EU-kommissionen

Mål

We will strengthen our competitiveness and become the first climate-neutral continent, making a success of the climate and digital transitions, leaving no one behind. We will tackle the challenges of migration. We will take the necessary responsibility for our security and defence and reinforce our capacity to act to defend our interests and become more influential in the world. We will take the lead in addressing global challenges, championing international law and institutions, fair global governance, inclusive multilateralism and sustainable growth and development.

Fördjupad läsning

consilium.europa.eu Länk till annan webbplats.

Mål

Den långsiktiga visionen är att EU 2050 kommer att vara ett klimatresilient samhälle som är helt anpassat till de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna. Detta betyder att vi senast 2050, då vi ska ha uppnått klimatneutralitet, kommer att ha en förstärkt anpassningsförmåga och en minimerad sårbarhet för klimatpåverkan, i linje med Parisavtalet och förslaget till en europeisk klimatlag.

Fyra mål som tillsammans ska bidra till den övergripande visionen om att EU år 2050 ska vara ett samhälle som är motståndskraftigt mot klimatförändringarna (klimatresilient) och fullt ut anpassat efter de oundvikliga följderna av klimatförändringarna.

Målen handlar om att tärka arbetet med kunskapsuppbyggnad om klimatförändringarna liksom planeringen för och konkret genomförande av förebyggande åtgärder för klimatanpassning. Det handlar även om att intensifiera EU:s internationella arbete med klimatanpassning.

EU:s strategi för klimatanpassning beskriver vad kommissionen avser att göra för att stödja medlemsstaterna med klimatanpassning. Den bygger på erfarenheterna från den tidigare EU-strategin för klimatanpassning från 2013 (2012/13:FPM102). Den hänvisar också till förslaget om En europeisk klimatlag (2019/20:FPM30) samt internationella åtaganden om klimatanpassning genom artikel 7 i Parisavtalet och mål 13 för hållbar utveckling. Mot bakgrund av anpassningspolitikens systematiska karaktär kommer anpassningsåtgärderna att genomföras på ett integrerat sätt med andra initiativ inom den europeiska gröna given såsom strategin för biologisk mångfald, renoveringsvågen, Från jord till bord-strategin, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och nollutsläppsplanen, skogsstrategin, markstrategin, strategin för hållbar och smart mobilitet samt den förnyade strategin för hållbar finansiering. För dessa initiativ finns separata faktapromemorior.

De fyra målen är:

• Smartare anpassning som syftar till att öka kunskapen om klimatförändringarna.
• Mer systematisk anpassning för att stärka insatserna för integrering av ett klimatperspektiv i beslutsfattande på olika nivåer.
• Snabbare anpassning för att påskynda konkreta förebyggande åtgärder.
• Intensifiera internationella åtgärder för motståndskraft mot klimatförändringar.

De brister i arbetet med klimatanpassning som nämns i konsekvensanalysen som bifogas strategin är brist på data och metodologier som underlag till beslutsfattande, svagheter i planering, övervakning och rapportering om klimatanpassning samt att åtgärder inte vidtagits tillräckligt snabbt.

Fördjupad läsning

data.riksdagen.se Länk till annan webbplats.

eur-lex.europa.eu Länk till annan webbplats.

Mål

Handlingsplanen syftar till att minska föroreningar så att de inte utgör ett hot mot människors hälsa och miljön. Meddelandet innehåller en nollföroreningsvision för 2050 som innebär att utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark har minskat till nivåer som inte längre anses vara skadliga för människors hälsa eller ekosystemen och som respekterar planetens gränser och därmed leder till en giftfri miljö.

Nollföroreningsambitionen är en del av genomförandet av den gröna given och innehåller sex nollföroreningsmål för 2030 samt en handlingsplan för 2021-2024. Meddelandet innehåller inga egna lagstiftningsförslag utan hänvisar till redan aviserade initiativ och åtgärder.

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

Mål

The EU’s chemicals strategy aims to:

• better protect citizens and the environment
• boost innovation for safe and sustainable chemicals

Actions

• Banning the most harmful chemicals in consumer products - allowing their use only where essential
• Account for the cocktail effect of chemicals when assessing risks from chemicals
• Phasing out the use of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) in the EU, unless their use is essential
• Boosting the investment and innovative capacity for production and use of chemicals that are safe and sustainable by design, and throughout their life cycle
• Promoting the EU’s resilience of supply and sustainability of critical chemicals
• Establishing a simpler “one substance one assessment” process for the risk and hazard assessment of chemicals
• Playing a leading role globally by championing and promoting high standards and not exporting chemicals banned in the EU

Fördjupad läsning

environment.ec.europa.eu/ Länk till annan webbplats.

Mål

Den 12 december 2019 godkände Europeiska rådet, med beaktande av Europeiska kommissionens meddelande om den europeiska gröna avtalet, målet att uppnå ett klimatneutralt EU till 2050, i linje med målen i Parisavtalet och mot bakgrund av den senaste tillgängliga vetenskapen och behovet av att intensifiera globala klimatåtgärder.

Fördjupad läsning

unfccc.int/ Länk till annan webbplats.

Mål

Målet är att göra det möjligt för alla slags små och medelstora företag i EU att leda de båda omställningarna. Den syftar också till att avsevärt öka antalet företag med hållbara affärsmetoder och antalet som använder digital teknik. Ytterst är målet att EU ska bli det mest attraktiva stället att starta ett småföretag, få det att växa och expandera på den inre marknaden.

För att ge resultat måste strategin drivas både av åtgärder på EU-nivå och ett starkt engagemang från medlemsstaternas sida. Det är avgörande att de små och medelstora företagen, både som grupp och enskilt, blir aktivt involverade. Strategin kommer därför att bygga på ett kraftfullt partnerskap för genomförande mellan EU och medlemsstaterna, inklusive regionala och lokala myndigheter.

Strategin bygger på en mycket stabil grund, nämligen EU:s befintliga ram och stödprogram för små och medelstora företag: småföretagsakten från 2008, initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag från 2016, programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) samt åtgärder för stöd till små och medelstora företag som finansieras genom Horisont 2020 och de europeiska struktur- och investeringsfonderna1. Den kommer att bli avgörande för genomförandet av bl.a. den europeiska gröna given, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, den europeiska strategin för data och den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Strategin ingår i industripaketet som omfattar meddelandet om att kartlägga och åtgärda hinder på den inre marknaden (nedan kallat meddelandet om hinder på den inre marknaden), den långsiktiga handlingsplanen för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna (nedan kallad handlingsplanen för efterlevnad)3 och den nya industristrategin för EU4. Den bygger på många slutsatser från meddelandet om hinder på den inre marknaden när det gäller hinder som drabbar de små och medelstora företag som vill arbeta över gränserna. Det är viktigt att införlivande, tillämpning och efterlevnad av EU-lagstiftningen sker korrekt för att underlätta de små och medelstora företagens tillväxt på den inre marknaden. Handlingsplanen innehåller olika initiativ för att genomföra detta. I industristrategin betonas de små och medelstora företagens roll för en konkurrenskraftig och innovativ EU-industri.

Åtgärderna inom strategin bygger på följande tre pelare:

• Kapacitetsuppbyggnad och stöd i omställningen till hållbarhet och digitalisering.
• Minskad regelbörda och förbättrat marknadstillträde.
• Förbättrad tillgång till finansiering.

Fördjupad läsning

Mål

Tre drivkrafter ska omvandla vår industri, stödja de små och medelstora företagen och se till att EU förblir hållbart och konkurrenskraftigt:

• Den gröna omställningen, där den gröna given är EU:s nya tillväxtstrategi.
• Digitaliseringen, som ska göra industrin och företagen mer proaktiva, ge arbetstagarna nya färdigheter och stödja utfasningen av fossila bränslen i ekonomin.
• Konkurrenskraften på världsmarknaden, där EU måste utnyttja den inre marknadens effekter för att fastställa globala standarder.

Fördjupad läsning

ec.europa.eu Länk till annan webbplats.

Mål

The new EU-wide Biodiversity Strategy will:

Establish protected areas for at least 30% of land and 30% of sea in Europé With stricter protection of remaining EU primary and oldgrowth forests legally binding nature restoration targets in 2021.

Unlock 20 billion EUR/year for biodiversity through various sources, including EU funds, national and private funding. Natural capital and biodiversity considerations will be integrated into business practices

Put the EU in a leading position in the world in addressing the global biodiversity crisis. The Commission will mobilise all tools of external action and international partnerships for an ambitious new UN Global Biodiversity Framework at the Conference of the Parties to the Convention on Biological Diversity in 2021.

6 industries depends on nature for their supply:

• Chemicals and materials
• Aviation, tourism and travel
• Mining and metals
• Real estate
• Supply chain and transport
• Retail, consumer goods and life style

Fördjupad läsning

ec.europa.eu Länk till annan webbplats.

Mål

Klimatförändringarna och miljöförstöringen är ett hot mot Europas och världens fortsatta existens. EU behöver därför en ny tillväxtstrategi för att ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 ekonomisk tillväxt har frikopplats från resursförbrukning inga människor eller platser lämnas utanför.

Den gröna given Länk till annan webbplats.

Kommissionens förslag Länk till annan webbplats.

Fördjupad läsning

ec.europa.eu Länk till annan webbplats.

Mål

This Circular Economy Action Plan provides a future-oriented agenda for achieving a cleaner and more competitive Europe in co-creation with economic actors, consumers, citizens and civil society organisations. It aims at accelerating the transformational change required by the European Green Deal, while building on circular economy actions implemented since 20156. This plan will ensure that the regulatory framework is streamlined and made fit for a sustainable future, that the new opportunities from the transition are maximised, while minimising burdens on people and businesses.

Designing sustainable products
In order to make products fit for a climate-neutral, resource-efficient and circular economy, reduce waste and ensure that the performance of front-runners in sustainability progressively becomes the norm, the Commission will propose a sustainable product policy legislative initiative. The core of this legislative initiative will be to widen the Ecodesign Directive beyond energy-related products so as to make the Ecodesign framework applicable to the broadest possible range of products and make it deliver on circularity.

As part of this legislative initiative, and, where appropriate, through complementary legislative proposals, thedeliver on circularity. Commission will consider establishing sustainability principles and other appropriate ways to regulate the following aspects:

• improving product durability, reusability, upgradability and reparability, addressing the presence of hazardous chemicals in products, and increasing their energy and resource efficiency
• increasing recycled content in products, while ensuring their performance and safety
• enabling remanufacturing and high-quality recycling
• reducing carbon and environmental footprints
• restricting single-use and countering premature obsolescence introducing a ban on the destruction of unsold durable goods
• incentivising product-as-a-service or other models where producers keep the ownership of the product or the responsibility for its performance throughout its lifecycle
• mobilising the potential of digitalisation of product information, including solutions such as digital passports, tagging and watermarks
• rewarding products based on their different sustainability performance, including by linking high performance levels to incentives.

Fördjupad läsning

Mål

During the European Council in Lisbon in March 2000, European Union leaders launched a Lisbon Strategy aimed at making the EU the world's most competitive economy by 2010.

An economic pillar laying the groundwork for the transition to a competitive, dynamic, knowledge-based economy. There is a strong emphasis on adapting quickly to changes in the information society and to investing in research and development.

A social pillar designed to modernize the European social model by investing in human resources and combating social exclusion. The Member States are expected to invest in education and training, and to conduct an active policy for employment, making it easier to move to a knowledge economy.

An environmental pillar, added at the Göteborg European Council in June 2001, which urges a decoupling of economic growth from the use of natural resources.

Fördjupad läsning

ec.europa.eu/eurostat/ Länk till annan webbplats.

Mål

Bioekonomin omfattar alla sektorer och system som förlitar sig på biologiska resurser (djur, växter, mikroorganismer och biomassa från dessa, bl.a. organiskt avfall), deras funktioner och principer. Den omfattar och kopplar samman följande: ekosystem på land och till havs och de tjänster som de tillhandahåller, alla primärproduktionssektorer där man använder och producerar biologiska resurser (jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk) och alla ekonomiska och industriella sektorer där man använder biologiska resurser och processer för att producera livsmedel, djurfoder, biobaserade produkter, energi och tjänster.

För att den europeiska bioekonomin ska fungera måste hållbarheten och cirkulariteten stå i centrum. På så sätt kommer vi att kunna förnya våra industrier, modernisera våra primärproduktionssystem, skydda miljön och öka den biologiska mångfalden.

