Lägre arbetsgivaravgifter för anställda inom forskning och utveckling gör att företag rekryterar fler forskare. Det visar en ny rapport från Tillväxtanalys.

I januari 2014 införde regeringen möjligheten för företag att göra avdrag från arbetsgivaravgiften för anställda som arbetar med forskning och utveckling (FoU), det så kallade forskningsavdraget. Syftet var att stimulera näringslivets utgifter för forskning och utveckling med hjälp av skattesystemet och på så sätt skapa produktivitetsförbättringar och öka den ekonomiska tillväxten.

– Våra resultat visar att forskningsavdraget har lett till att företag anställer fler forskare. Det talar för att konstruktionen är ändamålsenlig, säger Ulrika Stavlöt, analytiker på Tillväxtanalys.

Rapporten är skriven av Tillväxtanalys analytiker Ulrika Stavlöt, tillsammans med Roger Svensson, docent och senior research fellow vid Institutet för näringslivsforskning (IFN).

Resultat

I rapporten studeras effekter av det statliga stödet under perioden 2014–2019. Resultatet visar att lägre arbetsgivaravgift har haft en positiv effekt på företagens anställning av forskare. I gruppen företag som gynnades av stödet ökade antalet forskare med 32–102 procent jämfört med kontrollgruppen. Även andelen forskare av totalt antal anställda ökade med 27–43 procent jämfört med kontrollgruppen. Resultaten är stabila över olika företagsegenskaper; varken företagsstorlek, skuldsättningsgrad eller arbetskraftsintensitet ger några större avvikelser.

Innan det nya skatteincitamentet infördes, har det statliga FoU-stödet i regel riktats mot direkta FoU-subventioner. Stora företag med fler än 249 anställda har tagit emot större delen av subventionerna. Forskningsavdraget är utformat för att gynna mindre företag och sedan stödet infördes har de små företagens statliga FoU-stöd dubblerats.