Studieområde: Infrastruktur & kompetensförsörjning
Yrkeshögskoleutbildningens effekter på studenternas löneutveckling och arbetsmarknadsanknytning
Den svenska yrkeshögskoleutbildningen (YH-utbildning) startade som en försöksverksamhet 1996. Sedan 2001 är den en permanent del av det svenska utbildningssystemet med en snabb volymmässig ökning. Tillväxtanalys effektutvärdering visar att en påbörjad YH-utbildning ger positiva effekter på både löner och andra arbetsmarknadsrelaterade utfall. De positiva resultaten gäller såväl för kvinnor och män som för yngre och äldre studenter.
Kraftig expansion och stark arbetsmarknadsanknytning
Jämfört med andra utbildningsformer i det svenska utbildningssystemet har YH-utbildningen en stark koppling till arbetsmarknaden. Utbildningarna är utformade för att möta arbetsmarknadens behov.
Antalet studenter som påbörjar YH-utbildning har ökat kraftigt över tid. Under 2020 påbörjade cirka 36 000 personer en YH-utbildning. Det motsvarar ungefär en tredjedel av det totala antalet som började läsa på eftergymnasial nivå.
En intressant utveckling är att medelåldern bland dem som påbörjat en YH-utbildning har ökat över tid. Andelen 30 år eller äldre uppgick 2020 till 51 procent jämfört med 34 procent 2005. Andelen kvinnor som påbörjar en YH-utbildning har under åren varierat mellan 51 och 56 procent.
Data och metod
Vi har utvärderat hur inträdet i en YH-utbildning påverkar studenternas årsbruttolöner och andra arbetsmarknadsrelaterade utfall. Datamaterialet inkluderar samtliga nybörjare på en YH-utbildning under perioden 2005–2016 som vid inträdet var 19–54 år och hade gymnasium som högsta utbildning. Denna behandlingsgrupp omfattar cirka 130 000 individer. Vi jämför dessa med ett slumpmässigt urval av individer i samma åldersspann med samma utbildningsbakgrund som inte påbörjar en YH-utbildning. Jämförelsegruppen omfattar totalt 900 000 individer. För att säkerställa att individer ur behandlings- och jämförelsegruppen verkligen är jämförbara använder vi en matchningsmetod och matchar på bland annat detaljerad arbetsmarknadshistoria, betyg från grundskolan och föräldrarnas utbildningsbakgrund.
YH-utbildning ger positiva effekter på årsbruttolöner
Figurerna nedan visar skattade effekter på årsbruttolöner för män och kvinnor uppdelade på två åldersgrupper – en yngre grupp i åldern 19–29 år och en äldre grupp i åldern 30–54 år.
Från och med det femte året efter inträdet har äldre män i behandlingsgruppen signifikant högre löner än äldre män i jämförelsegruppen. Den positiva lönedifferensen ökar från knappt 8 000 kronor per år till cirka 20 000 kronor per år i slutet av uppföljningsperioden. Uttryckt i procent ökar lönepremien av en YH-utbildning från 2 procent till 6 procent under den aktuella perioden. Äldre kvinnor uppvisar en stabil och positiv effekt av en YH-utbildning från och med det fjärde året efter inträde. Den positiva lönedifferensen varierar mellan cirka 14 000 och 17 000 kronor, vilket motsvarar en lönepremie på omkring 6 procent.
För yngre män och kvinnor indikerar skattningsresultaten relativt höga initiala lönepremier av en YH-utbildning. Vi noterar den högsta lönepremien det femte året efter inträdet för män och det fjärde året för kvinnor.
Yrkeshögskoleutbildningens effekter på studenternas löneutveckling och arbetsmarknadsanknytning
Serienummer: WP 2021:03
Diarienummer: 2021/70
Ladda ner rapporten (på engelska) Pdf, 763 kB, öppnas i nytt fönster.
Ladda ner en svensk sammanfattning Pdf, 235.7 kB, öppnas i nytt fönster.
