Tillväxtanalys stödjer utredningens argument för att lärosätena ska ta en aktivare roll i det regionala innovationssystemet.

Ang Remiss av slutbetänkandet av innovationsstödsutredningen – Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor (SOU 2012:41)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har getts möjlighet att lämna synpunkter i rubricerat ärende. Tillväxtanalys har tidigare lämnat synpunkter på delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor (Dnr U2012/2313/F).

I föreliggande svar ges synpunkter på de nya förslag som tillkommit i slutbetänkandet.

Tillväxtanalys är som helhet positiv till utredningens beskrivning av hur det innovationsstödjande arbetet vid universitet och högskolor beskrivits, bristerna i densamma och till de 23 förslag till förbättringar som anges. I nedanstående kommentarer preciseras Tillväxtanalys synpunkter på vissa av förslagen. På sidan 33 sägs att förslagen är ”ägnade att skapa en större likhet mellan olika universitet och högskolor”. Tillväxtanalys menar att det finns fog för klarare spelregler för universitet och högskolor i det innovationsstödjande arbetet (särskilt i arbetet med immateriella tillgångar). En gynnsam utveckling bygger dock snarast på att varje universitet och högskola, inom ramen för en övergripande spelplan, får experimentera och utveckla egna strategier och aktiviteter anpassade till lärosätets övergripande verksamhetsinriktning och roll i det nationella/internationella innovationssystemet. I förslagen finns vissa möjliga kollisioner mellan långtgående intentioner på nationell nivå och den inriktning mot autonomi för lärosätena som regeringen anträtt. Exempelvis föreslås nationella strategier för ett ”geografiskt väl spritt utbud av verkliga spetsutbildningar med entreprenöriell inriktning” (sid 47). Tillväxtanalys anser att sådana nationella satsningar måste avvägas mot riktningen för ökad autonomi, inte minst om vissa lärosäten i framtiden kommer att överföras i stiftelseform. Det är därför centralt att utveckla former för flernivåstyrning där nationella program samspelar med resurser och möjligheter på regional och lokal nivå.

Frågan om spetsutbildningar med entreprenöriell inriktning bör diskuteras närmare. Erfarenheterna visar att såväl spetsutbildning som tillgång till entreprenörskapsutbildning i grundutbildningen är nödvändiga inslag för att stimulera till både entreprenörskap och intraprenörskap. Dessa båda utbildningsinriktningar kompletterar således varandra och utgör inte ett substitut. Utredningen argumenterar för att lärosätena tar en aktivare roll i det regionala innovationssystemet vilket Tillväxtanalys stödjer. Dock anser Tillväxtanalys att det regionala perspektivet är alltför snävt. För vissa lärosäten krävs sannolikt en aktiv internationell roll för att kunna konkurrera på en alltmer global spelplan med forskare, studenter, företagssamarbeten och akademiska samarbeten. Utredningen menar på basis att av intervjuer med olika aktörer att det saknas finansiering i tidiga skeden. Tillväxtanalys har i olika rapporter visat att det är en sanning med modifikation. Det är snarare riskvilligheten hos potentiella entreprenörer som är den begränsande faktorn än bristen på finansiering. Således kan åtgärder som minskar riskerna vid entreprenörskap vara väl så motiverade som olika åtgärder som främjar finansiering i tidiga skeden.

Utredningen föreslår nya flödesindikatorer för att följa det innovationsstödjande arbetet, ett ”peer review”-baserat system av utvärderingar kompletterat med systematiska vetenskapliga utvärderingar av de innovationsstödjande aktörerna. Tillväxtanalys bejakar denna utvärderingssystematik men varnar, precis som utredningen gör, för att använda flödesindikatorerna som jämförelsepunkter mellan olika lärosäten. Här finns för stora skillnader mellan ämnesområden och därmed strategier och aktiviteter för att kunna bedöma effektiviteten mellan olika lärosäten. Det är också av vikt att utvärderingar periodvis utförs av andra aktörer än de som är direkt involverade i de operativa innovationsstödjande åtgärderna. Utredningen har till sist gjort en mycket förtjänstfull beskrivning av problemen med hantering av de immateriella tillgångarna vid lärosätena. Tillväxtanalys anser att de olika experiment som för närvarande görs vid olika lärosäten, och som utredningen beskriver, bör användas för att formulera mer konkreta förslag på hur arbetet med immateriella tillgångar kan effektiviseras vid lärosätena.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit avdelningschef

Enrico Deiaco och analytiker Martin Wikström.
Dan Hjalmarsson, Generaldirektör