Kommande publikationer

Planeras att publiceras kvartal fyra 2026

Basindustrins klimatomställning har i sammanhanget två stora utmaningar, dels att den behöver gå fort och dels att det rör sig om kapitalintensiva investeringar för såväl produktionsanläggningar som kompletterande fysisk infrastruktur.

Det är således inte bara basindustrins omställning som behöver gå snabbt - många gånger behöver utbyggnad av den fysiska infrastrukturen hålla samma takt. Flera av dessa invest­eringar har betydande miljöpåverkan och riskerar att fastna i långa prövningsprocesser som kan leda till att omställningen inte kan genomföras i den takt som är önskvärd och att den därmed tappar i attraktivitet.

På flera platser har det blivit vanligare att basindustrin koncentreras till industriella zoner där det bland annat kan byggas kritisk infrastruktur. Genom samlokaliseringen av olika industrier skapas synergier i samband med att man genomför utfasning av fossila bränslen.

Studien undersöker hur och vilka fall industriella zoner kan appliceras på svenska förhållanden.

Löpande publicering

Svensk elintensiv industri står inför stora förändringar i en tid präglad av ökade krav på hållbarhet, stigande elpriser och skärpt global konkurrens.

Tillväxtanalys tidigare projekt om elintensiv industri initierades för att analysera de ekonomiska effekterna av elintensiv industri i Sverige med fokus på, om och hur staten kan bidra till att styra ekonomin mot ett större eller mindre inslag av elintensiv verksamhet i framtiden. Det här projektet har fokus på strategiska utmaningar och möjligheter och syftar till en fördjupad analys av centrala faktorer som påverkar industrins framtid.

Striktare EU-regler, förändrade handelsmönster och växande geopolitiska risker ökar behovet av att skapa stabila och konkurrenskraftiga ramvillkor för svensk industri. Projektet kommer att fokusera på att förstå sambandet mellan energiförsörjning, råvarutillförsel, EU:s gröna industripolitik och industrins globala konkurrenskraft samt att man kommer att ställa frågan om statens roll, i att skapa förutsättningar för långsiktig konkurrenskraft och hållbar tillväxt inom svensk industri.

Projektet kommer att analysera hur Sverige kan balansera behovet av omställning och innovation med industrins förmåga att växa och behålla sin position i globala värdekedjor. Genom det bidrar projektet med strategiskt relevanta beslutsunderlag om industrins framtid i en snabbt föränderlig ekonomisk och politisk kontext

Planeras att publiceras andra kvartalet 2027

För att näringslivet ska kunna ställa om till att bli mer hållbart i enlighet med nationellt och internationellt uppsatta miljö- och klimatmål krävs, förutom reglering och prissättning, även politik som underlättar för innovationer som ger positiva effekter på miljö och klimat, så kallad grön innovation.

Att utforma politik som främjar grön innovation är utmanande av flera anledningar. Det är svårt att veta vad som fungerar effektivt eftersom politiken ska lösa problem som ter sig olika för innovationer i olika utvecklingsskeden (Armitage m.fl., 2024). Samtidigt är den gröna omställningen beroende av både skapande av nya innovationer och bred spridning av etablerade lösningar. Innovation behövs i både mogna och framväxande tekniker (IEA 2020, 2021). Genom innovation förändras vad och hur klimat- och miljömässiga förbättringar kan uppnås och kostnader för grön teknik sänks. Men klimat- och miljömässiga förbättringar förutsätter också att framtagna lösningar används och ersätter mindre gröna alternativ.

Det här projektet belyser grön innovation från flera perspektiv som sammantaget bidrar med underlag för hur politiken kan främja gröna innovationer och belyser vad som driver företagens innovationsarbete.

Projektet kommer bland annat att analysera frågorna:

• Hur främjas grön innovation i olika skeden av innovationsprocessen av olika policyinsatser?
• Bland de svenska företag som introducerar gröna innovationer, vilka är de främsta drivkrafterna?
• Hur kan det offentliga i sin ambition att understödja grön innovation balansera risk med bibehållen hög effektivitet?
  

Planeras att publiceras kvartal ett 2026

Innovation som leder till minskade koldioxidutsläpp anses vara nyckeln till grön omställning samtidigt som man uppnår stabil och prisvärd energiförsörjning. Dessutom utgör framsteg inom grön innovation en möjlighet för ekonomisk tillväxt.

Forskning pekar på att takten för innovationer inom ren energi måste öka för att möta klimatutmaningen och åstadkomma omställningen till ett hållbart energisystem. Därför har många regeringar utlovat att öka sina FoU-utgifter för forskning och innovationer inom ren energi. Till exempel, efter Parisavtalet år 2015 lovade 24 länder inom initiativet "Mission Innovation", inklusive Sverige, att fördubbla regeringens FoU-fond inom ren energiteknik.

I Sverige tar Energimyndigheten ett helhetsansvar för energiomställningen och har använt ett brett utbud av styrmedel för att nå energi- och klimatmålen. Direkt offentligt stöd till forsk­ning och utveckling har varit ett av de mest använda verktygen. Mellan 2010 och 2020 delade Energimyndigheten ut 14,4 miljarder kronor, inom anslag ”1:4 Energiforskning”, för att stödja forskning, innovationer och affärsutveckling inom energisektorn (Budgetpropositioner 2012–2022, utgiftsområde 21).

För att nå energi- och klimatmålen på nationell och internationell nivå föreslår Energimyndigheten en ökad FoU-finansiering av ren energi under 2021–2024. Trots att det finns starka argument för direkt offentligt stöd för innovation inom ren energi, av både ekonomiska och miljömässiga skäl, finns det ett behov av evidensbaserad energipolitik för att identifiera de åtgärder som är mest effektiva.

Med effektutvärderingar går det att ta reda på om offentliga resurser används på ett kostnads­effektivt sätt och om det finns förbättringsmöjligheter genom att rikta åtgärderna mot de organisationer som får bäst effekt. Just nu är kunskapen om vilket politikinstrument som är mest effektivt begränsad. Att utvärdera effekten av energiinnovationspolitik kan vara utmanande av flera anledningar.

En av utmaningarna är att energisektorn kännetecknas av en lång fördröjning mellan investeringar i FoU och de slutliga kommersiella resultaten.

Studier som analyserar korttidseffekter kan alltså riskera att underskatta den verkliga effekten.

Det övergripande målet med denna studie är att utöka evidensbasen om effekterna av direkt offentligt stöd till forskning och innovation inom energiområdet.

Inom projektet planerar Tillväxtanalys att analysera:

• Kopplingen mellan Energimyndighetens FoU-stöd och riktningen för tekniska förändringar på regional nivå. Har regioner med högre FoU-subventioner en tendens att diversifiera sig mot nya (rena) sektorer och tekniker?
• Projektet kommer också att undersöka om lokala befintliga kunskaper, inom relaterade teknikområden, har betydelse för styrkan i ovanstående relation.