Ang. Remiss av promemorian Effektfrågan

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har getts möjlighet att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys ställer sig bakom förslaget om en förlängning av lagen om effektreserven, men Tillväxtanalys menar att det saknas en ordentlig och kvantitativ inriktad konsekvensanalys för att lösa frågan om behovet av en effektreserv behövs för att garantera en trygg elförsörjning. Det är centralt att underlag för en sådan konsekvensanalys tas fram i närtid för att möjliggöra ett transparent och väl avvägt beslut långt innan 2025.

Specifika synpunkter

I promemorian hävdas det att en effektreserv påverkar marknadssignalerna negativt. Tillväxtanalys anser inte att underlaget möjliggör denna slutsats då detta påstående bygger på en förenklad bild av hur elmarknaden för närvarande fungerar. Genom att nätverksamheten är ett monopol och och att de ännu finns relativt stora tekniska begränsningar i elsystemet uppnås inte full efterfrågeflexibilitet. Riktningen bör vara ett system med betydande flexibilitet när efterfrågan förändras över dygnet och årstider. Eftersom variationen i efterfrågan antas öka av olika skäl som framförs i utredningen behövs en ordentlig, och bättre än i promemorian genomförd, konsekvensutredning göras före 2025.  

Konsekvensanalysen bör utgå från vilken försörjningstrygghet som elsystemet ska ha för att vara samhällsekonomiskt optimerad alternativt en försörjningstrygghet motiverad av sociala och näringspolitiska övergripande mål. Utifrån nivån på försörjningstrygghet behöver olika åtgärder jämföras såsom en effektreserv, investeringar i lagring eller en renodlad prissignal. I denna jämförelse behöver övriga nordeuropeiska länders val för att trygga elförsörjningen beaktas. Jämförelsen bör också beakta att hur olika åtgärder kommer att påverka innovations och förnyelseförmågan i sektorn och hur detta kan påverka efterfrågeflexibiliteten och behovet av en effektreserv.

För att en konsekvensanalys ska kunna bli trovärdig behövs hänsyn tas till effekterna på marknadsdesign av styrmedel i Sverige såsom elcertifikatsystemet och skatteundantag för energiintensiv industri.