2021-09-15

Remissvar avseende promemorian Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning omändring av förordning (EU) 2018/841 (LULUCF) och förordning (EU) 2018/1999

Tillväxtanalys ska analysera, utvärdera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndigheten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveckling, omprövning och effektivisering av statliga åtgärder samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.

Tillväxtanalys tillstyrker förslaget om att inkludera nettoupptag från LULUCF som en del av att uppnå unionens klimatmål. Myndigheten har dock ett antal kommentarer på förslagets utformning.

En lägre total kostnad för uppfyllandet av ambitiösa klimatmål frigör resurser för andra produktiva ändamål och i förlängningen skapar det högre tillväxt och välfärd. Att eftersträva flexibilitet och kostnadseffektivitet i möjligaste mån är därmed önskvärt. En inkludering av LULUCF för uppfyllandet av framtida klimatmål är välkommet ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv. Jämfört med övriga sektorer i samhället finns åtskilliga relativt billiga åtgärder för att minska de totala nettoutsläppen, se exempelvis (SOU 2020:4) angående förutsättningar och potential för åtgärder kopplade till LULUCF. Det bör dock poängteras att den realiserbara potentialen för åtgärder inom LULUCF sektorn ofta skiljer sig från den teoretiska potentialen på grund av hänsyn till målkonflikter.

Olika länder har olika förutsättningar för att minska sina nettoutsläpp från LULUCF. Sverige med stora skogsarealer riskerar att få en relativt stor andel av de utpekade åtgärder som förväntas. Detta har flera konsekvenser vilka är värda att uppmärksamma.

Upptaget i skog är volatilt på grund av en rad faktorer, såsom marknadspriser, skadeangrepp, stormar och bränder vilket innebär att Sveriges totala nationella utsläpp riskerar att variera kraftigt. Detta skapar en potentiellt kostnadsdrivande osäkerhet i förväntad måluppfyllnad och i förlängningen även vad gäller omfattningen av nödvändiga åtgärder inom ESR. Kommissionen anger att en mekanism för flexibilitet för oväntade händelser kan inrättas från och med 2032, givet att ett antal villkor är uppfyllda. För svenskt vidkommande bör detta införas tidigare. En ytterligare faktor som skapar osäkerhet i LULUCF-frågor gällande framför allt skogen är de långa ledtider som krävs för att effekten av potentiella åtgärder skall kunna utvärderas. Flexibilitet är således av stor vikt vid införandet av åtgärder som rör LULUCF-frågor.

Behovet av flexibilitet blir tydligt i Kommissionens förslag där nettoutsläppen beräknas baserat på ett genomsnitt av tre års nettoutsläpp. Längre tidsperioder är ett sätt för att minska sårbarheten på grund av enskilda års fluktuationer från uppsatt mål.

Kommissionen föreslår att LULUCF-sektorn gemensamt ska ha ett utsläppsmål, där de två stora delarna består av jordbruk och skogsbruk. I stort så står skogen för stora nettoupptag av växthusgaser och jordbruket för stora nettoutsläpp. Marginalkostnaden för minskade nettoutsläpp skiljer sig åt mellan EU-ETS, ERS samt LULUCF. Att skapa ett sektorsmål för LULUCF riskerar därmed att höja den totala kostnaden för klimatpolitiken, bättre vore att se de olika typerna av LULUCF som separata sektorer och försöka låta olika sektorer möta samma skuggpris på utsläpp av växthusgaser.

Tillväxtanalys stöder förslaget om att skapa incitament i skogssektorn både vad gäller upptag och utsläpp. Tillsammans med Polluter Pay Principle ökar detta sannolikheten för kostnadseffektivitet. Dessa två ansatser bör gälla för samtliga delar av LULUCF, och i möjligaste mån bör alla delar möta samma skuggpris på växthusgaser. Frångås en sådan princip bör skälen till detta vara tydliga vilket inte är fallet i nuvarande underlag från Kommissionen.

Kommissionen föreslår att upptag av kol inom LULUCF ska prissättas. Därmed är det rimligt att den andra sidan av detta, utsläpp av växthusgaser från användande av förnybart material, också prissätts. På detta sätt internaliseras kostnaden av växthusgaser och det är möjligt att låta prismekanismen bestämma var det är mest effektivt att öka nettoupptaget, på produktions- eller användarsidan av växtbaserade produkter. Detta ökar lönsamheten för inbindning av kol i stående träd och produkter av trä, men det kommer även leda till ökade kostnader för användarsidan av förnybara produkter, såsom biodrivmedel, träprodukter för pappersproduktion eller förbränning i fjärrvärmeverk. En prognos över fördelningseffekterna av detta behövs samt resonemang kring om det är önskvärt och möjligt att skapa en ordnad övergång för dessa sektorer.

SOU. (2020:4). Vägen till en klimatpositiv framtid. Betänkande av Klimatpolitiska vägvalsutredningen. Stockholm 2020.

- - - - - -
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit utredningsassistent Anton Knutsson och avdelningschef Peter Frykblom.

Sverker Härd
Generaldirektör

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev