Innovation - en ny idé, eller om man så vill ny kunskap - är den viktigaste faktorn för långsiktig tillväxt och till nytta på en marknad. Kunskap som sedan kan komma till använding i nya utvecklingsprojekt och ytterligare innovation och tillväxt. Den här förflyttningen av kunskap, också kallad kunskapsöverspillning, utgör huvudargument för offentliga satsningar på forskning och innovation. Tillväxtanalys studie, Indirect effects of R&D subsidies: labour mobility as a channel for knowledge spillovers, har för första gången mätt kunskapsöverspillning av ett FoU-stöd på svenska företag.

Tillväxtanalys har i den här studien studerat de indirekta effekterna av Eurostars*, det vill säga effekterna på andra företag än de subventionerade. Det har vi gjort genom att följa arbetstagare som rör sig från subventionerade företag till icke-subventionerade företag, och jämföra utfallet med en kontrollgrupp.

Studien visar bland annat att:

• Det förekommer indirekta effekter av FoU-stöd
  Studien bekräftar att statliga subventioner till forskning och utveckling (FoU) kan leda till indirekta effekter i andra verksamheter än de direkt berörda. Det innebär exempelvis att antalet jobb som skapats av Eurostars, eller andra liknande stöd, kan vara fler än de jobb som skapats i de subventionerade företagen. Tillväxtanalys har i en tidigare analys funnit att stödet från Eurostars ledde till 657 arbetstillfällen bland de 212 företag som fick stöd. Resultaten i den här rapporten indikerar att Eurostars även skapar ytterligare cirka 84 arbetstillfällen genom att stödet bland annat bidrar till att nya företag startas och klarar sig bättre, jämfört med andra liknande nystartade företag.
  
• Det går att mäta effekter av kunskapsöverspillning
  Studien visar att det är möjligt att mäta kunskapsöverspillningseffekter av näringspolitiska insatser, vilket vi gör i den här studien genom att följa arbetskraftens rörlighet. Ofta är det just kunskapsöverspillning som motiverar forsknings- och innovationspolitik. Genom analysen är det möjligt att uppskatta storleken på kunskapsöverspillningar och se spridningsmönster.
  
• Det går att följa upp näringspolitiska mål bättre
  Flera näringspolitiska insatser har som mål att påverka utöver ökad tillväxt för de subventionerade företagen. Exempelvis har innovationspolitik ofta målsättningen att påverka ett system[1] eller påverka samhällsutmaningar. Med hjälp av empiriska studier av indirekta effekter går det att få bättre belägg för om stöd påverkar även dessa målsättningar.
  
• Det behövs bättre förutsättningar för effektutvärderingar
  Tillväxtanalys har i den här studien och i en tidigare studie funnit direkta och indirekta effekter av FoU-stöd. Det har möjliggjorts genom att den mellanstatliga forskningsfinansiären Eureka sparade information om poängbedömningen av alla stödansökningar. I tidigare rapporter (Tillväxtanalys 2023, 2024) har Tillväxtanalys förklarat hur svensk näringspolitik kan bli mer utvärderingsbar. En ökad utvärderingsbarhet skulle i förlängningen ge en tydligare bild över vad som fungerar i svensk näringspolitik och hur väl det fungerar.