Tillväxtanalys anser det positivt att betänkandet innehåller både en strategidel och en genomförandedel.

Ang Betänkandet Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.

1 Allmänna synpunkter

Tillväxtanalys anser att e-delegationen lagt väl avvägda förslag i betänkandet, särskilt positivt är att det innehåller såväl en strategidel som en genomförandedel. För att myndigheternas arbete med e-förvaltning ska kunna utvecklas och samordnas i praktisk mening är det väsentligt att ge genomförande- och utvecklingsfrågor stor uppmärksamhet, vilket Tillväxtanalys uppfattar att e-delegationen gjort i betänkandet. Däremot borde det utvecklas ytterligare när det gäller förslag kring hur uppföljning och utvärdering av genomförandet ska gå till. Här kan Tillväxtanalys rapport ”Underlag för IT-politiska insatser, kartläggning av indikatorer” ge vägledning.

Tillväxtanalys tillstyrker förslaget om att en utvecklad e-förvaltning bör ges ett breddat perspektiv, från att tidigare primärt betraktats som en intern angelägenhet för myndigheterna till ett synsätt att arbetet har nytta för hela samhället. Delegationens uppfattning att arbetet ”rör samhällets samlade utvecklingsförmåga och innovationskraft”(sid.12) bedöms riktig. Ändå bör det hållas i minnet att samhällets utvecklingsförmåga och innovationskraft är en komplicerad process som består av många olika faktorer, där en utvecklad e-förvaltning kan utgöra en av flera pusselbitar för att uppnå målsättningarna. En utvecklad e-förvaltning kan vara ett verktyg för att förenkla ärendehantering och kommunikation mellan privatpersoner, företag och myndigheter. Likaså innebär en utvecklad e-förvaltning möjligheter för myndigheterna att genomföra rationaliseringar av sin verksamhet. 
Utvecklade e-tjänster bör ses som ett verktyg, stödsystem, för att underlätta exempelvis för företag och privatpersoner att på ett smidigt sätt uträtta ärenden hos myndigheter. I detta avseende måste också lokala förutsättningar och företags och medborgares olika behov beaktas.

Tillväxtanalys tillstyrker delegationens ambition att företagens administrativa börda ska minskas samt att en utvecklad e-förvaltning förväntas förenkla medborgarnas vardag. Betänkandet innehåller en genomförandeplan samt förslag på hur uppföljningen på ett övergripande plan ska genomföras (bilaga 6). Som ett verktyg i uppföljningen föreslås ett antal övergripande mätetal. Tillväxtanalys uppfattar mätetalen som i hög grad inriktade på myndigheternas interna arbete, vilket i och för sig faller sig naturligt. Tillväxtanalys vill ändå föreslå att mätetalen kompletteras med mätbara indikatorer av vilken påverkan arbetet har på företagens administrativa börda, samt i vilken utsträckning medborgarna kunnat använda tjänsterna. Myndigheternas redan pågående arbete med att mäta företagens regelbörda bör i detta sammanhang tas tillvara.

En grundförutsättning för att en utvecklad e-förvaltning ska ge önskvärda effekter är att företag och medborgare har tillgång till bredband med tillräcklig kapacitet. Även om de flesta företag och medborgare idag har tillgång till bredband, finns stor spännvidd på hastigheten i nätet. Parallellt med utvecklingen av e-förvaltning behöver därför också kartläggningar och insatser göras för säkra tillgängligheten till bredband, både vad avser geografisk spridning och funktionell kapacitet. Tillväxtanalys har under år 2010 i uppdrag att utveckla former för att följa företags tillgång till bredband. Tillväxtanalys bild av läget är att det fortfarande finns brister i dessa avseenden i vissa delar av landet.

2 Mer specifika synpunkter

2.1 Samarbete mellan myndigheter, kommuner och landsting
Betänkandet omfattar förslag som rör hela den offentliga sektorn, exempelvis överväganden om hur samarbetet mellan myndigheter, kommuner och landsting samt näringsliv och organisationer kan förbättras. Av naturliga skäl ges dock statsförvaltningen den största uppmärksamheten i delegationens förslag. Vid överväganden om hur samarbetet mellan olika aktörer kan förbättras bör olika typer av portallösningar sökas som innebär förenklingar för användaren, d.v.s. en form av en dörr in.

Exempelvis bör en företagare kunna nå en tjänst som ligger inom en statlig myndighets ansvarsområde, även med en ingång på kommunens hemsida

2.2 Utvecklingsansvariga myndigheter och mallar för överenskommelser
Tillväxtanalys tillstyrker förslaget att utse fyra utvecklingsansvariga myndigheter (Bolagsverket, Skatteverket, Lantmäteriet och Transportstyrelsen). Avsikten är att dessa myndigheter koordinerar utvecklingsarbetet inom de sektorer som de tillhör. Tillväxtanalys delar också uppfattningen att fler utvecklingsansvariga myndigheter bör utses efter hand. Exempel på sådana myndigheter är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Jordbruksverket.

E-delegationen föreslår att de utvecklingsansvariga myndigheterna utarbetar mallar för överenskommelser mellan myndigheterna inklusive förslag på metoder för att nå överenskommelser. Tillväxtanalys vill här betona vikten av att utforma dessa mallar så enkelt och överskådligt som möjligt. Alltför omständliga mallar innebär en stor risk att de läggs åt sidan och inte utgör det stöd som var avsett.

2.3 Uppföljning, utvärdering och målstruktur
Som sagts inledningsvis hade det varit en fördel om betänkandet ytterligare hade utrett förslag kring uppföljning och utvärderingar. För att kunna genomföra en systematisk uppföljning och utvärdering av arbetet bör en gemensam målstruktur utarbetas för olika nivåer inom olika politikområden. Genom att utarbeta indikatorer inom ett sådant system möjliggörs systematiska uppföljningar, vilka kan ligga grund för eventuella justeringar i genomförandet. 

Tillväxtanalys vill lyfta fram behovet av att utarbeta system för uppföljningar av hur elektroniska upphandlingar utvecklas. Ett sådant system bör omfatta också kommuner och landsting samt kunna hantera hur små och medelstora företag påverkas av utvecklingen.

Tillväxtanalys anser det positivt att Delegationen satt behovsdriven e-förvaltning som utgångspunkt för utvecklandet av e-tjänster, d.v.s. tanken att utvecklingen ska drivas utifrån medborgarnas, företagens och samhällets behov av tjänster. Ett verktyg i detta arbete skulle kunna vara återkommande användarundersökningar, vilket kan bidra till att tjänsterna utvecklas på ett användarvänligt sätt.

2.4 E-legitimation 
Tillväxtanalys tillstyrker bildandet av en nämnd inom Skatteverket (nämnden för e-samordning) som får i uppdrag att samordna myndigheternas befattning med e-legitimationer, elektroniska underskrifter och gemensamma elektroniska tjänster. Arbetet med bildandet av en sådan nämnd bör ha hög prioritet. 

Ett hjälpmedel i arbetet med e-legitimationer skulle kunna vara att utveckla system som gör det möjligt att följa utvecklingen ur ett användarperspektiv, exempelvis vad tycker användarna om användbarheten, hur många använder e-id, går legitimationen att använda till olika tjänster.

2.5 Öppen programvara
Tillväxtanalys tillstyrker e-delegationens förslag om öppna teknikstandarder. Här bör man dock vara medveten om att detta kan innebära vissa omställningskostnader. För att uppmuntra val till öppna programvaror bör en sammanfattning av framgångsrika exempel tas fram, enligt delegationens förslag.

Förutom framtagande av goda exempel behöver dessutom myndigheterna styras till att i första hand välja öppna programvaror. I det arbetet kan delegationen spela en viktig roll.

2.6 Små företag och medborgare med liten datorvana
Slutligen vill Tillväxtanalys poängtera att en utvecklad e-förvaltning inte får innebära att mindre företag, eller medborgare med liten datorvana, diskrimineras i kontakten med myndigheterna. En utvecklad e-förvaltning behöver i hög grad vara inriktad på användarvänlighet så att även mindre företag, och privatpersoner med liten datorvana, ges möjlighet att nyttja tjänsterna. Detta är en central aspekt som bör ges hög prioritet i uppföljningen av insatserna. 

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Ulf Tynelius. I ärendets handläggning har även avdelningschef Martin Olauzon, analytikerna Anne Kolmodin, Peter Malmsten, Anders Östhol och Niklas Kviselius deltagit.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör