Förslaget är redan förankrat mellan OECD och G20 som tillsammans med många medlemsländer accepterat ”the Global Anti-Base Erosion Model Rules (GloBE Model Rules) den 14 december 2021 enligt förslaget på sidan 14. Tillväxtanalys avstår därför att svara på skattens vara eller icke-vara.

Tillväxtanalys belyser dock eventuella konsekvenser av skatten som sådan samt avvikelsen i implementeringen inom EU jämfört med övriga ingående länder och avslutningsvis påpekar att en utvärdering av effekterna bör göras efter implementering.

Förändringarna av internationell skatt utifrån OECD:s och G20:s beslut sammanfattas i två punkter (Pillar 1 och Pillar 2) enligt nedan där den här remissen från Europeiska kommissionen handlar om detaljerna av implementering av punkt två.

1) Omfördelning av skatt från landet där huvudkontoret är till att delar av beskattningen ska ske i de länder försäljningen äger rum (den här delen beskrivs dock inte närmare i det förslag som skickats ut från Europeiska kommissionen).[1]

2) Införande av en global minimiskatt för företag på 15 procent för företag med intäkter över 750 miljoner EURO.

Syftet med förslaget som helhet är att utjämna skatter mellan länder och undvika ett ”race-to-the-bottom” där i stället den globala minimiskatten på 15 procent blir golvet. Med tanke på skalan, detaljerna och alla teknikaliteter med de nya internationella reglerna påpekas att det är viktigt att EU har ett gemensamt ramverk inom unionen. Införandet av globalskatt är dock redan överenskommen.

Potentiella effekter med förslaget

Att undvika ett ”race-to-the-bottom” av skatter som konkurrensmetod mellan länder är i allmänhet bra. Dock innebär det också i allmänhet att totalt sett högre skatter bidrar till en lägre investeringsvilja, det vill säga lägre förväntad vinst efter skatt ger minskade incitament för investeringar och risktagande. Det här är en potentiell effekt av förslaget men förslaget ger samtidigt totalt sett högre skatteintäkter till länderna (allt annat lika). Globalskatten som sådan bedöms dock inte göra att företagen slutar med skatteplanering och skattekonkurrensen förväntas därmed fortsätta (Steel & Nair, 2021).

Att bedöma effekter av en global minimiskatt är komplext och Tillväxtanalys känner inte till om det finns någon publicerad uppskattning av effekterna för Sverige. En orsak till komplexiteten är att företagen förväntas ändra sitt beteende där sannolikt både vinstförflyttningar samt investeringar minskar. OECD (2020) uppskattar att total skatt kan öka med mellan 2,2 procent och 4 procent i rika länder och cirka hälften i fattigare länder.

Punkt 2 ovan som det här förslaget handlar om har en strikt gräns att företaget ska ha över 750 miljoner EURO i omsättning för att omfattas, vilket i sin tur ger incitament för företagen att på olika sätt vara under denna gräns och därmed kunna beskattas lägre. I jämförelse med punkt 1 är dock den gränsen låg eftersom gränsen för att omfattas av punkt 1 (Pillar 1) är företag med en global försäljning över 20 miljarder EURO och en lönsamhet på minst 10 procent.[1]

Tillväxtanalys kommentarer

Det har redan skett en överenskommelse i G20 och OECD varför skatten som sådan redan är beslutad och kommentarer på beslutet är inte nödvändigt. Tillväxtanalys vill dock poängtera att dess effekter för Sverige bör studeras efter implementering.

Det enda som kan kommenteras är på vilket sätt som Europeiska kommissionens implementering skiljer sig från överenskommelsen i G20 och OECD. Förslaget följer i princip tidigare beslut med små förändringar så att ramverket ska gå i linje med gällande EU-lag. En viktig skillnad är dock att inhemska företag innefattas i EU:s förslag där OECD:s förslag är begränsat till multinationella företag (MNF). Vidare kan också medlemsländer debitera tilläggsskatt för dotterbolag i en multinationell koncern lokalt inom ett särskilt medlemsland.[2]

Att Europeiska kommissionen avviker på det här sättet så att även företag inom ett enskilt medlemsland berörs skulle på totalen missgynna dessa företag inom EU i förhållande till inhemska företag i länder utanför EU om dessa får möjlighet till lägre skatt där. Likvärdighet hade varit önskvärt för att undvika snedvridning av konkurrens (om enskilda länder som ett resultat av detta har en skatt för MNF och en annan för inhemska företag). För Sverige är den här delen av mindre vikt eftersom den globala minimiskatten är lägre än Sveriges nuvarande bolagsskatt.

Avslutningsvis är det viktigt, mer generellt, att skatten är utformad på ett sätt så det inte ger incitament för företagen att kringgå reglerna. Orsaken är att det kan vara tillväxthämmande om det blir lönsamt för företagen att ägna sig åt skatteplanering istället för kärnverksamheten.

__________________________________________________________________________________________________________
[1] Den finns i ursprungligt förslag: https://www.oecd.org/tax/beps/statement-on-a-two-pillar-solution-to-address-the-tax-challenges-arising-from-the-digitalisation-of-the-economy-october-2021.htm

[1] https://www.oecd.org/tax/international-community-strikes-a-ground-breaking-tax-deal-for-the-digital-age.htm
[2] https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_21_6967

Referenser

OECD (2020), Tax Challenges Arising from Digitalisation – Economic Impact Assessment: Inclusive Framework on BEPS, OECD/G20 Base Erosion and Profit

Shifting Project, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/0e3cc2d4-en.

Steel, I., & Nair, V. (2021). International corporate tax reforms, Working paper 618.

...................................................................................

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytiker Pontus Mattsson. I ärendets handläggning har även avdelningschef Håkan Gadd deltagit.

Sverker Härd, generaldirektör