Tillväxtanalys vill understryka betydelsen av att utredningen går vidare med de frågor som berörs i avsnittet 5.10.

Ang Delbetänkande På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Avsnitt 5.10 Gröna innovationer och andra hållbara lösningar

Tillväxtanalys vill understryka betydelsen av att utredningen går vidare med de frågor som berörs i avsnittet. Som delbetänkandet tar upp krävs att regelverk och system främjar innovationer och andra lösningar för att nå en långsiktigt hållbar tillväxt. Transformativa lösningar behövs för att minska miljöbelastningen och vända utvecklingen mot en hållbar tillväxt. Det är dock genuint svårt att utforma upphandlingar för att uppnå detta. Att ställa krav i form av ramvillkor om hållbarhet är en utmaning för upphandlare då det kräver djup kunskap inom hållbarhetsfrågor. En idé skulle kunna vara att titta på möjligheten att som stöd till upphandlare inrätta särskilda resursteam. Dessa resursteam skulle genom praktiskt lärande kunna vara ett sätt att komma ett steg vidare mot att ställa hållbarhetskrav men också en resurs vid utvecklingen av metodik och analys och utvärdering av hela upphandlingskedjan ur detta perspektiv.

Avsnitt 5.11 Livscykelanalyser 

När det gäller Livscykelanalyser (LCA) vill Tillväxtanalys peka på betydelsen av att inkluderar produkters miljöbelastning under hela produktens livscykel (från vaggan till graven eller vaggan till vaggan).
Nackdelen med LCA är dock att de ofta är ett intensitetsmått, vilket innebär att de bara utgör en halv indikator – miljöbelastning per producerad enhet/konsumerad enhet utan att ta med produktionens/konsumtionens volym. Intensitet plus volym ger total miljöbelastning vilket vanligtvis är vad som har betydelse.

Ytterligare en nackdel är att LCA ignorerar den geografiska dimensionen dvs. var miljöbelastningen sker. När det gäller energi och koldioxid har platsen inte någon större betydelse. När det gäller andra typer av utsläpp kan platsen (recipienten) ha stor betydelse. Tillväxtanalys föreslår därför att LCA i den mån de blir vägledande kompletteras med en geografisk aspekt samt utsläpp i absoluta mått mätt.

Kompletterande utgångspunkter för utredningsarbetet – upphandling av utvecklande intellektuella tjänster

Tillväxtanalys föreslår vidare att utredningen i det fortsatta arbetet diskuterar frågan om huruvida upphandlingsreglerna är utformade så att offentliga myndigheter går miste om ett utvecklande samspel med omgivande privata tjänsteföretag?

Tillväxtanalys baserar förslaget på en jämförelse med utveckling och innovation i det privata näringslivet. I ett flertal studier konstateras att näringslivet i ökad omfattning använder sig av köp av intellektuella tjänster på marknader för att utveckla den egna (kärn-)verksamheten. Det handlar både om ökad produktivitet och nya affärskoncept. Begrepp som outsourcing och offshoring är vanligt förekommande (se t ex Tillväxtanalys WP/PM 2011:51 Direktinvesteringar inom tjänstesektorn och offshoring av tjänster).

Det är också klarlagt att de företag som mer än andra använder sig av intellektuella tjänster har en bättre produktivitetsutveckling och en bredare exportportfölj (se t ex Tillväxtanalys WP/PM 2011:52 Producenttjänster, ekonomisk omvandling och produktivitet).

Det som utmärker dessa företags utvecklingsprocesser - i samspel med externa tjänsteföretag - är ömsesidigt förtroende, långsiktiga relationer och ett gemensamt lärande.

I enlighet med detta torde det finnas anledning för utredningen att överväga om det kan finnas anledning för offentliga myndigheter att på samma sätt som privata organisationer kunna utveckla sin (kärn-)verksamhet i samspel med externa tjänsteföretag och om då detta kräver förändringar i upphandlingsreglerna för att det ska vara möjligt att genomföra.

På exempelvis IKT-området utnyttjar offentliga myndigheter tjänster både för drift och för utveckling, men först efter omfattande upphandlingsförfaranden inom ramen för givna och i förväg utvecklade ramvillkor. När det gäller intellektuella, utvecklande tjänster torde detta vara ovanligt. Anledningen är att utvecklingsprocesserna måste bygga på ömsesidigt förtroende, långsiktighet och gemensamt lärande; och att detta är svårt att förena med en korrekt tillämpning av upphandlingsreglerna. 

Tillväxtanalys föreslår därför att upphandlingsutredningen diskuterar hur upphandlingsreglerna skulle kunna utformas för att åstadkomma innovation i myndigheter genom utnyttjandet av köp av externa intellektuella tjänster. Denna diskussion kan eventuellt baseras på en fördjupning av de frågor kring förhandlad upphandling, höjningar av beloppsgränser och andra förenklingar som utredningen redan uppmärksammat. Det kan också eventuellt behövas ytterligare förändringar för att åstadkomma möjligheter till innovativ utveckling i samspel utan att samtidigt rubba den grannlaga balansgången mellan ett affärsmässigt, rättssäkert inköp och ett flexibelt agerande för innovativ utveckling.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit avdelningschef Tina Bylander. Eva Alfredsson har deltagit i den slutliga handläggningen avseende avsnitt 5:10 och 5:11.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör