I vår studie utgår vi från företagens personalsammansättning och använder SKI-definitionen (se Tillväxtanalys 2019:13) för att identifiera kunskapsintensiva företag.

Utgångspunkten är att ett företags kunskapsintensitet ökar med andelen högutbildade i allmänhet och anställda med en STEM-inriktning i synnerhet, det vill säga anställda med en inriktning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Detta är yrkesgrupper som ofta förknippas med högteknologisk produktion, tillväxt och innovation.

Vi undersöker om rekrytering från kunskapsintensiva företag leder till högre produktivitet och ökad sysselsättning jämfört med rekrytering av motsvarande kompetens från företag med lägre grad av kunskapsintensitet.

En person- och företagsdatabas används för att identifiera företag som rekryterat arbetskraft från de mest kunskapsintensiva företagen (behandlingsgruppen). Med hjälp av matchningsteknik identifieras sedan en kontrollgrupp som består av företag med så hög likhet med företagen i behandlingsgruppen som möjligt, med skillnaden att arbetskraften rekryterats från företag med lägre kunskapsintensitet.

Matchningen syftar till att skapa jämförbara grupper så att observerade skillnader mellan dessa grupper sannolikt beror på de rekryterade individerna snarare än på andra faktorer.

Företagen i de båda företagsgrupperna jämförs sedan utifrån utveckling i produktivitet, mätt som total faktorproduktivitet och antal anställda.

Resultaten visar att det uppstår betydande produktivitetseffekter genom den kunskapsintensiva arbetskraftens rörlighet, men även att det krävs en viss initial kunskapsnivå hos de rekryterande företagen för att dessa effekter ska uppstå. Rekryteringarna har dock positiva effekter på antalet anställda i alla typer av företag.

Sammantaget tyder detta på att kunskapsintensiva företag är lärandemiljöer där anställda kan utveckla och förädla kunskaper och färdigheter, samt att arbetskraftens rörlighet är en viktig mekanism för spridning av kunskap och idéer mellan företag. En flexibel och välfungerande arbetsmarknad bör därmed betraktas som strategiskt viktigt för näringslivets utveckling. 

Det finns goda skäl att följa upp vår studie med att utvärdera faktorer som påverkar benägenheten hos anställda, särskilt de i kunskapsintensiva företag, att byta arbetsgivare.