Genom samordning och samverkan med andra aktörer skapas större
möjligheter för en ökad statlig närvaro och för en bättre service.

Ang Betänkande av Utveckling av lokal service i samverkan: Se medborgarna – för bättre offentlig service (SOU 2009:92)

Tillväxtanalys har fått betänkandet Se medborgarna – för bättre offentlig service på remiss och lämnar följande synpunkter. Synpunkterna följer i huvudsak den kapitelindelning som finns i betänkandet.

1.1 Allmänna synpunkter

Tillväxtanalys anser att utredaren gjort en bra genomgång av ett aktuellt och angeläget ämne; medborgarnas tillgång till offentlig service. Utredarens val att utgå från medborgarnas behov av service och hur service tillhandahålls känns nytt och helt riktigt. En likvärdig tillgång till service i hela landet är en viktig utgångspunkt. 

Utredarens förslag bör kunna bidra till att minska utanförskapet och att underlätta integrationen av invandrare i samhället. Ett minskat utanförskap leder till lägre kostnader för medborgarna och för samhället och ökar därför förutsättningarna för tillväxt. Tillväxtanalys tillstyrker huvudlinjerna i utredarens slutsatser och förslag.

Tillväxtanalys delar utredarens bild av att bristen på styrning har bidragit till att myndigheterna har utvecklat sina verksamheter i huvudsak utifrån egna mål, oberoende av hur andra myndigheter på olika nivåer agerat. Flera centrala myndigheter har under de senaste åren i stor utsträckning minskat sin fysiska närvaro både i många gles- och landsbygder och i förorter. Incitamenten för myndigheterna att utveckla service i samverkan har varit allt för svaga.

Genom samordning och samverkan med andra aktörer skapas större möjligheter för en ökad statlig närvaro och för en bättre service. Samverkan bör därför vara en del av myndigheternas ordinarie verksamhet och inte ett undantag. Detta bör gälla samtliga myndigheter och inte enbart de som är centrala i denna utredning. 

1.2 Förslag till ny servicestruktur (kap.4)

Tillväxtanalys tillstyrker huvuddragen i förslagen till en ny servicestruktur avseende uppbyggnad, innehåll och ansvarsfördelning.

Tillväxtanalys delar utredarens förslag om att det bör finnas ett s.k. servicecenter i varje kommun. I geografiskt stora kommuner kan dessa vara ett komplement till befintliga kommunkontor. Kontorsstrukturen bör bygga på befintlig infrastruktur. I ett servicecenter bör kommunal och statlig service samordnas i den utsträckning de lokala förutsättningarna så tillåter. 

1.3 Förslag om teknikstödd service (kap.5)

Tillväxtanalys tillstyrker förslagen om utveckling av en robust och enkel e-legitimation samt att ge E-delegationen i uppdrag att främja medborgarnas användning av e-tjänster.

Tillväxtanalys betonar även att ett ökat användande av e-tjänster kräver en hög tillgänglighet till bredband i hela landet. Lämplig myndighet bör därför få i uppdrag att följa hur tillgängligheten till bredband avseende geografisk spridning och funktionell kapacitet utvecklas över tid.

1.4 Förslag om ideella och privata aktörer (kap. 7)

Tillväxtanalys tillstyrker en utredning om mobila servicepunkter. 

1.5 Förslag om styrningen (kap. 8)

Många myndigheter har under senare år utformat sina verksamheter oberoende av hur andra myndigheter agerat. Det har bl.a. lett till en minskad fysisk närvaro i många delar av landet och olika geografiska indelningar som försvårar möjligheterna till samverkan. Det har också fått till följd att myndigheterna inte alltid tillhandahållit en god service i alla delar av landet. De senaste årens utveckling visar att den övergripande styrningen av myndigheternas inriktning varit otillräcklig.

En förutsättning för att utredningens förslag och goda ambitioner ska kunna genomföras är att det avsätts tillräckligt stora ekonomiska resurser för uppdragen. Om finansieringen bör ske inom ramen för myndigheternas ordinarie anslag eller genom särskild finansiering är en fråga för regering och riksdag. För att förslagen ska kunna genomföras krävs också en tydligare styrning från regering och riksdag. Förutsättningarna för en bättre styrning över sektors- och politikområdesgränser måste förbättras. Detta inbegriper en bättre samordning inom regeringskansliet.

Tillväxtanalys tillstyrker att riksdag och regering bör fastställa övergripande riktlinjer för tillgänglighet till service i samverkan mot bakgrund av målen i förvaltningspolitiken och politiken för regional tillväxt. Det måste också finnas planering för hur uppföljning och utvärdering ska genomföras.

Tillväxtanalys tillstyrker även att myndigheterna bör åläggas att samråda med kommunerna om möjligheter till servicelösningar i samverkan.

Tillväxtanalys delar bedömningen att länsstyrelserna bör få ett samordningsansvar för serviceutvecklingen på regional nivå. I detta ingår att samordna och leda den länsvisa planeringen kring service samt att bevaka hur servicen utvecklas. För att tydliggöra frågornas vikt bör länsstyrelserna ges ett tydligt formulerat uppdrag och mandat att leda arbetet. Instruktioner till länsstyrelser men även till berörda myndigheter behöver därför ses över. Förslagen innebär att länsstyrelserna åläggs ett stort och viktigt uppdrag. Det är därför avgörande att länsstyrelserna, med tanke på uppdragets omfattning, tillförsäkras nödvändiga resurser för uppdraget.

Genomförandet av utredningens förslag bör kunna integreras med genomförandet av de regionala serviceprogram som tagits fram av länsstyrelser, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan och som ska genomföras under åren 2010-2013. I programmen ingår i många fall både kommersiell och offentlig service i analyser och insatser. Av riktlinjerna till programmens framtagande framgår att kommunerna förväntas vara viktiga parter i arbetet samt att serviceprogrammen ska kopplas ihop med övrigt programarbete i länen. 
Utredningens förslag har även en koppling till regeringens strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder och den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013.

I flera avseenden finns intressanta erfarenheter att hämta från hur motsvarande frågor har behandlats i andra länder. Beträffande t.ex. arbetssätt och styrningsfrågor är Norge och Finland intressanta länder att studera.

1.6 Ekonomiska konsekvenser och finansiering (kap 10)

Utredaren föreslår att glesbygdskommuners kostnader för inrättande och drift av servicecentrum och servicepunkter bör kunna beaktas inom det kommunalekonomiska utjämningssystemet, antingen som ett särskilt strukturbidrag eller som en delkomponent i systemet för kostnadsutjämning avseende kommuner med liten folkmängd, långa avstånd och spridd bebyggelse. 

Tillväxtanalys avstyrker att kommunernas kostnader ska vara en del i kostnadsutjämningen. Systemet för kommunal kostnadsutjämning är avsett att utjämna för strukturella kostnadsskillnader och därigenom bidra till att kommunerna (och landstingen) får likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Kostnadsutjämningen finansieras fullt ut av kommunerna. Tillväxtanalys bedömer av den anledningen att det inte är lämpligt att kostnader för drift av servicecentrum inarbetas i detta system.

Däremot bör det utredas närmare om det finns förutsättningar för att kostnaderna skulle kunna inarbetas i det statligt finansierade särskilda strukturbidraget. Strukturbidraget har ersatt de delmodeller som tidigare hade regionalpolitisk karaktär inom den kommunalekonomiska utjämningen. Sannolikt finns beröringspunkter mellan kommuner som erhåller strukturbidrag och kommuner som har särskilda behov av inrättande av servicepunkter och servicecentrum. 

Även andra alternativa finansieringsformer bör övervägas.

1.7 Tillväxtanalys arbete med tillgänglighetsanalyser

Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att löpande följa utvecklingen av kommersiell och offentlig service i olika delar av landet . Tillväxtanalys har därför god information om en rad serviceslag; både avseende utvecklingen av antalet serviceställen, deras geografiska positioner samt hur tillgängligheten i olika delar av landet mätt i tid eller geografiskt avstånd till dessa serviceställen förändrats över tid. Tillväxtanalys analysverktyg bygger på geografisk information (GIS) om t.ex. befolkning, servicepunkter och vägdata och kan användas för olika typer av analyser där geografi och avstånd är av betydelse. 

2 Beslut

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Peter Malmsten. I ärendets handläggning har även avdelningschef Martin Olauzon, analytiker Inger Normark och analytiker Ulf Tynelius deltagit.

Dan Hjalmarsson 
Generaldirektör