Tillväxtanalys delar uppfattningen att en väl fungerande
riskkapitalmarknad som ger nya och växande företag god tillgång till
riskkapital har en avgörande betydelse för tillväxt och förnyelse i
ekonomin.

Ang Betänkande Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelning (SOU 2009:33)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter på rubricerat ärende.  

Förslaget syftar till att öka fysiska personers ägande i onoterade bolag och innebär dels ett skatteavdrag för fysiska personers förvärv av aktier i onoterade bolag och dels ett avdrag på bolagsnivå för utdelningar till fysiska personer. Målet är att öka mängden eget kapital i små och nya företag för att underlätta att dessa företag får tillgång till krediter och riskkapital.

Tillväxtanalys delar direktivens och utredningens uppfattning om att en väl fungerande riskkapitalmarknad som ger nya och växande företag god tillgång till riskkapital har en avgörande betydelse för tillväxt och förnyelse i ekonomin, särskilt i ett medellångt och långt perspektiv, samt att det i vissa fall kan vara motiverat att öka det direkta ägandet i ekonomin.

Tillväxtanalys menar därför att särlösningar och skatteregler som till sin utformning kan uppfattas som komplicerade och svåra att förstå för enskilda och företagare bör så långt som möjligt undvikas. Ett huvudinslag i en strategi för hållbar tillväxt bör vara fortsatt regelförenkling. Särskilda skatterabatter och avdrag, av det slag som utredningen diskuterar, som ökar komplexiteten bör i möjligaste mån undvikas.
Tillväxtanalys menar vidare att det är relevant att lyfta fram behovet av att ytterligare öka tillgången till riskkapital och det direkta ägandet i näringslivet, särskilt i mycket tidiga faser. Därför bör särskilda insatser för ett ökat utbud av riskkapital genom direkt ägande kunna prövas.

Ett sådant direkt och spritt ägande i näringslivet är önskvärt av flera olika skäl. För det första, och som är i fokus för utredningen, ger ett ökat tillskott av riskkapital i tidigare skeden en utvidgad möjlighet att på marknaden pröva fler nya produkter, tjänster och produktionsmetoder. En förstärkt introduktion av idéer på marknaden leder på sikt till en effektivare omvandling, förnyelse och stärkt konkurrenskraft. 
I tidiga skeden kan enskilda investerare ha en fördel gentemot institutionella investerare genom att kunna få en tydligare koppling till de specifika investeringsobjekten och därigenom kunna göra en ”närmare” bedömning av risken än vad den institutionelle bedömaren kan göra. En institutionell investerare (fonder och investmentbolag) har sällan resurser att tidigt göra omfattande analyser i de enskilda fallen. Analyser måste av nödvändighet göras i mer mogna objekt och i senare skeden. Det är för det mesta svårt för en institution att få lönsamhet i de tidiga och små investeringarna. Man har ett för långt kunskapsavstånd till investeringsobjektet. Detta är också skälet till att dessa investerare går in senare och i förhållandevis stora investeringar, i mer mogna skeden där satsningen är så omfattande att den kan motivera en mer omfattande analys. Detta kan uttryckas som att den professionella marknaden på goda grunder ”diskriminera” satsningar i tidiga faser.

Enskilda investerare å andra sidan har en annan situation. De kan gå in i företag ”som man känner till”. De har genom att gå in som ägare också en möjlighet att ta del i företagets skötsel, exempelvis genom en plats i styrelsen. Detta innebär att den enskilde inte bara kan påverka genom att köpa och sälja aktier (exit) på det sätt som institutionerna i huvudsak arbetar utan kan också utöva inflytande (voice). Det aktiva ägandet blir därför någonting annat än det institutionella ägandet. Det kan i bästa fall medföra ett engagemang i styrelser, en ambition att aktivera nätverk och externa resurser för att bidra till att utveckla företaget. I själva verket handlar det om en skatterabatt för köp av aktier i onoterade företag för att stimulera till ett ”medföretagande”.

Tillväxtanalys tillstyrker att systemet med skatterabatt för investeringar i tidigare skeden i onoterade aktiebolag prövas. När det gäller övriga förslag i utredningen finns det enligt Tillväxtanalys mening inte nu anledning att genomföra dessa.

Emellertid menar Tillväxtanalys att utredningen inte tillräckligt motiverat behovet av de förändringar som förslås samt visat på att effekterna av förslagen blir de önskvärda. Med hänsyn till detta bör förslaget genomföras under en prövoperiod samt att det genomförs en grundlig utvärdering av förslagens effekter efter prövoperiodens slut.

