Utredningen innehåller inte någon nulägesanalys av det existerande
transportsystemets eventuella förtjänster, brister eller
utvecklingsvägar.

Ang Remiss av betänkandet Mer innovation ur transportforskning (SOU 2010:74)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Utgångspunkter

Utredningen behandlar ett mycket viktigt delområde i det svenska forsknings- och innovationssystemet. Det är en brett upplagd och mycket ambitiös kartläggning av transportforskningssystemet och dess offentliga aktörer. Till detta kommer en diger förslagslista på bl.a. förbättrade samarbetsformer mellan offentliga och privata aktörer och förslag på finansiella förstärkningar av olika delar i det svenska transportforskningssystemet. Det breda anslaget och den digra förslagslistan utgör sannolikt ett välkommet inslag i diskussionerna om det svenska transportsystemets framtida utvecklingsmöjligheter. Men den breda ansatsen och vissa brister i metoden gör det också svårt att ta ställning till analysernas och förslagens relevans för utvecklingen av transportsystemet. Nedan ges några exempel på detta.

Kommentarer

Utredningen innehåller inte någon nulägesanalys av det existerande transportsystemets eventuella förtjänster, brister eller utvecklingsvägar. Kapitel två har rubriken ”Det transportrelaterade forsknings- och innovationssystemet” men innehåller introduktion av olika begrepp och generella resonemang om transportsektorns övergripande betydelse och utmaningar - dock inte en analys av det som fungerar bra eller mindre bra i det svenska systemet. Utredningen säger att en innovationssystemanalys gjorts men det förutsätter att vissa relationer, systembrister eller andra brister analyseras vilket inte görs.

Utredningens förtjänst är däremot kartläggningar av vilka offentliga aktörer som ingår i systemet och vilka samarbeten som finns i systemet men det är svårt att av dessa kartläggningar dra slutsatser om vad som fungerar eller vilka eventuella förstärkningar av systemet som bör ske. Överhuvudtaget saknas solid empiri på transportsektorns utveckling under de senaste 10 åren, inte minst gäller detta det svenska näringslivet utveckling inom sektorn som ju är central för att samverkan inom systemet skall fungera och det gäller även för transportforskningssystemets output där bl.a. bibliometriska eller patentindikatorer kan användas för att belysa systemets utveckling, inriktning, samarbeten och resultat.

De transportpolitiska målen – refereras ofta i utredningen men definieras inte. Det går till exempel inte att se hur betänkandet förhåller sig till de av riksdagen antagna målen beskrivna i ”Mål för framtidens resor och transporter” (Prop. 2008/09:93). Till exempel: Vilka av de s.k. funktionsmålen och hänsynsmålen bör prioriteras från ett forskningsperspektiv? De näringspolitiska målen – ”att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag” (s 9-10) fördjupas heller inte. En relevant analys borde ställa frågan var i den globala försörjningskedjan som svensk transportindustri kan bli riktigt konkurrenskraftig och utifrån denna och andra analyser resonera om vad det innebär för forskningsfinansieringens omfattning, struktur och samarbeten. Detta görs tyvärr inte på ett systematiskt sätt i utredningen.

Utredningens sista kapitel har en rad förslag och överväganden om bl.a. en kraftig finansiell förstärkning av olika delar i innovationskedjan, alltifrån forskning till innovation och utbildning inom entreprenörskap. Sannolikt är många av dessa förslag motiverade men återigen saknar Tillväxtanalys en koppling mellan innovationssystemanalysen i de tidigare kapitlen och de konkreta förslagen. En tydlig mål- och problemdiskussion beträffande de sju årens tillfälliga förstärkning/tillskott av statsmedel saknas dessutom (s 162). Tillväxtanalys har därför svårt att bedöma behov av och effekterna av de i betänkandet beskrivna satsningarna utan en djupare analys av tydliga målbilder och aktuell nulägesbeskrivning. Utan djupare analys av de transport- och näringspolitiska målen och formulerandet av en problembild (Exempelvis: Hur står vi idag i förhållande till dessa mål och hur kan transportforskningen stödja uppföljningen av dessa?) har Tillväxtanalys även svårt att förhålla sig till ståndpunkten att det skulle finnas små möjligheter att nå dessa mål utan ytterligare tillskott i finansiering (s 15).

Tillväxtanalys stöder förslaget att trafikslagsövergripande analyser sker kontinuerligt beträffande punkterna 1) ”utvärdera transportsystemets förmåga till innovation” (s 145) samt 2) ”utveckling av processer, metoder och indikatorer för detta” (s 145). Myndigheten för Trafikanalys gör redan nu uppföljningar av de transportpolitiska målen. Tillväxtanalys ser goda möjligheter att stödja dem i arbetet med att utveckla nya processer, metoder och indikatorer för att utvärdera förmågan till innovationer och att följa upp effekterna av forskningspolitiska beslut.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Markus Bergfors. Avdelningschef Enrico Deiaco har deltagit i ärendets beredning.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör