Studieområde: Infrastruktur & kompetensförsörjning
Resultatutvärdering av regionala strukturfondsprogram 2007–13
De regionala strukturfondsinsatserna ska leda till ökad sysselsättning genom fler växande och konkurrenskraftiga företag i programområdena. Tillväxtanalys redovisar här en resultatutvärdering av de här insatserna under åren 2007–13. Därtill analyserar vi utvalda tematiska områden som haft stor strategisk betydelse och som bedöms ha hög relevans för nuvarande programperiod.
De regionala strukturfondsinsatserna ska leda till fler växande och konkurrenskraftiga företag i programområdena som kan generera sysselsättning. Resultaten visar att vi har fått fler konkurrenskraftiga företag i programområdena, men inte så många fler snabbväxande företag. En slutsats från tidigare utvärderingar är att man inte uppnått förväntningarna med näringslivets och företagens medverkan. Tillväxtanalys delar den uppfattningen och här finns det en hel del som behöver göras för att förstärka den delen under nästa programperiod.
Stora resurser har satsats på större strategiska projekt med fokus på att förstärka programområdenas innovativa förmåga och innovationssystem. Tillväxtanalys studie visar att dessa projekt uppnått målet att producera kunskaper och utveckla nya samverkanskonstellationer, men vi är mer tveksamma till om insatserna leder till regional näringslivsutveckling. Tillväxtanalys uppfattning är att förmågan att skapa näringslivsresultat skiljer sig ganska mycket mellan olika projekt.
Tillväxtanalys vill också uppmärksamma att könsskillnaderna verkar vara störst inom kluster- och inkubatorsatsningar och att det finns behov av att arbeta mera med sådana hållbarhetsfrågor i samband med genomförande av den pågående programperioden. Tillväxtanalys har ingen bra förklaring till varför det ser ut som det gör utan det är ett resultat som ändå visar att den här typen av hållbarhetsproblem är fortsatt synliga inom de klustersatsningar som genomfördes under programperioden 2007–13.
Ett problem med att bedöma insatserna är att vi vet för lite om företagen som deltagit, vilka de är och hur de har utvecklats under en längre tidsperiod. Bättre resultatunderlag behövs i utvärderingarna av företagens tillväxt och överlevnadsförmåga för att se hur de deltagande företagen påverkas. Tillväxtanalys har dock försökt överbrygga detta problem med hjälp av ett antal fördjupningar. Det kan konstateras från fördjupningsstudien att det är många etablerade företag som deltar i strukturfondsprojekten. I forsknings- och näringslivsinriktade klusterprojekt och i entreprenörskapsprojekt var medianåldern på företagen kring tio år med ett genomsnitt på 10–25 anställda beroende på vilket projekt som undersöktes.
Tillväxtanalys har i samverkan med Kontigo gjort ett försök att identifiera de deltagande företagen i ett urval av strategiska projekt och se hur de har utvecklats i relation till en kontrollgrupp. Tillväxtanalys kan dock konstatera att de redovisade resultaten inte riktigt håller. Det har varit svårt att få tag i företagens organisationsnummer i projekten. Datatillgången och kvaliteten på data har varit starkt begränsad, vilket innebär att vi inte har fått fram några säkra resultat på hur företagen utvecklats i samband med att de har deltagit i dessa strategiska projekt.
Ett viktigt område som kan förbättras är hur man ska stärka programmens förutsättningar för att generera bättre näringslivsresultat. Tillväxtanalys ser ett flertal förbättringsområden under pågående programperiod inom detta område.
Ett annat viktigt utvecklingsområde är att skapa ett sammanhållet system för lärande. Erfarenheter från såväl denna som tidigare utvärderingar pekar på ett antal brister, till exempel svårigheter att identifiera deltagande företag, varierande tillgång till projektutvärderingar och varierande kvalitet på utvärderingar. Inte minst finns det behov av att stärka kunskapsuppbyggnaden hos såväl beredningsfunktioner som beslutsgrupper som är kopplade till programmens genomförande, det vill säga skapa ett sammanhållet system som ger möjligheter att dra slutsatser från tidigare satsningar, för att därigenom kontinuerligt kunna förbättra programgenomförandet. För att kunna skapa ett fungerande sammanhållet system för lärande behövs därför ett antal olika insatser och förbättringar inom hela kedjan.
Men det finns också lärdomar från programperioden som är värda att fortsätta med, bland annat:
- Satsningarna mot befintliga företag och andra befintliga verksamheter som visat sig fungera. Tillväxtanalys menar att det är bättre att fortsätta att bygga vidare på något som redan fungerar än att i allt för stor utsträckning försöka vara nyskapande och unik på regional nivå.
- Koncentrera resursinsatserna till programområdenas styrkeområden. Det kan finnas ett behov av att programområden gör mer noggranna analyser kring sina styrkeområden för att se hur man kan utveckla dessa styrkeområden i samverkan med andra programområden.
- Lärande behöver även i fortsättningen vara en del i utvecklingen av den regionala tillväxtpolitiken. I många av dessa områden behövs mer kunskaper om specifika insatser och förbättrad tillgänglighet till sådana kunskaper.
Tillväxtanalys ger följande rekommendationer för programperioden 2014–20:
- Man bör se till att projekten har en tydlig näringslivskoppling och att det privata näringslivet tidigt får delta i arbetet med att planera och utveckla projekten.
- Arbetet med ett mer resultatorienterat arbetssätt under den pågående programperioden bör ha fortsatt fokus på att stärka lärande.
- De kärnindikatorer som används under denna programperiod behöver bli tillförlitliga.
- Projektens slututvärderingar och andra utvärderingar behöver bli mer tillgängliga och lätt åtkomliga på internet. Vidare behövs tydligare kategoriseringar av olika typer av insatser som vi kan börja samla kunskaper om.
- Utvärderingsstrategierna och indikatorsystemen inom de gränsöverskridande programmen behöver ses över för att öka jämförbarheten mellan programmen. Erfarenheterna från den föregående programperioden 2007–13 är att det har varit svårt att utvärdera resultaten och måluppfyllelsen då målen för programmen har varit allt för oprecisa.
Resultatutvärdering av regionala strukturfondsprogram 2007–13
Serienummer: Rapport 2016:04
Diarienummer: 2015/016