Tillväxtanalys vill dock framföra följande ytterligare synpunkter på utredningen och utredningens förslag. 

Allmänna synpunkter

Enligt utredningens direktiv ska behovet av åtgärden utredas, och vilka marknadsmisslyckanden som kan sägas vara orsaken till att åtgärden är nödvändig.

I direktiven nämns särskilt att förslaget skall omfatta skattelättnader för fysiska personer som investerar i små och nya företag. Utredningen diskuterar inte varför det är motiverat med ett skattesystem som gör att fysiska personer finner det mindre lönsamt att investera i nya företag. Det finns därför enligt Tillväxtanalys ett behov av att ytterligare belysa behovet av ett ökat enskilt ägande.

Utredningen konstaterar att det finns studier som visar att det finns ett ”finansiellt gap”, men att det finansiella gapet enligt vissa studier inte är speciellt stort. Statistik över behovet av ägarkapital finns tillgänglig för svenska förhållanden. Ungefär 13 procent av de företag som startade år 2003 och som överlevt i tre år anger ”brist på nytt ägarkapital” som ganska eller mycket stort hinder för tillväxt (ITPS 2008). Knappt 10 procent av småföretagen anger brist på nytt ägarkapital (NUTEK 2008) som ”stort hinder för tillväxt”.

Enligt resonemangen i inledningen av detta remissvar finns det anledning att tydligare skilja på behovet av riskkapital i mycket tidiga skeden och på kapital för expansion i senare mer mogna skeden. 
I det första, tidiga skedet är det i själva verket frågan om att ge skatterabatt för start av företag, en sorts subvention till ett ökat medföretagande. En sådan rabatt eller subvention är rimlig om ambitionen är, som direktiven anger, att få fler att starta nya företag.

I ett senare skede, när produkten, tjänsten eller produktionsprocessen är så utvecklad att den kan bli föremål för en marknadsbedömning, finns det anledning att diskutera riskkapitalbehovet i termer av att hantera eventuella effekter av kunskapsasymmetri genom att utnyttja riskspridning i riskkapitalfonder. Det blir därför aktuellt att till diskussionen om riskkapital i tidiga skeden (se ovan) också diskutera riskkapital i senare skeden. Enligt Tillväxtanalys bedömning är en skatterabatt för fysiska personers engagemang i senare skeden inte lika motiverad. Här bör det kunna finnas alternativa investerare, i form av juridiska personer, något som utredningen inte haft i uppgift att utreda.

Förslaget missar många företag i målpopulationen 

Utredningen begränsar sig till skattelättnader för fysiska personer som förvärvar nyemitterade aktier i onoterade bolag. Investeringar i handelsbolag och enskild firma beaktas inte. I direktiven anges att utredningen skall studera möjligheten till avdrag för investeringar även i handelsbolag och enskild firma. Utredningen pekar på att sådana undantag skulle bli mycket komplicerade. Utredningen har inte till följd av tidsbrist diskuterat detta i utredningen. Med tanke på att målet med reformen är att gynna kapitalbildningen i små och nya företag och många små och nya företag drivs i annan form än aktiebolag, är begränsningen till aktiebolag tveksam. Tillväxtanalys menar dock att generella förändringar i skattesystemet bör användas om ambitionen är att nå även denna grupp av företag.

Utdelningsavdrag en omväg till ökat eget kapital

Den andra delen av förslaget avser ett avdrag för aktiebolag som lämnar vinstutdelning till fysiska personer. Bolaget får alltså avdrag för utdelning på vissa aktier. Om målet är att öka det egna kapitalet i små och nya onoterade bolag är det oklart varför just vinstutdelningar gynnas skattemässigt. De som investerar i nya och mindre bolag kanske främst ser värdestegringen i företaget som det primära målet, och företagen kan stärka det egna kapitalet genom att inte ge utdelning. Reglerna för utdelning i fåmansbolag har också nyligen ändrats så att det blivit förmånligare för ägarna. Tillväxtanalys anser därför att denna del av utredningens förslag inte bör prövas.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit Peter Wikström.

Tina Bylander
Tf Generaldirektör

Referenser 
ITPS (2008): Uppföljning av 2003 års nystartade företag – 3 år efter start, S2008:001, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Östersund. 
NUTEK (2008): Företagens villkor och verklighet 2008, dokumentation och svarsöversikt, R2008:21 Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Stockholm.