Målen:

1. att säkerställa livsmedels- och nutritionstryggheten
2. att förvalta naturresurserna på ett hållbart sätt
3. att minska beroendet av icke-förnybara, ohållbara resurser, oavsett om de kommer från inhemska eller utländska källor
4. att mildra klimatförändringen och anpassa sig till den
5. att skapa arbetstillfällen och öka den europeiska konkurrenskraften

För att främja de fem målen i ljuset av de utvecklade politiska prioriteringarna innehåller denna uppdaterade strategi förslag på tre huvudsakliga åtgärdsområden:

• Att stärka och utöka de biobaserade sektorerna och öppna för investeringar och marknader.
• Att snabbt genomföra lokala bioekonomier i hela Europa.
• Att förstå bioekonomins ekologiska gränser.

Fördjupad läsning

ec.europa.se Länk till annan webbplats.

Mål

Kommissionen har tagit fram en handlingsplan för att staka ut EU:s kommande arbete med hållbarhet på de finansiella marknaderna. Handlingsplanens målsättningar är att:

• Omdirigera kapitalflöden för att uppnå en hållbar och inkluderande tillväxt.
• Integrera hållbarhet i riskhanteringen.
• Främja transparens och långsiktighet på finansmarknaden och i ekonomin som helhet.

Åtgärder för hållbara investeringar och en hållbar finansmarknad är en del av flera åtgärder inom ramen för kapitalmarknadsunionen (CMU). Syftet med kapitalmarknadsunionen är att göra EU:s inre marknad mer konkurrenskraftig och attraktiv för investeringar och därmed främja tillväxt och sysselsättning.

En handlingsplan för kapitalmarknadsunionen presenterades i september 2015 och en halvtidsöversyn i juni 2017. Kapitalmarknadsunionen planeras vara genomförd 2019.

Fördjupad läsning

riksdagen.se/ Länk till annan webbplats.

Mål

Securing reliable and unhindered access to raw materials is important for the EU. In the EU, there are at least 30 million jobs depending on the availability of raw materials. The European Commission’s actions to ensure a sustainable supply of these materials can be divided into 2 interlinked parts: the raw materials initiative and the European innovation partnership on raw materials.

In 2008, the Commission adopted the raw materials initiative which set out a strategy for tackling the issue of access to raw materials in the EU. This strategy has 3 pillars which aim to ensure:

1. Fair and sustainable supply of raw materials from global markets Länk till annan webbplats.
2. Sustainable supply of raw materials within the EU Länk till annan webbplats.
3. Resource efficiency and supply of 'secondary raw materials' through recycling Länk till annan webbplats.

The strategy covers all raw materials used by European industry except materials from agricultural production and materials used as fuel. Ensuring sustainable access to these raw materials is crucial to the competitiveness and growth of the EU economy and to the objectives of the Europe 2020 strategy.

The Commission also regularly publishes a list of critical raw materials in the EU. Länk till annan webbplats.

A Commission expert group - the raw materials supply group, with representatives from EU countries, European Economic Area countries, EU candidate countries, and organisations representing stakeholders - industry, research and civil society - advises the Commission and oversees the initiative’s implementation.

Sustainable development goals and raw materials initiative

On 25 September 2015, the United Nations adopted 17 sustainable development goals (SDGs) to end poverty, protect the planet, and ensure prosperity for all as part of a new sustainable development agenda.

The EU is committed to these goals. In its 2016 communication on steps for a sustainable European future, the Commission pledged to apply the principles of sustainable development to all EU policies and initiatives. The Council of the European Union encouraged this in its conclusions on sustainable development in 2017.

A report on mining and the SDGs was published on 8 November 2016, illustrating how mining can contribute to the achievement of every SDG. Länk till annan webbplats.

The report was jointly issued by:

• the United Nations development programme
• the World Economic Forum
• the Columbia Center on Sustainable Investments
• the sustainable development solutions network

The Commission helps to implement the SDGs in non-energy extractive industries through its policies derived from the raw materials initiative and through policies, programmes and actions related to, trade, environment, research and innnovation, development and fiscal transparency

Fördjupad läsning

ec.europa.eu/growth/ Länk till annan webbplats.

Mål

In December 2015, the Commission adopted an EU Action Plan for a circular economy.2 There, it identified plastics as a key priority and committed itself to ‘prepare a strategy addressing the challenges posed by plastics throughout the value chain and taking into account their entire life-cycle’. In 2017, the Commission confirmed it would focus on plastics production and use and work towards the goal of ensuring that all plastic packaging is recyclable by 2030.3

The strategy presents key commitments for action at EU level. Yet the private sector, together with national and regional authorities, cities and citizens, will also need to mobilise. Similarly, international engagement will be necessary to drive change outside Europe’s borders. With decisive and concerted efforts, Europe can turn challenges into opportunities and set the example for resolute action at global level.

Fördjupad läsning

Mål

A vision for Europé 2016

Three goals for EU research and innovation policy, which I have summarised as Open Innovation, Open Science and Open to the World.

Europe must get better at making the most of its innovation talent, and that’s where Open Innovation comes into play. This chapter describes the initiatives that the Commission is taking and will take to create an Open Innovation ecosystem where innovation can flourish. But, first, what is meant by Open Innovation? The basic premise of Open Innovation is to open up the innovation process to all active players so that knowledge can circulate more freely and be transformed into products and services that create new markets, fostering a stronger culture of entrepreneurship. Open Innovation was defined by Henry Chesbrough as the “use of purposive inflows and outflows of knowledge to accelerate internal innovation”. This original notion of Open Innovation was largely based on transferring knowledge, expertise and even resources from one company or research institution to another. This assumes that firms can and should use external ideas as well as internal ideas, and internal and external paths to market, as they seek to improve their performance.

Open Science represents a new approach to the scientific process based on cooperative work and new ways of diffusing knowledge by using digital technologies and new collaborative tools. The idea captures a systemic change to the way science and research have been carried out for the last fifty years: shifting from the standard practices of publishing research results in scientific publications towards sharing and using all available knowledge at an earlier stage in the research process.

Fostering international cooperation in research and innovation is a strategic priority for the European Union so that we can access the latest knowledge and the best talent worldwide, tackle global societal challenges more effectively, create business opportunities in new and emerging markets, and use science diplomacy as an influential instrument of external policy. The European Commission is active on several fronts to help ensure that European research and innovation are ‘Open to the World’. It is leading several global initiatives and working with international organisations; it is helping develop the framework conditions that underpin international cooperation; and it is maximising synergies with the EU’s external policies and the activities of Member States,

Fördjupad läsning

Mål

EU:s strategi för klimatanpassning som beslutades i juni 2013 är att bidra till ett mer klimattåligt Europa. Det handlar om att förbättra beredskapen och kapaciteten att anpassa sig till klimateffekterna på lokal, regional och nationell nivå samt på EU-nivå, att utveckla en sammanhängande strategi och att förbättra samordningen.

Strategin föreslår åtta åtgärder inom tre områden:

1. Främja åtgärder i medlemsstaterna genom nationella anpassningsstrategier och åtgärdsplaner, tillhandahållande av finansiering genom EU:s miljöfond (Life) samt åtgärder i linje med det så kallade Borg- Prop. 2017/18:163 mästarinitiativet. Detta för att uppnå koordination och sammanhållning på olika nivåer av planering och styrning.
2. Bättre underlag för beslutsfattande genom en strategi för att åtgärda följande kunskapsluckor: information om skador, kostnader för klimatanpassningsåtgärder och åtgärdernas nytta, riskbedömningar på regional och lokal nivå samt stöd för beslutsfattande i effektivitetsbedömningen av olika anpassningsåtgärder. Området syftar också till att vidareutveckla webbsidan Climate-ADAPT som gemensam kontaktpunkt för information om klimatanpassning i Europa.
3. Klimatsäkring på EU-nivå genom att integrera ett klimatanpassningsperspektiv i den gemensamma jordbruks-, fiskeri- och sammanhållningspolitiken, öka infrastrukturens motståndskraft mot klimatförändringar samt främja produkter och tjänster genom försäkringar och finansiella marknader.

Fördjupad läsning

ec.europa.eu/ Länk till annan webbplats.

Mål

EIPs are partnerships that bring together relevant parties at EU, national and regional levels to streamline, simplify and better coordinate existing financial instruments and initiatives. They focus on challenges that can benefit society, modernise sectors and markets.

They are launched in areas where it is clear that combining EU, national and regional efforts in research and development will produce effective results.

EIPs aim to:

• coordinate investments in demonstration and pilots
• anticipate and fast-track any necessary regulation and standards
• better coordinate public procurement so breakthroughs are quickly brought to market

EIP on raw materials: every two years are the raw materials scoreboard updated Länk till annan webbplats.

The EIP targets non-energy, non-agricultural raw materials. Many of these are vital inputs for innovative technologies and offer environmentally-friendly, clean-technology applications. They are also essential for the manufacture of the new and innovative products required by our modern society, such as batteries for electric cars, photovoltaic systems and devices for wind turbines.

With about 30 million EU jobs depending on the availability of raw materials the EIP will have a clear, positive impact on European industrial competitiveness.

The EIP's strategic implementation plan (SIP) set out specific objectives and targets. Actions to achieve these include research and development, addressing policy framework conditions, disseminating best practices, gathering knowledge and fostering international cooperation.

Fördjupad läsning

ec.europa.eu/ Länk till annan webbplats.

Mål

An eco-innovation is “any innovation that makes progress towards the goal of sustainable development by reducing impacts on the environment, increasing resilience to environmental pressures or using natural resources more efficiently and responsibly”*.

Actions

Action 1. Policy and regulation
The goal now is to integrate eco-innovation in environmental and industrial policies by focussing on its contribution to economic growth, job creation and EU industry competitiveness.

Action 2. Demonstration projects and partnerships
However promising they may look on paper, many eco-innovation technologies still fail to make the leap from lab to market.

Through programmes such as Horizon 2020, the Commission works to ensure appropriate funding for market replication and demonstration projects, clusters and public-private partnerships, and networks implementing innovative public procurement.

Action 3. Standards and performance targets
Eco-innovation benefits from ambitious standards and performance targets.

Working with Member States and international standardisation bodies, the Commission works to identify areas where standards and performance targets could have the biggest impact and to propose their development.

Action 4. Funding and SME support
Public sector finance is crucial to accelerate eco-innovation in the private sector, especially in SMEs (small and medium-sized enterprises). To bring new investors onboard, the Commission aims to trigger support to SMEs from the public sector and financial intermediaries and accelerate the take-up of eco-innovation in the private sector.

Measures include a European network of eco-innovation financiers, new funding instruments that offer targeted debt and equity facilities, and expansion of other services to SMEs, to help find and exploit eco-innovation opportunities.

Action 5. International cooperation
Emerging economies such as China, India and Brazil offer new market and partnership opportunities for European eco-investors. Länk till annan webbplats.

To capitalise on these opportunities, the Commission works to promote global sustainable consumption and production patterns, technology transfer and exchange of best practices with developing and emerging economies to help European eco-innovators access international markets.

Action 6. New skills and jobs
The EU Skills Panorama is a Commission initiative mapping out current and future skills needs in Europe, with a focus on green jobs.

The aim is to ensure that the labour force is equipped with the appropriate skills and knowledge to drive forward the green economy transition.

Action 7. European Innovation Partnerships
European Innovation Partnerships are initiatives that aim to bring together public and private actors to promote breakthrough innovations with big market potential in key sectors that could contribute to greater resource efficiency.

Under the Innovation Union, such Partnerships are being set up for raw materials, sustainable agriculture, water and smart cities.

Fördjupad läsning

ec.europa.eu/ Länk till annan webbplats.

*Source: Decision N° 1639/2006/EC establishing a Competitiveness and Innovation Framework Programme

Mål

The Resource Efficiency Roadmap is part of the Resource Efficiency Flagship of the Europe 2020 Strategy. The Europe 2020 Strategy is the European Union's growth strategy for the next decade and aims at establishing a smart, sustainable and inclusive economy with high levels of employment, productivity and social cohesion.

The World Business Council for Sustainable Development estimates that by 2050 we will need a 4 to 10 fold increase in resource efficiency, with significant improvements needed already by 2020.

