Tillväxtanalys särskilda studier om grön strukturomvandling indikerar att ett stärkt klimatpolitiskt ramverk är en nödvändig förutsättning för en tillräckligt omfattande omvandling. Slutsatsen är att befintliga styrmedel inte är implementerade på ett sätt som innebär att det teoretiskt önskvärda kriteriet för kostnadseffektivt (ett pris på koldioxidutsläpp) är uppfyllt.

Ang Fördjupad utvärdering av de 16 miljökvalitetsmålen

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har beretts möjlighet att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys har valt att lämna synpunkter på den del av utkastet som rör miljömålet: Begränsad klimatpåverkan, då detta är ett område där Tillväxtanalys bidragit med underlag.

Syftet med den fördjupade utvärderingen är att kritiskt utvärdera genomförda åtgärder med syfte att nå Sveriges klimatpolitiska målsättningar, vilka inkluderar ett globalt delansvar. Remissutkastet ger en god övergripande bild av den aktuella situationen avseende utvecklingen av koldioxidutsläpp och andra växthusgaser. I sin nuvarande form landar rapportutkastet i en allt för bred slutsats om att det behövs mer av allt utan att koppla det till de utmaningar som detta innebär. Rapporten bör identifiera det som hindrat en mer verksam politik och vad som krävs för att överbrygga dessa hinder.

Tillväxtanalys har i flera studier (se t ex den sammanfattande skriften Tillväxtfakta 2013, Hållbart – en effektiv politik för grön strukturomvandling) och i en syntesrapport (Förutsättningar för Grön Strukturomvandling, Rapport 2014:11) pekat på nödvändigheten av att kombinera en grön strukturomvandling med en positiv ekonomisk utveckling.

Tillväxtanalys särskilda studier om grön strukturomvandling indikerar att ett stärkt klimatpolitiskt ramverk är en nödvändig förutsättning för en tillräckligt omfattande omvandling (se Styrmedel för en klimatomställning av näringslivet - Kartläggning av det klimatpolitiska ramverket, Rapport 2014:10). Slutsatsen är att befintliga styrmedel inte är implementerade på ett sätt som innebär att det teoretiskt önskvärda kriteriet för kostnadseffektivt (ett pris på koldioxidutsläpp) är uppfyllt. Priset på utsläpp varierar kraftigt och skillnaderna bör minska i möjligaste mån.

Koldioxidskattenivån skulle därför behöva höjas då omställningstrycket från koldioxidskatten är för lågt för att vara verksamt. Den kan dock inte höjas till den nivå som krävs på grund av hänsyn till industrins konkurrenskraft, fördelningspolitiska hänsyn och då det saknas alternativ teknik/infrastruktur. Tillväxtanalys har därför i sina rapporter betonat betydelsen av innovationer och teknisk/organisatorisk förnyelse. Denna förnyelse, som inneburit betydande framsteg under senare år, kan främjas med kombinationer av generella och selektiva styrmedel. Det finns vidare fler så kallade marknadsmisslyckanden (nätverkseffekter, politik- och teknikrisker) som motiverar till att generella styrmedel kompletteras med bransch- och teknikspecifika styrmedel. Detta kräver kunskap om branscher och teknikers specifika utmaningar.

Fallstudien om skogsindustrins omställning är ett exempel på att det är möjligt att åstadkomma stora omställningar parallellt med en god ekonomisk utveckling även inom en bransch som är internationellt konkurrensutsatt. Framgångsreceptet för skogsindustrins omställning var en resultatorienterad dialog där skall-kraven avseende miljöeffekt icke var förhandlingsbara men kunde genomförandet flexibelt och i samverkan mellan företagen och vissa statligt finansierade branschgemensamma forskningsprojekt.

- - - - - -

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Eva Alfredsson. I ärendets handläggning har även t.f. avdelningschef Björn Falkenhall deltagit.

Dan Hjalmarsson, Generaldirektör