistrerade aktiebolagen efter reformen. Uppskattade effekter
    på överlevnadsgrad och arbetsproduktivitet under år 3 är inte statistiska signifikanta.
  • Storleken på nyregistrerade aktiebolag efter reformen har minskat (antalet
    styrelseledamöter vid registreringsdatum och sannolikheten att de har minst fem
    anställda tre år efter registrering).
  • Vi ser inga skillnader i bakgrund bland vd:ar i nyregistrerade företag före och efter
    reformen när det gäller inkomstnivå eller tidigare företagarerfarenhet (antalet år som
    egenföretagare).
  • Tidigare egen-företagare (enskild firma eller handelsbolag) har ökad sannolikhet att
    starta ett aktiebolag efter reformen.
  • Vi kan inte se att reformen i någon nämnvärd omfattning påverkat produktiviteten
    bland befintliga företag, det vill säga vi finner inga belägg för någon spridningseffekt.

Påverkas näringsstrukturen när minimikravet på aktiekapital sänks?

Serienummer: Rapport 2023:05

Diarienummer: 2021/68

Påverkas näringsstrukturen när miniminivån för aktiekapital sänks? Pdf, 1016.5 kB.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev