Tillväxtanalys anser att potentialen för ”skattekonkurrens” diskuteras mycket ytligt i underlaget.

Ang Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, KOM(2011) 121 slutlig.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Förslaget syftar till att bekämpa vissa viktiga skatterelaterade hinder för tillväxt på den inre marknaden. Med den beräkningsmetod för den gemensamma konsoliderade skattebasen som föreslås medföra överensstämmelse mellan de nationella skattesystemen utan att skattesatserna harmonieras. Systemet kommer att vara frivilligt och tillgängligt för företag av alla storlekar.

Enligt det förslagna systemet med en gemensam konsoliderad skattebas skall koncernerna tillämpa en enda uppsättning skatteregler inom EU och bara behöva hantera en enda skatteförvaltning. En stor fördel med systemet är att det därmed kommer att minska företagens kostnader för att efterleva reglerna. Tillväxtanalys ser positivt på förslaget och menar att det kommer att underlätta för företag, särskilt små och medelstora, att expandera sin verksamhet över de nationella gränserna. En viktig anledning till detta är att förslaget påtagligt minskar företagets kostnader för att efterleva reglerna. Eftersom systemet är frivilligt skapar inte heller övergången till ett gemensamt system någon extra kostnad för de företag som enbart verkar på en lokal, regional eller nationell marknad eftersom dessa kan välja att fortsätta följa de nationella reglerna.

Tillväxtanalys vill lyfta fram följande punkter där det varit önskvärt med en mer fördjupad analys än vad som framgår av underlaget till remissen:

• Potentialen för ”skattekonkurrens” diskuteras mycket ytligt i underlaget. Skattekonkurrens anses som en positiv aspekt av reformen, vilket borde motiveras tydligare i underlaget. Möjligheterna till att denna konkurrens leder till ett ”race to the bottom” diskuteras i väldigt liten utsträckning.
•  I underlaget belyses inte statsfinansiella konsekvenser på kort och lång sikt för enskilda länder, vilket kan ha stor betydelse för hur skattekonkurrensen utvecklas.
•  Hur rörliga är de komponenter på vilken skattebasens fördelning mellan länder räknas ut (försäljning, löner, anställda, tillgångar)? Rörligheten på skattebaserna påverkar ländernas planeringshorisont och även utvecklingen av skattekonkurrensen. Dessutom kommer fluktuationer i växelkursen mellan länder inom Euroområdet och länder utom Euroområdet att påverka skattebasernas fördelning

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit avdelningschef Peter Vikström. 

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör