Tillväxtanalys bejakar de tankegångar som syftar till att genom en ny
myndighetsorganisation ge bättre förutsättningar för tvärsektoriellt
tänkande och ett trafikslagsövergripande arbete.

Ang Effektiva transporter och samhällsbyggande – En struktur för sjö, luft, väg och järnväg (SOU 2009:31)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende. Tillväxtanalys koncentrerar sitt svar till några områden som ansluter till myndighetens uppdrag, främst förslaget kring en ny utvärderingsfunktion samt förslagen kring organiseringen av dagens statistikverksamhet vid SIKA. Remissvaret berör dessutom mera övergripande några andra förslag och tankegångar som behandlas i betänkandet. 

Det regionala inflytandet

Tillväxtanalys delar utredningens bedömning att ett territoriellt förhållningssätt till transportfrågorna är positivt för utveckling och tillväxt. Ett regionalt inflytande kan, förutom att det medför att kompetens tas tillvara, också ge ett mer helhetsinriktat synsätt på transportpolitiska frågor. Ett synsätt som i förlängningen även präglas av, som utredningen skriver, ett mer allmänt samhällsbyggnadsintresse. Att synen på transportpolitikens mål och förverkligande vidgas i riktning mot ett bredare samhällsbyggnadsperspektiv är positivt inte minst från tillväxtpolitiska utgångspunkter. En effektiv tillväxtpolitik förutsätter ett tvärsektoriellt arbetssätt, fritt från s.k. stuprörstänkande, där olika resurser och kompetenser samordnas på såväl regional som nationell nivå.

Tillväxtanalys menar vidare att ett av de viktigaste inslagen i en ny modell för att inkludera regionala intressens synpunkter i transportpolitikens förverkligande är att den präglas av ett tydligt samspel mellan stat och region. Tillväxtanalys vill därför också understryka vikten av ett fortsatt tydligt nationellt ansvar för transportpolitikens genomförande. I syfte att ge goda tillväxtförutsättningar i landets alla delar är det av vikt att staten även i framtiden tar ett samlat ansvar för finansiering och planering av transportsystemets olika delar. Detta torde dock, som sagt, med fördel ske i en utvecklad dialog med regionala intressen.

För att ett samspel skall kunna utvecklas mellan nationell och regional nivå bör den regionala strukturen utvecklas vidare. I syfte att såväl ta tillvara den regionala kompetensen som att utveckla en stark och beslutsför regional partner till den statliga nivån i alla delar av landet torde det krävas en fortsatt reformering av den regionala politiska strukturen i vårt land.

Ett nytt planerings- och beslutssystem

Vad gäller utredningens förslag till ett nytt planerings- och beslutssystem menar Tillväxtanalys att analys och förslag bör bedömas som väl genomtänkta och adekvata. Särskilt förefaller ambitionen att skapa ett planeringssystem som kan verka snabbare och därmed mera effektivt som god. Tillväxtanalys vill i detta sammanhang dock understryka betydelsen av att planerings- och beslutsprocessens utveckling tar hänsyn till de förutsättningar som ges av den fysiska planeringsprocess som främst sker i våra 290 kommuner. Tillväxtanalys vill också betona den betydelse av ett stärkt inslag av utvärdering och en utvecklad uppföljning som utredningen för fram som en viktig del av en framtida planeringsprocess.

Organisering av uppgifter

När det gäller organiseringen av uppgifter i en ny myndighetsorganisation inom det transportpolitiska området väljer Tillväxtanalys att koncentrera sig på frågor som ligger den egna verksamheten nära. Det rör verksamheter där myndigheten genom en nyss avslutad omstruktureringsprocess dragit vissa slutsatser som skulle kunna vara av intresse också inom andra områden än tillväxtpolitiken. Främst rör således remissvaret verksamheter som knyter an till statistik, utvärdering och analys. Tillväxtanalys bejakar dock de tankegångar som syftar till att genom en ny myndighetsorganisation ge bättre förutsättningar för tvärsektoriellt tänkande och ett trafikslagsövergripande arbete än vad som ges med dagens myndighetsorganisation. Förutsatt att en ny myndighet ges förutsättningar för att ta tillvara en samlad kompetens och verka trafikslagsövergripande torde förslaget om ett sammanslaget Trafikverk vara ett gott alternativ till dagens myndighetsstruktur. Vad gäller förslagen kring en ny struktur för statistikansvar och utvärderingsfunktion gällande det transportpolitiska området utvecklar Tillväxtanalys nedan sina synpunkter under sex rubriker.

Statistikansvaret i en oberoende funktion

Inledningsvis vill Tillväxtanalys understryka betydelsen av 1994 års statistikreform och den ordning som numera gäller att ansvaret för officiell statistik ligger på myndigheter som har en närhet till, och därmed kunskap om, de områden som olika slag av statistik berör. Vidare framhåller Tillväxtanalys statistikverksamhetens oberoende vilket i detta fall talar emot att ett nytt Trafikverk, men även att Transportstyrelsen, bör ta över det ansvar som idag ligger på SIKA. Den bäst lämpade lösningen för det officiella statistikansvaret på området är, enligt Tillväxtanalys uppfattning, att uppgiften ges till en av övriga transportmyndigheter oberoende funktion.

Positivt med en samordning av ansvar för officiell statistik och utvärdering

Enligt Tillväxtanalys mening är ett väl fungerande samspel, som gällt inom ITPS och som nu gäller inom den nya myndigheten, vad gäller utvärdering och statistikansvar av stort värde för utvecklingen av de båda uppgifterna. Den dubbla kompetens som finns hos myndigheten är av strategiskt värde för att lösa uppgiften på ett effektivt och kvalitetssäkert sätt. Det kvalificerade underlag som myndigheten har och de möjligheter som ges att utveckla olika kompetenser bidrar till att kunna fungera som en stark och kompetent utvärderingsfunktion och en väl fungerande funktion för framtagande av beslutsunderlag till regeringen. Tillväxtanalys vill därför understryka betydelsen av att ansvaret för den officiella statistiken och ansvaret för utvärdering hålls samman även i en framtida utvärderingsfunktion inom det transportpolitiska området.

En ny utvärderingsfunktion

Tillväxtanalys tillstyrker utredningens förslag om en fristående utvärderingsfunktion för effektivare styrning. Tillväxtanalys kan vidare konstatera att många av de uppgifter som utredningen diskuterar för den nya funktionen ligger nära den verksamhet som bedrivs inom Tillväxtanalys idag. Tillväxtanalys kan därför se flera paralleller till den egna verksamheten och hur denna nu utvecklas i en ny myndighet. Tillväxtanalys ställer sig bakom de huvudsakliga argument som utredningen för fram för att bilda en ny fristående utvärderingsfunktion inom det transportpolitiska området. En utvecklad utvärderingsfunktion inom transportpolitiken är, som utredningen skriver, väl motiverad inte minst mot bakgrund av de resurser som avsätts till området. Det är vidare väl motiverat att, som utredningen gör, tydliggöra att denna utvärderingsfunktion är regeringens organ och att den skall fungera som en slags stabsresurs och ta fram beslutsunderlag till regeringen. Samtidigt som en central uppgift just är att utvärdera andra myndigheters framtagna beslutsunderlag.

Utvärderingsfunktionens roll som regeringens organ

Att en fristående utvärderingsfunktion, vilken verkar inom ett ytterst komplext sakområde, måste ha en hög vetenskaplig nivå på sitt arbete är närmast självskrivet. Utvärdering kräver en hög och speciell metodologisk kompetens och en tydlig koppling till universitet och högskolor men också andra relevanta kunskapsmiljöer är därför av mycket stort värde. Det är därmed inte sagt att utvärderingsfunktionen med fördel är en del av en forskningsinstitution. Det finns tvärtom argument vilka talar för att regeringens organ på området istället bör organiseras skiljt från den traditionella forskningsmiljön. Kraven på, och arbetssättet vid, en forskningsinstitution å ena sidan och en utvärderingsfunktion, vilken bör ha en stabsroll visavi regeringen, å andra sidan skiljer sig tydligt åt. Det är därför tveksamt om det skulle vara till fördel för någon av parterna att slå samman verksamheter av dessa olika slag i en myndighet. Tillväxtanalys ställer sig därför tveksamt till förslaget om en samordning mellan VTI och den nya utvärderingsfunktionen.

Upphandling av kompetens

Utredningen skriver att ”Huvudmannen för utvärderingen behöver inte själv bedriva all utvärdering i egen regi.” Detta är ett synsätt som Tillväxtanalys bejakar. Till exempel har Tillväxtanalys i sin instruktion ett krav om att i betydande utsträckning upphandla utvärderingar och analyser. Liknande förutsättningar för den framtida utvärderingsfunktion som utredningen diskuterar torde vara av central betydelse för att den samlade kompetens som finns på området, inom landet och internationellt, skall kunna tas tillvara. En utvärderingsfunktion av den volym som utredningen diskuterar torde knappast kunna samla all nödvändig kompetens för det mycket breda och komplexa uppdrag som diskuteras. Ett tydligt krav på att anlita extern utvärderingskompetens torde även ge goda möjligheter till att effektivt utnyttja, till exempel, VTI:s unika kompetens utan att funktionerna därför förs samman organisatoriskt.

Samhällsbyggande och tillväxtpolitik

Avslutningsvis vill Tillväxtanalys klargöra att myndigheten ser många områden där det finns stora möjligheter till samarbete och samordning med en ny utvärderingsfunktion av det snitt som utredningen skisserar. Redan idag samarbetar, som tidigare framhållits, SIKA och Tillväxtanalys. Detta samarbete har, enligt Tillväxtanalys uppfattning, goda förutsättningar för att ytterligare utvecklas i framtiden. En ny och utvecklad utvärderingsfunktion på det transportpolitiska planet blir därför en mycket intressant partner för Tillväxtanalys. Detta gäller såväl det sakpolitiska området som utvärderingsmetodologiskt. De transportpolitiska frågorna och dess centrala roll i ett bredare samhällsbyggande arbete är, som framhållits, av största betydelse för en framgångsrik tillväxtpolitik. Tillväxtanalys ser därför många möjligheter till gemensam kunskapsutveckling i framtiden. Ett samarbete mellan en ny utvärderingsfunktion och Tillväxtanalys kan organiseras på olika sätt. Tillväxtanalys ser klara fördelar med att SIKA:s såväl statistik- som utredningsverksamheter, liksom Tillväxtanalys huvudkontor, idag är lokaliserade till Östersund. Det torde finnas förutsättningar för att i den fortsatta beredningen diskutera olika lösningar för hur samarbetet bör utformas. En sådan diskussion bör kunna inkludera ett organisatoriskt samarbete vilket utvecklas över tid och efter de krav och möjligheter som ges. I fokus för en sådan diskussion bör dock regeringens behov av respektive funktion ligga. Men också frågor kring hur regeringen kan nyttiggöra sig de resultat som en väl samordnad utvärderingsverksamhet inom strategiska politikområden för Sveriges utveckling och tillväxt kan ge.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit avdelningschef Martin Olauzon. Analytikerna Torbjörn Danell, Anne Kolmodin, Peter Malmsten, Inger Normark och Wolfgang Pichler har deltagit i ärendets beredning.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör