Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har mottagit Promemorian Riskskatt för vissa kreditinstitut av Finansdepartementet för yttrande.

I promemorian förslås att kreditinstitut ska betala en riskskatt till staten om de har skulder vid beskattningsårets ingång som är hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver i Sverige och summan av dessa skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. Utifrån tidigare förslag på införande av en bankskatt (SOU 2016:76) kan det konstateras att själva utformningen av förslaget har stor betydelse för hur stora effekterna kan bli på företag och andra konsumenter av finansiella tjänster.

Tillväxtanalys avstår från att bedöma själva utformningen av förslaget och vilka brister eller fördelar som finns i relation till tidigare förslag att beskatta finansiella kreditinstitut.

I promemorian görs bedömningen att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället bör öka. Med indirekta kostnader avses samhällsekonomiska kostnader som uppstår i samband med att konjunkturen viker och vi får minskad produktion och sysselsättning. Banker betalar idag avgifter till resolutionsreserven och insättningsgarantin. Bankerna är på så sätt med och betalar för direkta kostnader som uppstår vid finansiella kriser. Tillväxtanalys ställer sig frågande till att systemkritiska banker ska ta ansvar för de indirekta kostnaderna.

Inom ramen för detta skatteförslag bedöms 21 kreditinstitut tillhörande 9 koncerner bli skattskyldiga. I promemorian görs konsekvensanalyser kring effekter på hushåll, företag, konkurrensförhållandena och administrativa kostnader. Den samlade bedömningen i konsekvensanalysen är att skatteförslaget kommer att leda till försumbara effekter på den ekonomiska tillväxten och den varaktiga sysselsättningen i ekonomin. Det är dock oklart i förslaget hur stora effekterna blir på hushåll och företag. Det konstateras att förslaget kommer att leda till negativa effekter på hushåll och företag i form av dyrare kreditkostnader samt negativ inverkan på bankernas konkurrenssituation på den internationella marknaden. Bedömningarna av hur stora dessa effekter blir är osäkra och inte tillräckligt klarlagda i promemorian. Tillväxtanalys är av den uppfattningen att skatten kommer att övervältras i första hand på priser på finansiella tjänster vilket innebär att det är företag och hushåll på den inhemska marknaden som främst kommer att drabbas av den nya skatten.

I promemorian saknas en sårbarhetsbedömning som relaterar skatteförslaget till de risker som finns med att genomföra det under rådande omständigheter med relativt stora efterfrågestörningar på grund av covid-19. Idag är det även relativt billigt för banker att låna pengar, men det kan snabbt uppstå nya finansiella obalanser och frågan är vad detta förslag får för konsekvenser på längre sikt, det vill säga om vissa efterfrågestörningar består och ränteläget förändras och det blir dyrare för banker att låna pengar. I ett sådant läge om bankerna vill behålla sin vinstmarginal kommer kostnaderna att öka ytterligare för företag och hushåll.