Tillväxtanalys tillstyrker förslaget om att det bör skapas långsiktiga
organisatoriska lösningar som gör det möjligt att utveckla
beräkningsmodellen.

Ang Betänkandet Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har genomfört vissa beräkningar inom det kommunalekonomiska utjämningssystemet på uppdrag av utjämningskommittén – 08. Tillväxtanalys vill framhålla att kommitténs arbetssätt genomgående präglats av en hög grad av öppenhet och delaktighet vilket gett goda förutsättningar att arbeta effektivt inom Tillväxtanalys uppdrag.

Tillväxtanalys önskar lämna kommentarer gällande de organisatoriska delarna av utjämningskommitténs förslag. Med tanke på att det kommunalekonomiska utjämningssystemet omsätter ca 75 miljarder kr/år, har det stor betydelse för såväl enskilda kommuner och landsting, som för Sveriges samlade utveckling och välfärd. Det är därför betydelsefullt att det ges goda organisatoriska förutsättningar för att löpande förvalta och utveckla systemet. Tillväxtanalys bedömer att kommittén lämnat väl avvägda förslag till förbättringar i de organisatoriska delarna som berör Tillväxtanalys.

Tillväxtanalys önskar lämna följande synpunkter:

Kommuner med långa avstånd och spridd befolkning har sämre förutsättningar att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet jämfört med kommuner som har korta avstånd och koncentrerad befolkning. Av den anledningen finns en komponent inom den kommunalekonomiska kostnadsutjämningen som tar hänsyn till geografiska avstånd och bosättningsmönster.

För att beräkna vilka merkostnader som uppkommer på grund av geografiska avstånd och bosättningsmönster har Tillväxtanalys utvecklat en särskild datorapplikation som kan beräkna såväl olika typer av tillgänglighetsmått som ekonomiska beräkningar av merkostnader. Den särskilda applikationen har successivt byggts upp under många år och är ett arv från f.d. Glesbygdsverket som redan år 1993 hade en första version framtagen. Beräkningsmodellen har successivt moderniserats och utvecklats och modellen har använts i samtliga kommittéers arbeten inom området allt sedan 1993 års översyn (SOU 1993:53).

En svårighet har varit att hålla modellen uppdaterad eftersom varken dåvarande Glesbygdsverket eller Tillväxtanalys haft ett utpekat ansvar inom den kommunala kostnadsutjämningen. Likaså har frågan om finansiering skötts genom särskilda förhandlingar knutna till varje enskilt uppdrag mellan Finansdepartementet/ kommittéerna och dåvarande Glesbygdsverket och nu Tillväxtanalys. Kort sagt har det saknats organisatoriskt långsiktiga förutsättningar för att kunna utveckla och förvalta denna beräkningsmodell.

Det bör i sammanhanget tilläggas att den utvecklade applikationen är kopplad till en ”plattform” som också används för andra typer av beräkningar/analyser inom myndigheten. Plattformen utvecklas successivt enligt en särskild utvecklingsplan. Detta innebär att applikationen snabbt blir inaktuell om inte en löpande utveckling av denna sker i samma takt som för plattformen.

Tillväxtanalys vill betona att det tidigare arbetssättet, med punktvisa akutinsatser till tillsatta kommittéer, innebär ett ineffektivt sätt att arbeta. Förutom att applikationen hunnit bli inaktuell mellan de olika kommittéerna, har också de personella erfarenheterna och kunskaperna delvis fallit i glömska.

Tillväxtanalys tillstyrker därför kommitténs förslag om att det bör skapas långsiktiga organisatoriska lösningar som gör det möjligt att på ett seriöst sätt utveckla och förvalta den nämnda beräkningsmodellen. 

Tillväxtanalys tillstyrker kommitténs förslag att detta löses genom att uppdraget skrivs in i Tillväxtanalys instruktion samt att regeringen tillför nödvändiga medel inom myndighetens förvaltningsanslag.

Beslut

Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschef Martin Olauzon. Föredragande har varit analytiker Ulf Tynelius. I ärendets handläggning har även analytiker Anders Dahlgren medverkat.