Tillväxtanalys ställer sig positiv till att öka effektiviteten i energi- och koldioxidbeskattningen genom mer generella regler.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende. 

Tillväxtanalys ställer sig generellt positiv till förslagets intentioner att öka effektiviteten i energi- och koldioxidbeskattningen genom mer generella regler och så få undantag som möjligt.

Förslaget innebär å andra sidan att man i mindre utsträckning följer en annan generell skatteprincip som innebär att man i möjligaste mån beskattar icke rörliga skattebaser, vilket är en relevant princip när det gäller koldioxidskatten då det finns en uppenbar risk för så kallad koldioxidläckage även om förslagets relativt små skattehöjningar inte lär leda till någon omfattande läckagerisk.

Tillväxtanalys är positiv till att 0,8 % regeln fasas ut. Tillväxtanalys är också positiv till att återbetalningen av koldioxidskatt för dieselolja i jordbruks- och skogsbruksmaskiner minskas successivt samt att koldioxidskatten på naturgas och gasol vid drivmedelsanvändning höjs till den generella koldioxidskattenivån. Vår bedömning är att borttagandet av undantagen bidrar till en nödvändig omställning och att fördelarna därmed överväger nackdelarna även om omställningen kommer att innebära att viss näringsverksamhet påverkas negativt.

Tillväxtanalys är vidare positiv till att koldioxidskatten för industrianläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter slopas.

Tillväxtanalys är däremot tveksam till det undantag från en generell energibeskattning som görs för biobränslen. Energiskatten är viktig ur ett energieffektiviserings- och resurshushållningsperspektiv. Energiskatten bör i möjligaste mån vara proportionell mot energiinnehållet och inkludera alla bränslen inklusive biobränslen. Ökad energieffektivisering ökar också förutsättningarna för en ökad andel icke fossila bränslen då marginalelen i Sverige kommer från fossila bränslen. Tillväxtanalys tycker därmed att energiskatten på t.ex. råtallolja inte bör tas bort. För att främja icke fossila bränslen relativt biobränslen är högre koldioxidskatt, införande av ett kvotpliktsystem, teknikutvecklingsstöd och pilotprojektdispenser att föredra.

Avseende koldioxidutsläppen från privatbilismen innebär förslaget att utsläppen från denna sektor inte kommer att minska, vilket även förslagets konsekvensberäkningar indikerar. Ekonomiska styrmedel är dock inte tillräckliga. Forskningen visar att ekonomiska styrmedel genom att påverka relativpriserna kan bidra till att existerande teknik implementeras. Ekonomiska styrmedel bidrar dock i begränsad omfattning till att helt ny generell teknik utvecklas. Det gäller speciellt det mycket omfattande tekniksprång som måste till för att klimatmålen skall kunna nås.

I takt med att nya lösningar utvecklas kan och bör koldioxidskatten successivt öka, så som regeringen föreslår, för att bidra till omställningen, viktigt är dock att höjningen går hand i hand med att alternativa lösningar tas fram. För att detta skall kunna ske är det dock viktigt att man parallellt genomför målmedvetna och omfattande åtgärder för att säkerställa denna teknikutveckling.

Även om Sverige har en god utgångspunkt med en hög andel ickefossil energi kommer utmaningen att minska återstoden av fossilbränsleberoendet främst inom transportsektorn att kräva genomgripande teknikutveckling, inte bara i form av energi- och koldioxideffektivare fordon utan ett transportsystem som är koldioxideffektivt i sin helhet. Dubbelt så många små miljöfordon kan till exempel ta ut de positiva effekterna av bränslesnålare bilar genom en volymökning. Utvecklingen mot ett koldioxideffektivt transportsystem förutsätter tydliga systemmål, fullskaleexperiment och rigorösa utvärderingar, vilket i sin tur förutsätter omfattande investeringar.

Miljöproblem utgör negativa externa effekter (tragedy of the commons) och är ett marknadsmisslyckande och problem där vi inte kan förvänta oss att marknaden hittar egna lösningar. Det eftersom enskilda marknadsaktörer på egen hand inte kan påverka eller har möjlighet att ta ansvara för alla de delkomponenter som behöver förändras för att få tillstånd de systemförändringar som krävs. Företag och andra offentliga aktörer har inte heller tillgång till tillräckligt tålmodiga och riskvilliga finansiärer i den omfattning som krävs. Historiska erfarenheter visar att stora teknikskiften finansierats genom en kombination av statlig och privat samverkan där staten stått för forskningsmedel, riskkapital och långsiktig finansiering.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har statliga investeringar dock en god tillväxtgenererande potential genom att en generell teknikutveckling vid sidan av det avsedda användningsområdet också kan komma att nyttjas inom andra områden. Goda lösningar ökar företagens konkurrenskraft och innebär ett viktigt bidrag till att globalt minska utsläppen då de snabbt sprids till andra länder – genom ett positivt koldioxidläckage.
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Eva Alfredsson.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör