Den här rapporten handlar om statligt stöd till närings­livet inom industrin och tjänstesektorn år 2011. Syftet är att liksom i tidigare rapporter beskriva stödet under det gångna året samt visa hur stödet utvecklas över tid, i enlighet med EU-kommissionens redovisningskrav.

År 2011 uppgick summan av alla stöd till  49  miljarder kronor, inklusive finanskrisrelaterade åtgärder, vilket motsvarar en minskning med 13 procent jämfört med år 2010. Om man exkluderar det krisrelaterade stödet minskade det offentliga stödet med knapp 2 procent i jämförelse med 2010, från 27,9 till  27,4  miljarder kronor. Följande industrigrupper fick ökat stöd under 2011: småföretag med  282 procent, energistöd med 9,8 procent samt FoU med  24 procent. Nettokostnaden för stöd till små företag låg  i genomsnitt på en låg nivå före 2011 trots att större finansiella resurser mobiliserades under dessa år.  Det regionala stödet var oförändrat under året (1,0 procent) medan stödet till arbetsmarknadsåtgärder sjönk med 2 procent. De andra stödkategorierna inom övrigt stöd minskade med 87 procent, och de sjönk även 2010. Övrigt stöd består mest av åtgärder för visst bostadsbyggande, investeringsstöd till äldrebostäder, ad hoc-stöd samt investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället. 

Resultaten under 2011 visar också att majoriteten av stödet till näringslivet fördelades  i form av skattelättnader och bidrag, och det var främst riktat mot miljöstöd. Mer än 85 procent av det totala stödet till industrin och tjänstesektorn var insatserna inom miljöstöd i form av skattelättnader. [1]

Resultaten visar också att den svenska stödgivningen under 2011 (med undantag för stöd beviljat under den tillfälliga gemenskapsramen) följer EU:s råd att medlemsländerna ska ”öka sina insatser  för att minska den allmänna statliga stödnivån, genom att flytta tonvikten från  ad hoc-stöd eller stöd till individuella företag/sektorer till att satsa på branschövergripande mål av gemenskapsintresse, som t.ex. sysselsättning, regional utveckling, utbildning, forskning och miljö”. Stödet inriktades alltså mest till GBER EUpolitik, [2]  och syftade främst till att öka tillväxten och skapa fler jobb.

Liksom tidigare år innehåller rapporten ett särskilt avsnitt om den fortsatta ekonomiska krisen och de direkta effekterna på Sveriges och EU27:s ekonomi när det gäller stödnivå. Beskrivningen omfattar även de stödinstrument som länderna i första hand förlitade sig på för att bemöta kriseffekterna under året. Strax efter den globala finanskrisens början hösten 2008 utfärdade kommissionen fyra meddelanden med detaljerade riktlinjer för när statligt stöd till finansinstitut [3] kan anses vara förenligt med artikel 107(3)(b) i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt. Det gäller meddelandet Tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av den globala finanskrisen (bankmeddelandet) [4], meddelandet om rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier mot otillbörlig snedvridning av konkurrensen (rekapitaliseringsmeddelandet) [5], meddelandet om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (meddelandet om värdeminskade tillgångar) [6] och meddelandet om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (omstruktureringsmeddelandet) [7] .

Tre av dessa fyra meddelanden, nämligen bankmeddelandet, rekapitaliseringsmeddelandet och meddelandet om värdeminskade tillgångar, anger vilka villkor som gäller för att de viktigaste typerna av stöd som medlemsstaterna beviljar (skuldgarantier, rekapitalisering och åtgärder för övertagande av värdeminskade tillgångar) ska vara förenliga med den inre marknaden. Omstruktureringsmeddelandet anger hur en omstruktureringsplan (eller en lönsamhetsplan) måste vara utformad när banker får krisrelaterat statligt stöd på grundval av artikel 107(3)(b) i fördraget. [8]  I december 2010 antog kommissionen ett femte meddelande som var en förlängning av det fjärde meddelandet. 9  Det vill säga det omstruktureringsmeddelandet som upphört den 31 december 2011. 

1  Se också rapporten Commission Staff Working Paper. Autumn 2011 update 1.12.2011. 

2  GBER, General Block Exemption Regulation som ger automatiskt godkännande till 26 projekt.  

3 För att underlätta för läsaren kallas finansinstitut helt enkelt för "banker" i detta dokument.

4 EUT C 270, 25.10.2008, s. 8.

5 EUT C 10, 15.1.2009, s. 2.

6 EUT C 72, 26.3.2009, s. 1.

7 EUT C 195, 19.8.2009, s. 9.

8  Enligt reglerna får bankerna inte ta emot statligt stöd utan att själva vidta åtgärder för att lösa sina problem. 

9 OJ C 329, 7.12.2010, p. 7.