Vi undersöker partihandelns betydelse för små och medelstora företags export. Resultatet visar att partihandeln underlättar access till svårbearbetade marknader utanför Europa.

Ökad svensk export nämns ofta som en viktig del i Sveriges politik för utrikeshandel. 2010 uttalade handelsministern målet om att under loppet av fem år fördubbla svensk export. Handeln med omvärlden är av stor ekonomisk betydelse för en liten och utrikeshandelsberoende ekonomi som den svenska. I ljuset av detta är det intressant att identifiera och analysera viktiga aktörer och funktioner som på olika sätt bidrar till att underlätta svensk utrikeshandel.

Från de tre analytiska delarna i studien finner vi en rad intressanta resultat som ger oss nya insikter om partihandelns roll i svensk utrikeshandel. Vissa tidigare hypoteser kan bekräftas, och andra mer eller mindre förkastas:

• Partihandelns företag utgör en mycket diversifierad grupp som verkar i många olika branscher, har en mycket varierad bakgrund, ofta arbetar med både export och import och omfattar många olika affärsmodeller.
• De roller och funktioner som identifierats i tidigare teoretiska och empiriska studier är väl representerade i Sverige. Detta även om de intervjuade företagen betonar vissa funktioner som sällan har uppmärksammats i den akademiska litteraturen. I synnerhet gäller detta den mervärdesskapande verksamhet som är en viktig del i flera företags affärsmodeller. Partihandeln lägger inte enbart till ett marginellt värde genom att märka och förpacka om varor, utan är också involverade i forskning och produktutveckling.
• Många av partihandlarna vidareexporterar varor som de först har importerat. I de flesta fall går vidareexporten till andra nordiska länder. Ofta är detta kopplat till olika former av vidareförädling.
• Det finns en produktivitetshierarki där företag som exporterar via partihandeln intar en intermediär ställning mellan lokala företag och direktexportörer.
• Om endast de direktexporterande företagen anses som internationaliserade förefaller Estland vara en relativt inåtvänd ekonomi. Bara drygt 20 procent av landets företag har direkt export. Om de indirekta exportörerna också tas med fördubblas denna siffra. Mindre än 20 procent av landets tillverkande företag bedriver verksamhet som inte är kopplad till internationell handel i första eller andra led. Med andra ord, de som inte exporterar själva exporterar indirekt eller levererar varor till ett företag med indirekt export.
• Vad gäller exporten hos direktexporterande företag när ett grossistföretag träder in på samma marknad, ser vi två krafter som pekar i motsatta riktningar. Å ena sidan kan partihandelsföretag som inte säljer samma produkter som direkta exportörer, öka sin totala export både genom sin egen export och genom ökad direktexport. Å andra sidan kan vi inte utesluta möjligheten att grossistföretag kan ta marknadsandelar från direkta exportörer, vilket i så fall kan leda till en minskad direktexport. Därför är det till viss del en empirisk fråga hur inträdet av partihandelsföretag påverkar den direkta exporten.
• Resultaten ger inga tecken på att partihandelsföretagen ligger i nära konkurrens med direkta exportörer. Istället tyder resultaten på att inträdet av ett partihandelsföretag leder till ökad direkt export. Sammantaget tycks den marknadsöppningsmekanism som partihandelsföretagen genererar dominera den exporthämmande undanträngningseffekten.
• Partihandelsföretagen tycks vara av särskild betydelse för export till avlägsna marknader med svaga institutioner. Betydelsen av partihandelsföretagens export ökar allt eftersom den institutionella kvaliteten på målmarknaden går ner. Effekten verkar öka med geografiskt avstånd.