Efter pandemin har personer som kan jobba på distans börjat pendla längre. Det är särskilt tydligt i storstäderna, där många flyttat längre bort från sina arbetsplatser. Det visar rapporten, Working from home, commuting distances, and regional labour market expansion after the pandemic.

Studien i korthet

Efter pandemin har arbete hemifrån, eller på distans från andra platser, blivit allt vanligare. Genom att minska behovet av dagliga pendlingsresor kan distansarbete leda till ökade pendlingsavstånd. Det kan ske antigen genom att människor flyttar längre bort från sin nuvarande arbetsplats eller genom att de söker efter nya jobb längre bort från sin bostad.

Den här studien fokuserar på hur pendlingsavståndet påverkas av att ha ett yrke som potentiellt kan skötas på distans. Analysen baseras på ett slumpmässigt urval av sysselsatta individer i åldern 25–64 år, som följs under perioden 2016–2023.

Resultaten visar att personer som har ett yrke som kan utföras på distans ökat sitt pendlingsavstånd efter pandemin med cirka 5 procent jämfört med perioden före pandemin. Det ökade pendlingsavståndet beror framför allt på att människor flyttat längre bort från sina arbetsplatser. Avståndet mellan bostad och arbetsplats har ökat mer bland individer som arbetar i landets storstadsregioner.

Resultaten indikerar större effekter för yngre individer jämfört med äldre och för chefer och personer med högkvalificerade yrken jämfört med andra yrkesgrupper. Däremot finns inga tecken på signifikanta skillnader mellan kvinnor och män.

Det ökade inslaget av distansarbete på arbetsmarknaden kan få stora samhällseffekter på sikt. Det skapar nya möjligheter för olika aktörer, men medför också utmaningar som behöver beaktas i planerings- och policyarbete på olika nivåer.