Tillväxtanalys ska analysera, utvärdera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndigheten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveckling, omprövning och effektivisering av statliga åtgärder samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.

Sänkt skatt på jordbruksdiesel under 2025

Myndigheten för tillväxtpolitiska analyser och utvärderingar (Tillväxtanalys) avstyrker den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel då den dels saknar en bortre tidsgräns, dels inte beaktar den kostnadsbesparande effekten av sänkt reduktionsplikt för diesel samt inte ser över möjligheten att stödja jordbruket på ett sådant sätt att det inte är direkt kopplat till användning av fossila drivmedel.

Angående promemorian Sänkt skatt på jordbruksdiesel under 2025

2024-06-13
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har mottagit rubricerad remiss av Finansdepartementet för yttrande.

Motiv

Den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel under 2022 motiverades med dyrare inputvaror 2022, en effekt av en rad omvärldsfaktorer, inte minst på grund av Ukrainakriget. Utöver den, genom budgetpropositionen för 2005 tidigare nedsättningen av koldioxidskatten på jordbruksdiesel, infördes 2022 även en återbetalning av energiskatten. Det förelåg ett uttalat behov att stärka konkurrenskraften inom svensk livsmedelsproduktion. Samma skäl åberopas även i Finansplanen 2024 samt i den rapport som Tillväxtanalys har fått i remiss. Energi- och koldioxidskatten för 2025 föreslås nu sättas ned från 4451 kronor per kubikmeter (2836 kronor avser koldioxidskatt och 1615 kronor avser energiskatt) till energiskattedirektivets miniminivå 262 kronor.

Det valda medlet för att stärka konkurrenskraften står i konflikt med de nationella samt europeiska klimatmål som har tagits. De areella näringarnas växthusgasutsläpp orsakade av drivmedel ingår i den icke-handlande sektorn Effort-sharing Regulation, (ESR). I och med EU:s klimatpaket ökar kravet på svenska utsläppsreduktioner mellan 2005 till 2030 från 40 % till 50 %. Förslaget att förlänga den tillfälligt utökade nedsättningen förväntas leda till ökade utsläpp av koldioxid, vilket innebär att övriga aktörer, företag och hushåll, ytterligare behöver minska sina utsläpp med motsvarande mängd.

Sektorerna som åtnjuter den tillfälligt utökade nedsättningen är kapitalintensiva. Investeringar i nytt kapital är långsiktiga beslut. För att minska osäkerheten och främja investeringar i en ny, renare maskinpark behöver sektorerna långsiktiga beslut. Den tillfälligt utökade nedsättningen kan med fördel ges en bortre tidsgräns för att minska osäkerheten kring framtida skattesatser.

Givet syftet att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion så bör det utredas ifall det finns andra sätt att åstadkomma detta på. Exempelvis, utbetala motsvarande ersättning men inte ha den kopplad till användandet av fossila bränslen. På så vis är det möjligt att utforma ett stöd som inte snedvrider marginalkostnaden för diesel gentemot andra varor och sektorer. Någon sådan diskussion samt inventering av alternativa åtgärder finns inte med i förslaget.

Under 2024 har reduktionsplikten för bland annat diesel sänkts vilket enligt Jordbruksverkets remissvar på ”Promemoria Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel” (dnr 4.5.17-12747/2023) leder till en sänkning av kostnaden för diesel exklusive moms med 3 kronor och 20 öre per liter. Enligt samma remiss stärks jordbrukets vinst med 10 % av denna reduktion. Den sänkta reduktionsplikten har därmed tydligt bidragit till en stärkt konkurrenskraft, den motsvarar ungefär dubbelt upp den tillfälligt nedsatta energiskatten. Denna kostnadssänkning har inte (explicit åtminstone) beaktats i förslaget om den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel.

Tillväxtanalys anser att en bortre tidsgräns för den tillfälligt utökade nedsättningen bör införas i syfte att skapa visshet för framtida investeringar. Dessutom bör den sänkta reduktionsplikten beaktas vid en bedömning av behovet av nivå och omfattning på den tillfälligt utökade nedsättningen och det bör undersökas om det är möjligt att stöda jordbruket på andra sätt än att subventionera användningen av diesel.

---------

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit chefsekonom Peter Frykblom.

Sverker Härd
Generaldirektör