Tillväxtanalys är tveksam till förslaget om att utforma ett särskilt företagsstöd för kultursektorn.

Ang Betänkande (SOU 2009:16) Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur av Kulturutredningen

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter på rubricerat ärende.  Myndighetens huvuduppgift är att belysa de områden som har störst betydelse för tillväxt samt ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Tillväxtanalys har valt att ge synpunkter på de delar i utredningen där myndigheten är omnämnd eller där vi bedömer det relevant utifrån Tillväxtanalys generella uppdrag. Tillväxtanalys kommer inte att ta ställning till de kulturpolitiska målen, vilka naturligtvis har sitt eget värde och både direkt och indirekt kan bidra till tillväxt. Den 1 april 2009 bildades Tillväxtanalys av myndigheterna Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, och Glesbygdsverket. Tillväxtanalys finner det angeläget att de erfarenheter och kunskaper som tidigare byggts upp inom området kreativa-/kulturnäringar tas tillvara i det fortsatta arbetet med Kulturutredningens förslag. Nedan följer några kommentarer kring delar av förslaget. 

Kapitel 10.2 
Högre utbildning, forskning och eftergymnasial utbildning för kulturområdet
Tillväxtanalys delar utredningens generella bedömning om att högskole- och eftergymnasiala utbildningar bör kompletteras med arbetsmarknadsrelevanta inslag, inte minst inom det entreprenöriella området samt att det finns ett behov av att stärka forskning och utveckling inom kulturområdet. Tillväxtanalys tar dock inte ställning till de specifika förslagen i bilaga 6. 
 

Kapitel 10.3 
Kulturföretagande och entreprenörskap
Tillväxtanalys instämmer i flera delar av utredningens förslag. Bland annat ser Tillväxtanalys positivt på att utifrån sin analys och utvärderingsroll bidra med metodutveckling och analyskapacitet. Dock vill Tillväxtanalys lämna följande synpunkter: 

Stycke 10.3.3 
I utredningen nämns ett antal särskiljande drag för företagare inom den kulturella/kreativa sektorn. Bland annat att ett av sektorns utmärkande drag är att den domineras av små företag, 98,5 procent av företagen har under 20 anställda (Del 2 sid 155). Detta är dock inget utmärkande drag utan är snarare en generell beskrivning av det svenska näringslivet. Flera av de särdrag som beskrivs i utredningen kan även appliceras på andra branscher och sektorer. Vilket naturligtvis inte innebär att de ändå är viktiga delar att beakta i framtiden för att på bästa sätt främja tillväxten. Tillväxtanalys är dock mycket tveksam till förslaget om att utforma ett särskilt företagsstöd för kultursektorn. Vi menar att det dels kommer att vara svårt att avgränsa och definiera vilka företag som ska ingå. Dels bör staten ta ett (större) helhetsgrepp när det gäller statligt finansierad företagsrådgivning och affärsrådgivning. Aktörer som arbetar med näringslivsfrämjande frågor bör öka sin generella kompetens och kunskap om vilka behov och önskemål de företag har som inte är verksamma inom den ”traditionella” tillverkningsindustrin.

Stycke 10.3.6
Kultur och kreativitet är båda begrepp som är svåra att bestämma och statistiskt mäta. Tillväxtanalys menar därför att arbetet med att utveckla statistiken kring dessa näringar tills stor del också bör handla om att hitta kompletterande metoder för att skapa en bättre bild av näringarna, exempelvis med konsumentundersökningar. Tillväxtanalys har under 2009 i uppdrag att ta fram en definition av kreativa näringar med utgångspunkt att befintlig statistik ska kunna användas. Det vill säga att definitionen inte bör kräva att nya mätinstrument skall utvecklas. Den nya definitionen ska kunna mätas i domänerna sysselsättning, förädlingsvärde samt företagande inom regioner samt över tid.

Kapitel 10.4 
Regional tillväxt
Tillväxtanalys instämmer i att det är angeläget att utveckla kunskap om de olika näringarnas roll i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet både på nationell och regional nivå. Samarbete mellan den lokala och den regionala nivån samt nationella myndigheter över sektorsgränserna pågår redan och kan utvecklas, kompletteras och förbättras. Tillväxtanalys menar också att det är viktigt att även bygga upp en tvärsektoriell mottagarkapacitet inom Regeringskansliet för att tillvarata de framkomna resultaten. 

Kapitel 12 
Ökat samspel mellan stat, kommun - portföljmodellen
Tillväxtanalys ser visserligen positivt på att en del av de nationella resurserna som läggs på kultursektorn i framtiden hanteras på regional nivå. Med ett sådant arbetssätt kan lokal och regional kompetens utnyttjas bättre och satsningarna kan anpassas till rådande förutsättningar. Tillväxtanalys ställer sig dock mycket tveksam till om dagens regionala struktur ännu är anpassad för att axla den roll utredningen vill lägga på dem.  

Kapitel 18  
En ny roll för Kulturrådet
Tillväxtanalys väljer att inte att kommentera den föreslagna organisationsförändringen. Men, oavsett hur de organisatoriska förändringarna löses bör uppföljning, utvärdering och analyskapacitet utvecklas och stärkas. Sverige är relativt väl försett med statistisk data som skulle kunna utnyttjas mer. Genom att utveckla en bättre utvärderingskapacitet kan man bland annat studera om de offentliga resurserna används på bästa sätt. Man skulle också skaffa sig en bättre mottagarkapacitet till den forskning och utveckling som utredningen föreslår. Här skulle Sverige kunna bli ledande och exempelvis vara med och driva det europeiska arbetet inom kulturområdet. 

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit Anne Kolmodin. 

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör