På väg mot en inre marknadsakt
En enhetlig rättslig patentordning är av mycket stor betydelse för Europas konkurrenskraft och innovationsförmåga.
Ang Meddelande från Europeiska kommissionen: ”På väg mot en inre marknadsakt” med 50 förslag för att stärka Europas konkurrenskraft och öka förtroendet för den inre marknaden bland medborgarna.
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats att yttra sig i rubricerat ärende. Av remissen framgår att det är önskvärt om det i remissvaren anges de fem åtgärder som anses vara mest respektive minst angelägna i förslaget till en inre marknadsakt. Tillväxtanalys väljer dock att enbart fokusera på de åtgärder som är mest angelägna för att stärka EU:s konkurrenskraft och förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Den inre marknaden är en förutsättning för att åstadkomma detta och den utgör en helt central del i strategin för EU 2020. Mot denna bakgrund anser Tillväxtanalys att följande förslag eller områden är mest angelägna att arbeta vidare med fortsättningsvis.
Förslag nr 1: Införande av EU-patent
Frånvaron av ett EU-patent skapar ett uppsplittrat skyddssystem med höga kostnader och bristande förutsebarhet. En enhetlig rättslig patentordning är av mycket stor betydelse för Europas konkurrenskraft och innovationsförmåga. Europa har i detta avseende en uppenbar konkurrensnackdel i förhållande till USA. Denna långdragna process ser äntligen ut att kunna avslutas då en begränsad grupp av EU-länder inlett ett s.k. fördjupat samarbete kring denna fråga. Det är därför viktigt att Europaparlamentet och rådet skyndsamt antar förslagen rörande EU-patentet, dess språkordning, och harmoniserade system för tvistlösning.
Förslag nr 4 och 5: Fortsatt utveckling av den inre marknaden för tjänster
En inre marknad för varor finns redan medan det återstår en del innan man kan tala om reell inre marknad även för tjänster. En fortsatt utveckling av den inre marknaden för tjänster på grundval av tjänstedirektivets förfarande för ömsesidigt erkännande är därför nödvändig. Det är vidare viktigt att även den elektroniska handeln på den inre marknaden utvecklas (förslag 5), men det är fram för allt viktigt att stora sektorer eller områden inte är undantagna från direktivets tillämpningsområde. Direktivet för gränsöverskridande sjukvård innebär ett betydelsefullt steg för att skapa en inre marknad även för denna typ av tjänster som omsätter stora belopp. Kostnaderna för sjukvård utgjorde cirka nio procent av BNP år 2008 för OECD-länderna (OECD Health Data 2010).
Förslag nr 17 och 18: Offentlig upphandling
Den offentliga upphandlingen uppgår till betydande belopp. Att förenkla och modernisera EU:s upphandlingsregler är därför ett viktigt och prioriterat område. Konkurrensen stärks om reglerna kring offentlig upphandling förenklas så att fler företag deltar i upphandlingar i andra länder. Den offentliga upphandlingen kan i också i större utsträckning användas som stöd för andra politikområden som exempelvis innovation. Gränsöverskridande offentliga upphandlingar utgör fortfarande en försumbar del av alla tilldelade kontrakt. En ökad konkurrens innebär också att priserna pressas och därmed kan stora belopp sparas av skattebetalarnas pengar.
Förslag nr 30: Utstationering av arbetskraft
Rörlighet bland arbetskraften är en av de fyra grundläggande friheterna, men är också avgörande för kunskapsspridning och en bättre fungerande arbetsmarknad. Utstationering av arbetstagare är ett viktigt inslag i den inre marknaden för tjänster och ökar konkurrensen. Enligt kommissionen finns det emellertid utrymme för förbättringar vad gäller tillämpning och efterlevnad av utstationeringsdirektivet. Ett sådant område är dubbelbeskattning som riskerar att drabba arbetstagare negativt. Ett annat är höga administrativa kostnader till följd av nationella regler, vilket är negativt för konkurrensen. Tillväxtanalys delar därför bedömningen att det behövs förtydliganden kring tolkningen av direktivet
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Björn Falkenhall.
Dan Hjalmarsson
Generaldirektör
