Offentlig upphandling som medel för att öka kvinnors företagande
Juridiska överväganden och samhällsekonomiska perspektiv
Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för den offentliga sektorn för att köpa varor och tjänster, men är också ett möjligt styrmedel för att driva på en samhällsförändring. I Tillväxtanalys rapport undersöks möjligheten att använda upphandling mer strategiskt, i syfte att skapa ökad jämställdhet och därigenom bidra till en mer könsbalanserad företagsstruktur.
Rapporten är skriven av Sofia Lundberg och Tom Madell vid Umeå universitet, på uppdrag av Tillväxtanalys som också har formulerat den övergripande frågeställningen.
Den centrala frågeställningen som undersöks är:
- Under vilka förutsättningar är det juridiskt möjligt och samhällsekonomiskt motiverat att använda upphandling mer strategiskt, i syfte att skapa ökad jämställdhet och därigenom bidra till en mer könsbalanserad företagsstruktur?
I rapporten undersöks också olika upphandlingsformer:
- Hur påverkar exempelvis lagen om offentlig upphandling (LOU) respektive lagen om valfrihetssystem (LOV) möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för företag som ägs och drivs av kvinnor.
Analysen fokuserar inte på målet, om ett mer jämställt näringsliv i sig utan på hur ett sådant mål kan operationaliseras inom ramen för offentlig upphandling.
Resultaten i huvudsak
Rapportens huvudsakliga slutsats är att offentlig upphandling, givet sin omfattning och sitt strategiska handlingsutrymme, i teorin och under specifika villkor, kan användas för att skapa bättre förutsättningar för kvinnors företagande. Men detta är i praktiken förenat med betydande begränsningar.
Det svenska och europeiska upphandlingsregelverket är i huvudsak inriktat på att säkerställa öppen konkurrens, transparens och likabehandling, vilket gör det svårt att på ett juridiskt hållbart sätt rikta åtgärder direkt mot leverantörens ägarstruktur eller könssammansättning. Däremot finns det vissa möjligheter att, inom ramen för upphandlingsprocessen, formulera krav och kriterier som indirekt kan bidra till ett mer jämställt näringsliv, exempelvis genom att påverka hur tjänster produceras eller levereras.
