Kan högre löner motverka ingenjörsbristen?
En empirisk analys av hur regionala skillnader i relativlöner påverkar civilingenjörers yrkesval
Ingenjörer är viktiga för ett lands tekniska utveckling och ekonomiska tillväxt. Det är därför oroande att svenska arbetsgivare återkommande rapporterar om ingenjörsbrist. I den här rapporten undersöker Tillväxtanalys om relativlöner påverkar yrkesaktiva civilingenjörers benägenhet att arbeta i ett ingenjörsyrke.
Det här är, till vår kännedom, den första studien som undersöker relativlönens kausala effekt på civilingenjörers utbud mot ingenjörsyrken i Sverige. Rapporten är en del av ramprojektet, Kompetensbrist och STEM-yrken på svensk arbetsmarknad
Idag arbetar endast 6 av 10 civilingenjörer i ett ingenjörsyrke. En förklaring är att andra yrken erbjuder bättre lön. Tillväxtanalys undersöker om löneskillnaden mellan ingenjörsyrken och andra yrken – alltså relativlönen – påverkar civilingenjörers benägenhet att arbeta som ingenjör.
Ökade ingenjörslöner kan sannolikt motverka bristen
Enligt Tillväxtanalys resultat kan höjd relativlön sannolikt motverka ingenjörsbristen. Vår effektutvärdering ger stöd för att höjd relativlön för ingenjörer ökar andelen civilingenjörer som väljer att arbeta inom yrket.
Enligt resultaten medför en procents högre relativlön för ingenjörsyrken minst en procents ökning av andelen yrkesaktiva civilingenjörer som arbetar som ingenjörer. Det kan ungefär översättas till att ytterligare ca 580 kronor i bruttomånadslön för ingenjörsyrken, allt annat lika, inklusive konstanta löner i andra yrken, skulle kunna ge svenska arbetsgivare tillgång till minst 490 fler högkvalificerade ingenjörer.
Resultaten pekar mot att en mer konkurrenskraftig lönebildning för ingenjörsyrken kan vara ett viktigt verktyg för att öka tillgången på ingenjörskompetens i svensk ekonomi.
Regeringen kan ge uppdrag för bättre kunskapsunderlag
Politiken kan bidra till bättre kunskapsunderlag för en lönebildning som motverkar långvarig brist på ingenjörer (och andra yrkesgrupper). Regeringen skulle till exempel kunna ge ett uppdrag till en myndighet att kontinuerligt analysera och kommunicera om utvecklingen av relativlöner för olika yrken är i linje med förändrade marknadskrafter.
Analysen bygger på jämförelser mellan regionala arbetsmarknader
Metodologiskt bygger vår analys på regionala samband mellan löneskillnader för ingenjörsyrken och icke-ingenjörsyrken och andelen av de med en civilingenjörsexamen som återfinns i ingenjörsyrken. För att isolera kausala effekter använder vi så kallad IV-regression med Bartik-instrument – en metod som har använts i ett stort antal besläktade studier.
Ett första steg att förstå relativlönernas bidrag till brist
Våra empiriska resultat utgör en första av förhoppningsvis flera framtida utvärderingar av kopplingen mellan relativlöner och ingenjörsbrist. Framtida studier med alternativa data och metoder kan därför naturligtvis leda till andra resultat och slutsatser. Våra resultat är dock konsistenta med tidigare besläktad forskning.
Publicerad:
