Tekniska framsteg spelar en avgörande roll för att balansera ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn. Ett par olika typer av marknadsmisslyckanden riskerar dock att hindra utvecklingen av ny grön teknik. I rapporten, The Role of Environmental Policy and Public Innovation, undersöks hur statliga subventioner och EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) påverkar den gröna innovations­aktiviteten bland industriföretag i Sverige.

Kort bakgrund

I december 2019 presenterade EU sin färdplan för en hållbar ekonomi, den
europeiska gröna given. I paketet ”Fit for 55” som lanserades i juli 2021
konkretiseras färdplanen inom klimatområdet. Förslagen indikerar att det europeiska koldioxidpriset kommer att påverkas och därmed även den svenska industrins förutsättningar att bedriva en konkurrenskraftig verksamhet.

I ljuset av ett allt starkare fokus på prismekanismer för att minska
koldioxidutsläpp är det angeläget att förstå hur koldioxidprissättningen påverkar
företagens faktiska beslut, inte minst i relation till de svenska klimatpolitiska
instrumenten. EU ger allt färre företag nedsättningar från koldioxidskatten och
inkluderar allt fler företag i det europeiska handelssystemet.

Analysen visar

Vår analys av miljöpolitiken i Sverige visar att Sverige har implementerat en uppsjö av styrmedel med syfte att minska utsläppen och främja innovation. De miljöpolitiska åtgärderna, som sträcker sig från omfattande miljölagstiftning till skattenedsättning för grön teknikspridning, kan ha påverkat både miljöresultaten och innovations­dynamiken.

Det finns ett flertal statliga innovationsfinansiärer i Sverige, den här studien baseras på uppgifter från de tre största finansiärerna, Vinnova, Tillväxtverket och Energimyndigheten.

Analysen visar bland annat att:

• det finns en stor koncentration i tilldelningen av stöd till ett fåtal företag, där dessa företag får mycket högre subventioner än övriga företag under samma period.
• gröna patent i Sverige beviljade till svenskkontrollerade enheter endast utgör en liten del av de totala patent som beviljats ​​i Sverige och att endast 13 procent tillhör svenska företag.
• det i synnerhet förefaller som att det är främst stora stöd som bidrar till grön patentering. Även medelstora stöd leder till fler pantent att med de stora stöden ger betydligt högre patentering i jämförelse. Små stöd tycks inte främja gröna patent.
• generella innovationsstöd tycks ha större effekt på grön patentering än specifikt gröna innovationsstöd.