Vision: By 2050 the EU's economy has grown in a way that respects resource constraints and planetary boundaries, thus contributing to global economic transformation. Our economy is competitive, inclusive and provides a high standard of living with much lower environmental impacts. All resources are sustainably managed, from raw materials to energy, water, air, land and soil. Climate change milestones have been reached, while biodiversity and the ec.

Fördjupad läsning

ec.europa.eu/ Länk till annan webbplats.

Mål

Smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Det är de övergripande prioriteringarna för EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020.

Europa 2020 utgjorde sedan 2010 EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Genom Europa 2020-strategin har EU och dess medlemsstater enats om konkreta målsättningar var EU bör befinna sig 2020 inom fem områden. Det gäller sysselsättning, social delaktighet, utbildning, forskning och utveckling samt klimat och energi.

Europa 2020 har nu avslutats.

Fördjupad läsning

regeringskansliet.se Länk till annan webbplats.

Mål

EU:s strategi för Östersjöregionen (EUSBSR) är ett samarbete mellan EU:s länder runt Östersjön. Strategins mål ska bli verklighet genom ett antal åtgärder och projekt. Dessa är uppdelade i tretton policyområden och fyra övergripande åtgärder (så kallade "horisontella åtgärder") som beskrivs i strategins handlingsplan.

Strategin har tre huvudsakliga mål som i sin tur har fyra delmål:

1. Rädda havsmiljön

Östersjöns sårbarhet för övergödning, föroreningar och överfiske ställer särskilt höga krav på tillämpningen av EU:s regelverk och på samarbetet inom regionen. Målet att rädda havsmiljön handlar om att med stöd till olika insatser uppnå en god miljöstatus och biologisk mångfald i havet.

Det kan till exempel ske genom en minskning av tillförseln av näringsämnen och genom att minska sjöfartens miljöpåverkan genom att göra Östersjöregionen till en föregångsregion för ren sjöfart. Det handlar också om att skapa förutsättningar för en säkrare sjöfart genom att exempelvis minska riskerna för oljeutsläpp i Östersjö och att främja hållbar tillväxt i stort.

Fyra delmål har tagits fram inom det övergripande målet:

• Östersjön ska ha rent vatten.
• Östersjön ska ha en rik och levande biologisk mångfald.
• Östersjön och dess utlopp trafikeras av en ren och säker sjöfart.
• Förbättra samarbetet för en god havsmiljö.

2. Länka samman regionen

Stora delar av regionen är glest befolkad, med stora avstånd till andra marknader. Transportsystemen och energimarknaderna har av historiska skäl utvecklats oberoende av varandra och är ännu inte sammanlänkade i tillräcklig utsträckning för att bäst ta tillvara regionens potential för konkurrenskraft och livskvalitet. Det krävs ett bättre samarbete för att förbättra regionens transportsystem och energiförsörjningstrygghet.

Att länka samman regionen handlar även om att föra människor närmare varandra. Det kan ske exempelvis genom student- och forskningsutbyte samt ökat samarbete för att bekämpa människosmuggling och annan gränsöverskridande brottslighet.

Fyra delmål har tagits fram inom det övergripande målet:

• Goda transportvillkor i Östersjöområdet.
• EU:s hela Östersjöregion ska ha pålitliga energimarknader.
• Sammanlänka människor i regionen.
• Bättre samarbete i brottsbekämpning.

Öka välståndet

Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot regionen, särskilt i vissa av de nya medlemsstaterna på andra sidan Östersjön.

Men staterna kan stärka sin konkurrenskraft och sitt välstånd genom att samverka bättre när det gäller forskning och utveckling samt genom att fördjupa och fullborda den inre marknaden och målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla. Målet om ökat välstånd inbegriper en bred omsättning frågor, till exempel även en social dimension med ökat samarbete inom bland annat hälsoområdet.

Fyra delmål har tagits fram inom det övergripande målet:

• Östersjöregionen som föregångare i förverkligandet av en gemensam inre marknad.
• EU:s strategi för Östersjöregionen bidrar till Europa 2020-strategin.
• Förbättra regionens globala konkurrenskraft.
• Klimatanpassning och förbättrad krisberedskap.

Fördjupad läsning

regeringskansliet.se Länk till annan webbplats.