2020-05-18

Remissvar: Remiss av SOU 2020:4 Vägen till en klimatpositiv framtid

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har mottagit Remiss av SOU 2020:4 Vägen till en klimatpositiv framtid av Miljödepartementet för yttrande.

Betänkandet rör de så kallade kompletterande åtgärderna för att Sverige ska kunna ha nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. Betänkandet berör framförallt, (i) ökat nettoupptag och minskade utsläpp i skog och mark, (ii) avskiljning, transport och lagring av koldioxid med biogent ursprung (så kallad bio-ccs), (iii) verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder.

I betänkandet hanteras flera svåra avvägningar som berör områden med stora osäkerheter. De vägval som kommer göras i EU och inom FN och som idag är okända, kommer att ha stor betydelse även för den svenska klimatpolitiken. Till det kommer osäkerheter som bland annat rör effekter av klimatförändringar på skogs- och jordbruk. Detta innebär att de kontrollstationer som föreslås genomföras vart fjärde år kommer att vara viktiga för hur lyckosam politiken blir.

I utformningen av dessa kontrollstationer skulle ett större helhetsgrepp behöva tas än vad utredningen föreslår. Exempelvis bör konsekvenser på en framväxande och hållbar bioekonomi där den biologiska mångfalden och skogens sociala värden värnas måste beaktas. Bioekonomin är viktig för Sveriges ekonomi. Tillväxtanalys har uppskattat att den svenska bioekonomin stod för drygt 7 procent av Sveriges totala förädlingsvärde och knappt 23 procent av den totala varuexporten under år 2014.[1] Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det därför viktigt med en helhets-bild som inkluderar hur skogsråvaran används och hur skogsbruket utvecklas. Denna helhetsbild skulle kunna skapas genom en kostnadsnyttokalkyl som också beaktar hur betänkandets förslag påverkar materialsubstitution, inklusive framställningen av långlivade träprodukter med betydande positiv klimateffekt. En sådan kostnadsnyttokalkyl skulle ge ett underlag som möjliggör en mer transparent och tydligare prioritering av olika statliga insatser, vilket också minskar risken för att särintressen får för mycket inflytande.

Tillväxtanalys rekommenderar att kontrollstationernas utformas så att ovan nämnda aspekter beaktas.

- - - - - -

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Sonja Daltung. Analytikern Tobias Persson har varit föredragande. I ärendets handläggning har även avdelningschefen Thomas Pettersson Westerberg och analytikern Peter Svensson deltagit.

Sonja Daltung

Generaldirektör

[1] Tillväxtanalys (2016). Den svenska bioekonomins utveckling – Statistik och analys. Svar direkt 2016:23.

test

Nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Få nyheter om Tillväxtanalys studier och seminarier. Fyll i ditt namn och din e-postadress till höger.