Yttrande: Tillväxtanalys synpunkter på Europeiska kommissionens förslag om ett nytt direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet
Tillväxtanalys rekommenderar att de åtgärder som ska minska förslagets potentiellt negativa effekter på små- och medelstora företag som ingår i värdekedjor specificeras ytterligare och ägnas särskild uppmärksamhet. Tillväxtanalys rekommenderar även lagstiftaren att överväga om klimatanpassning explicit bör vara en del av företagens aktsamhet.
I tidigare analyser av tidigare förslag på aktsamhetslagstiftning har Tillväxtanalys huvudsakligen påpekat följande:
1. Att samarbeten mellan företag, inklusive konkurrenter, ofta är helt nödvändigt för en effektiv och verkningsfull uppföljning av hållbarhetsproblem. Aktsamhetslagstiftning bör därför inkludera möjligheter att uppfylla aktsamhetskrav genom samarbete.
2. Att tekniska lösningar såsom molntjänster, centrala databaser och blockchain kan vara nödvändiga för att lösa uppgifterna riskhantering, åtgärd och uppföljning på ett kostnadseffektivt sätt.
3. Att staten utöver att ställa krav på aktsamhet eventuellt har en kompletterande roll att stötta förbättrad riskhantering i företag - och då särskilt de små- och medelstora företagen som ingår i internationella värdekedjor.
4. Att klimatanpassning i det privata näringslivet är kraftigt eftersatt, särskilt när det kommer till att minimera risker i leverantörskedjor, och att man bör överväga att inkludera klimatanpassning i aktsamhetslagstiftning.
Av dessa punkter har Kommissionens nya förslag, enligt Tillväxtanalys, tillfredsställande adresserat punkterna kring samarbeten och tekniska lösningar (i artikel 14 punkt 1 respektive 4).
Det nya förslaget har dock enbart på ett översiktligt plan adresserat de små- och medelstora företagens (SMF) utmaningar. I medföljande dokumentation nämns både potentiella finansiella och legala stöd, men dessa specificeras inte närmare i själva lagförslaget. I konsekvensanalysen som medföljer förslaget nämns åtgärder som förhindrar de stora företag faller under lagstiftningen att vältra över kostnaderna på sina leverantörer och underleverantörer. Vad vi kan se saknas dessa mycket viktiga åtgärder helt i lagförslaget.
Det finns även en risk, eftersom dessa stödåtgärder för SMF förslås hanteras på den nationella nivån, att olika nationella stödinsatser snedvrider den europeiska marknaden. Stöden påverkar troligen inte bara det enskilda SMF, utan hela den värdekedja det ingår i – man försöker trots allt förstärka den svagaste länken i en hel kedja. Det kan vara värt att överväga att tydligare specificera tillåtna och föreskrivna åtgärder på europeisk nivå.
Lagförslaget tar avstamp i riskhantering utifrån dubbel materialitet, det vill säga både risker som företag orsakar och risker som drabbar företaget. Därför är det potentiellt problematiskt att klimatanpassning helt saknas i förslaget. På global nivå ser vi en mycket kraftig underinvestering av privata aktörer i klimatanpassningsåtgärder (se Tillväxtanalys Rapport 2021:03 – Klimatanpassning i näringslivets leverantörskedjor). Lagstiftningen skulle kunna utgöra ett lämpligt verktyg för att öka dessa investeringar till en mer socialt optimal nivå. Detta kräver dock en mer explicit inkludering i den riskhantering och aktsamhet som lagförslaget kräver.
Henrik Hermansson, analytiker
