Tillväxtanalys anser att 4-stegsprincipen är ett bra verktyg/modell för att genomföra och testa vilken typ av investering som är lämplig, men den behöver utvärderas och konsekvensbedömas löpande.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har ombetts av Trafikverket (dnr TRV 2012/38626) att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Ang. Remiss av förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 – 2025

Tillväxtanalys har begränsat sina kommentarer till att ge synpunkter på förslaget att vårda den infrastruktur vi har samt 4-stegsprincipen. Ytterligare synpunkter ges angående behovet av FOI-resurser och konsekvenserna av nya hastighetsnivåer i skilda delar av landet.

Inledning och övergripande synpunkter

Tillväxtanalys har inga synpunkter på Trafikverkets nationella förslag och den fördelning av medel som föreslås. 4-stegsprincipen är väl anpassad för att klara av de åtaganden som är tänkt att genomföras under nästkommande period. Tillväxtanalys vill dock betona behovet av att öka kunskaperna kring de investeringar som kommer att genomföras i transportsektorn och vilka tillväxteffekter det får. Kunskapsläget behöver förbättras med hjälp av fler uppföljningar och utvärderingar. Ett fungerande näringsliv behöver både en god inomregional och mellanregional tillgänglighet och det är tydligt att vissa reformer kan få negativ effekt på en viss typ av tillgänglighet medan det löser andra problem.

Fokus på att vårda den befintliga infrastrukturen

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet, med fokus på att under nästkommande 12 årsperiod koncentrera insatserna på att vårda den befintliga infrastrukturen, förefaller vara rimligt. Tillväxtanalys kan dock inte bedöma om insatserna är tillräckliga för att klara de kapacitetsutmaningar som föreligger under nästkommande period. 

Bedömningsmetoder för att förbättra transportsystemet (4-stegsprincipen)

Tillväxtanalys anser att 4-stegsprincipen är ett bra verktyg/modell för att genomföra och testa vilken typ av investering som är lämplig. Det är en modell som kan fungera utifrån den ambitionsnivå som nu har lyfts fram i förslaget med att i första hand försöka förbättra den befintliga infrastrukturen. Tillväxtanalys anser att modellen är väl värd att testa, men att den behöver utvärderas och konsekvensbedömas löpande. Det kan finnas risker med att jakten på kostnadseffektiva lösningar leder till alltför många kortsiktiga lösningar som inte är tillräckligt konkurrenskraftiga.    

Behovet av FOI-resurser

För att motverka kortsiktighet och bristen på konkurrenskraftiga förändringar inom transportsystemet vill Tillväxtanalys lyfta fram behovet av satsningar på FOI. Tillväxtanalys har inga synpunkter på inriktning på dessa FOI insatser, men det är viktigt, som också betonas i förslaget, att transportmyndigheten utvecklar sin förmåga att upphandla FOI-insatser. Det är även viktigt att ta fram nya modeller för att göra prognoser och effektbedömningar av olika insatser.

Anpassning av hastighetsgränserna

En viktig tillgänglighetsfaktor att granska, utifrån ett regionalt tillväxtperspektiv, är hur förändringar påverkar tillgängligheten till arbetsmarknaden. Mycket är vunnet med en välfungerande arbetsmarknad där matchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare är god, men som även möjliggör ett visst mått av rörlighet. Tillgänglighet är nyckeln som gör detta möjligt. Förutom lokalisering av bostäder och arbetsplatser utgör transportsystemets uppbyggnad en central faktor för att tillgodose detta behov. Tillväxtanalys har i tidigare studier testat vilka inomregionala effekter som kan uppstå i samband med förändrade hastighets-gränser. Resultaten visar t ex att effekterna av trafikverkets hastighetsreform har lett till nya tillgänglighetsproblem utifrån ett inomregionalt perspektiv. Det visade sig att en knappt tiondel av Sveriges kommuner, undantagslöst belägna i södra halvan av Sverige, har upplevt en märkbar positiv tillgänglighet till antalet arbetstillfällen under den undersökta perioden medan drygt 40 procent av kommunerna, företrädesvis belägna i landets norra halva och södra inland, har upplevt en märkbart negativ tillgänglighet till antalet arbetstillfällen. Det innebär att den här typen av reformer är problematiska. Reformen har varit bra utifrån ett säkerhets- och miljöperspektiv, men sämre utifrån ett tillgänglighets och inomregionalt perspektiv. Tillväxtanalys vill därför betona vikten av att förstärka uppföljning av de transportpolitiska målen och granska de målkonflikter som kan uppstå i samband med genomförande av nya insatser.  

Behov av uppföljning och utvärdering

Tillväxtanalys vill lyfta fram att det finns inget enkelt samband mellan ökade infrastrukturinvesteringar och ekonomisk tillväxt. Det kan leda till tillväxt, men effekterna varierar i hög grad. Hur stora effekterna blir beror i hög grad på hur förutsättningarna ser ut i den del av landet som investeringen sker i. Investeringar i infrastruktur kan i vissa fall endast leda till omfördelningseffekter, dvs. en positiv utveckling i  en region, motsvaras av en negativ utveckling i annan region.

Förbättringar i transportsystemet ska leda till förbättrad tillgänglighet. När vi analyserar hur förändringar i tillgänglighet påverkar regioners tillväxt är det tydligt att det finns starka koncentrationstendenser av ekonomisk aktivitet i samband med att transportkostnaderna blir lägre. Låga transportkostnader och omfattande skalekonomi leder till agglomeration av ekonomisk aktivitet. Det finns dock motverkande krafter som höga markpriser och trängsel i transportsystemet som kan minska på koncentrationen.

Sammanfattningsvis har transportkostnaderna stor betydelse för den rumsliga fördelningen av ekonomiska aktiviteter och påverkar på så sätt tillväxten i olika delar av landet. Låga transportkostnader kommer att bidra till att koncentrera tillväxten till kärnregioner med större städer. Det finns dock få entydiga slutsatser när det gäller hur investeringar infrastruktur påverkare den regionala tillväxten, men vi vet att sådana investeringar har positiv effekt i redan dynamiska regioner. Utifrån ett sådant tillväxtperspektiv kan det vara värt att ha med sig i planeringen av nya insatser att transportsystemet kan bidra med att integrera nya områden till allt större regioner. Det innebär att sådana satsningar kan bidra till att sänka både transportkostnader och transporttider och på så sätt öka interaktionen mellan centra och periferi.

Tillväxtanalys är av den uppfattningen att det finns fortfarande många kunskapsluckor kring insatser inom transportsystemet och dess tillväxteffekter och att det finns behov av att skärpa till uppföljning och utvärdering av de insatser som kommer att genomföras under nästkommande period. Trafikverkets ramverk för att följa upp de transportpolitiska målen (leveranskvaliteter kopplade till funktionsmål) är en bra utgångspunkt, men inte tillräcklig för att värdera insatser utifrån ett tillväxtperspektiv.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Torbjörn Danell. Avdelningschef Jan Cedervärn har också deltagit i ärendets handläggning.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör