Tillväxtanalys är tveksam till utredningens förslag om att länsstyrelsen
inte ska kunna ingripa i ärenden om användningen av mark- och
vattenområden som angår flera kommuner.

Ang Remiss av betänkandet En enklare plan- och bygglovsprocess, Plangenomförandeutredningen (SOU 2013:34)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har getts möjlighet att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

En stor del av utredningens förslag omfattar justeringar inom den svenska plan- och bygglovslagstiftningen med det övergripande syftet att hitta sätt att snabba upp planprocesser så att byggande kan komma igång snabbare.

Tillväxtanalys lämnar härmed synpunkter utifrån ett tillväxtpolitiskt perspektiv.

Det finns i Sverige, liksom för övriga delar av Europa, ett starkt samband mellan befolkningskoncentrationer och tillväxt. Områden med hög tillgänglighet till större arbetsmarknader har generellt starkare tillväxt än områden med lägre tillgänglighet. Dynamiska och tillräckligt diversifierade arbetsmarknader kräver att arbetsmarknaderna kan vidgas genom arbetspendling och tjänsteresor samt att de mest attraktiva delarna av regionen kan fortsätta växa. Detta innebär både regionförstoring och urban koncentration vilket i sin tur kräver större uppmärksamhet på olika verksamheters belägenhet i rummet.¹ Regionförstoring och urban koncentration kräver tillgänglighet, trygga och attraktiva fysiska miljöer och ett diversifierat utbud av bostäder och service. Med andra ord frågor som i hög utsträckning hanteras inom den fysiska planeringen.

Modern forskning om regional utveckling och tillväxt visar att effektiva offentliga insatser bör bygga på funktionella regioner. Mellan 1970 och 2008 har antalet lokala arbetsmarknader minskat från drygt 180 till knappt 80 stycken. Utvecklingen innebär större och färre lokala arbetsmarknader vilket visar att det blir allt vanligare att människor bor i en kommun och arbetar i en annan. Med andra ord blir det allt mer ovanligt att den enskilda kommunen kan betraktas som en funktionell region. Många gånger är helt enkelt de svenska kommunerna för små planeringsenheter.

Forskning pekar också på att många kommuner är för små för att själva kunna genomföra större investeringar/satsningar som gör skillnad. Det är därför nödvändigt att de samordnar sina tillväxtfrämjande insatser med andra aktörer, både privata och offentliga, för att ha möjlighet att påverka utvecklingen inom sina områden.²

Den fysiska planeringen har stor betydelse för Sveriges tillväxtförutsättningar. Både som instrument för att driva strategier med tillväxtpolitisk inriktning och för att värna handlingsmöjligheter i ett långsiktigt perspektiv. Exempelvis genom att reservera områden för framtida näringsverksamhet även om någon aktuell exploatering inte är förestående.

Kommunerna har traditionellt haft den centrala rollen i samhällsplaneringen med ansvar för bebyggelseutveckling, offentligt finansierade vård- och omsorgstjänster samt skola. Daglig pendling, arbetsmarknadens utveckling och klimatfrågor kan dock endast i begränsad omfattning hanteras på kommunal nivå.

Det finns, enligt Tillväxtanalys mening, behov av att stärka det mellankommunala och regionala perspektivet i planeringsfrågorna.

Tillväxtanalys är tveksam till utredningens förslag om att länsstyrelsen inte ska kunna ingripa i ärenden om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner (sid. 262). Visserligen delar Tillväxtanalys utredningens uppfattning om att länsstyrelsens ingripandemöjligheter haft sina begränsningar i faktisk mening. Ändå kvarstår behovet av ökat mellankommunalt och regionalt perspektiv i planeringsfrågorna, vilket i sin tur sannolikt kräver någon form av styrmöjligheter från statens sida.

Tillväxtanalys anser att denna aspekt behöver analyseras mer ingående innan eventuella beslut fattas. Sannolikt kommer frågan att behandlas i den parlamentariska kommitté om regional planering och bostadsförsörjning (Dir 213:78) som tillsattes den 8 augusti 2013.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Ulf Tynelius. I ärendets handläggning har även avdelningschef Jan Cedervärn deltagit.

Dan Hjalmarsson Generaldirektör

¹ Se exempelvis Tillväxtanalys (2013) Kommunal översiktsplanering och regionala utvecklingsprogram