Sveriges regering och riksdag

Mål

Syftet med ramverket är att skapa en tydlig och sammanhängande klimatpolitik för att säkerställa långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genomföra den omställning som krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål. Ramverket antogs med bred majoritet i riksdagen och är utformat på ett sätt som ska klara av politiska förändringar. Det klimatpolitiska ramverket är en nyckelkomponent i Sveriges ansträngningar att leva upp till Parisavtalet.

Klimatlag
Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen ålägger ett ansvar på nuvarande och framtida regeringar att föra en politik som utgår från klimatmålen och att regelbundet rapportera om utvecklingen. En central utgångspunkt för klimatlagen är att klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ska ges förutsättningar att samverka med varandra.

Enligt klimatlagen ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen. Redovisningen underlättar för uppföljning och bedömning av de samlade klimateffekterna av alla politikområden och ska innehålla en beskrivning av utsläppsutvecklingen i relation till målen. Redovisningen ska också beskriva de viktigaste besluten under året och dessas effekt för utvecklingen av växthusgasutsläppen, samt innehålla en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder.

Klimatlagen anger också att regeringen vart fjärde år ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Syftet med handlingsplanen är att visa hur regeringens samlade politik inom alla relevanta utgiftsområden sammantaget bidrar till att nå etappmålen till 2030 och 2040 och det långsiktiga utsläppsmålet till 2045. Om regeringen bedömer att beslutade mål inte kan nås med nuvarande styrmedel, ska handlingsplanen innehålla en redogörelse för skälen till detta och vilka ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta. Planen ska också innehålla en redogörelse för hur andra beslut och åtgärder, både på nationell och på internationell nivå, påverkar möjligheten att nå klimatmålen.

Handlingsplanen 2019
Regeringen föreslår att ökade ansträngningar görs för att integrera klimatpolitiken i alla relevanta politikområden för att nå det långsiktiga och tidsatta utsläppsmålet. Det arbetet bör innefatta att se över all relevant lagstiftning för att det klimatpolitiska ramverket ska få genomslag, att regeringen i samband med nästa översyn av respektive samhällsmål vid behov omformulerar målen så att de är förenliga med klimatmålen och att regelverket tydliggörs så att konsekvensanalyser görs av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant.

I handlingsplanen presenteras vilka åtgärder som regeringen avser att vidta dels på tvärsektoriell nivå, dels för olika utsläppssektorer med ett
särskilt fokus på transportsektorn. Även det klimatrelaterade arbetet som regeringen avser vidta internationellt och inom EU presenteras.

Fördjupad läsning

naturvardsverket.se Länk till annan webbplats.

Övergripande EU-mål inom Europa 2020

En viktig del av Europa 2020-strategin är de övergripande mål som slagits fast på EU-nivå. Målen beslutades av EU:s stats- och regeringschefer i juni 2010 och ger en allmän bild av var EU bör befinna sig 2020.

• Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till 75 procent för kvinnor och män i åldrarna 20-64 år, bland annat genom ett ökat deltagande av ungdomar, äldre arbetstagare och lågkvalificerade arbetstagare samt en bättre integration av lagliga migranter.
• Att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent i förhållande till 1990 års nivåer. Att öka de förnybara energikällornas andel av den slutliga energikonsumtionen till 20 procent och eftersträva en ökning av energieffektiviteten med 20 procent. Att uppnå energi- och klimatmålen 20/20/20.
• Att förbättra utbildningsnivån, särskilt genom att sträva efter att minska antalet elever som i förtid avbryter sin skolgång till mindre än 10 procent och genom att öka den andel 30-34 åringar som har avslutat en eftergymnasial utbildning eller motsvarande utbildning till minst 40 procent.
• Att främja social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning, genom att sträva efter att åtminstone 20 miljoner människor ska komma ur en situation där de riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning.

De övergripande målen inom Europa 2020 följs löpande upp av EU:s statistikorgan Eurostat.

Sveriges nationella mål inom Europa 2020

Genom att sätta upp nationella mål blir medlemsstaternas ansvar för att driva igenom nödvändiga reformer tydlig. Utgångspunkten för den svenska regeringen är att de nationella målen ska vara ambitiösa men realistiska och förenliga med en uthållig tillväxt och sunda offentliga finanser. I 2016 års budgetproposition redovisas nya nationella mål för utbildningsområdet i syfte att bättre spegla regeringens ambitionsnivå.

• Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till väl över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna 20-64 till år 2020. Höjningen ska främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda, och genom att motverka långa tider utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad.
• Att andelen 18 till 24-åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara mindre än 7 procent 2020 och att andelen 30 till 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 45-50 procent 2020.
• Att offentliga och privata investeringarna i FoU ska uppgå till ungefär 4 procent av BNP år 2020.
• På klimat- och energiområdet är Sveriges mål redan fastställda sedan tidigare. Sverige har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 17 procent 2020 jämfört med 2005. Sveriges nationella klimatmål är att våra utsläpp bör vara 40 procent lägre 2020 än utsläppen 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inom EU (EU-ETS). Sverige har också åtagit sig att andelen förnybar energi ska öka till 49 procent 2020. Det nationella målet är satt till minst 50 procent av den totala energianvändningen 2020. Riksdagen har dessutom beslutat om ett mål för energieffektivitet, uttryckt som en minskad energiintensitet med 20 procent till 2020 jämfört med 2008.

Det nationella genomförandet av Europa 2020-strategin och redovisning av de nationella målen görs årligen till kommissionen i det nationella reformprogrammet.

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

Mål

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Vägledande dokument

sverigesmiljomal.se/ Länk till annan webbplats.

Fördjupad läsning

sverigesmiljomal.se/etappmalen Länk till annan webbplats.

Mål

Regeringens inriktning: Med en samhällsekonomiskt effektiv, strategisk och åtgärdsinriktad klimatanpassning fungerar samhället väl i det förändrade klimatet. Naturmiljön har god förmåga att återhämta sig och ekosystemens resiliens har stärkts. Samhällets aktörer, inklusive privata och offentliga på alla administrativa nivåer, hanterar risker, sårbarheter och möjligheter i beslutsfattande. Klimatanpassning är integrerad i relevanta verksamheter och ansvarsområden

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

Mål

Detta är den tredje nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel som Sverige har tagit fram. Handlingsplanen gäller för perioden 2023–2027 eller till dess att en ny beslutas.

Den är framtagen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (i fortsättningen direktivet).

De svenska handlingsplanerna för hållbar användning av växtskyddsmedel har sedan de svenska miljökvalitetsmålen antogs 1999 utvecklats med syfte att närma sig de miljömål som är relevanta för direktivets huvudsakliga målsättning.

Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är ansvarig myndighet för att samordna och leda arbetet med handlingsplanen liksom att samordna uppföljning och utvärderingen av den.

Handlingsplanen innefattar ett övergripande mål och fyra delmål.

1. Det övergripande målet för den nationella handlingsplanen är att minska risker för människors hälsa och miljön av användningen av växtskyddsmedel inom landet. De fyra delmålen är:
   • öka kunskapen hos yrkesmässiga användare om säker hantering och användning av växtskyddsmedel.
   • totalt sett minska riskerna för konsumenter från användningen av växtskyddsmedel och fortsatt säkerställa låga resthalter i dricksvatten och inhemskt producerade vegetabilier
   • väsentligt minska användningen av kandidatämnena för substitution.
2. Minska resthalterna av växtskyddsmedel i yt- och grundvatten, för att succesivt bli nära noll i linje med riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö.
3. Minska riskerna för pollinerande insekter och andra nyttoinsekter genom att:
   • gynna tillgången till livsmiljöer för pollinerande insekter och andra nyttoinsekter i både slättbygd och mellanbygd, samt
   • användningen av växtskyddsmedel som är skadliga för pollinerande insekter minimeras.
4. Hållbara odlingssystem ska fortsatt utvecklas och tillämpas i ökad omfattning för att stärka odlingslandskapets förmåga till livsmedelsproduktion och andra ekosystemtjänster, ge långsiktig bördighet och samtidigt minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel.

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

Mål

Bioekonomistrategin ska syfta till att genom en nationell samling åstadkomma en övergång till en resurseffektiv, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi i världsklass som bidrar till ökad tillgång till biomassa och minskad sårbarhet i samhället, där industri- och tjänstesektor tillsammans med de areella näringarna skapar såväl miljö- och klimatnytta som sysselsättning i hela landet.

Utredningen föreslår att regeringen ska ha det övergripande ansvaret för genomförande av bioekonomistrategin. Landsbygds- och infrastrukturdepartementet bör ha huvudansvar för koordinering av arbetet inom Regeringskansliet. Strategin berör flera politikområden, och ett formaliserat departementsöverskridande arbete är därför centralt. Klimat- och näringslivsdepartementet, Finansdepartementet och Försvarsdepartementet behöver därmed också delta och ansvara för sina respektive områden. Hur strategin relaterar till andra nationella strategier och de olika politikområdena är avgörande för en framgångsrik bioekonomistrategi. Tillväxtanalys föreslås få i uppdrag att följa upp och utvärdera genomförandet och resultatet av strategin och dess åtgärder. Utvärderingen bör bland annat uttala sig om måluppfyllelse och bioekonomistrategins bidrag till klimatnytta, tillväxt, respektive försörjningsförmåga. Resultat från uppföljning och utvärdering utgör underlag för regeringens årliga resultatredovisning till riksdagen. För att möjliggöra en effektiv och ändamålsenlig uppföljning av de kvantitativa målnivåerna föreslår utredningen att SCB får i uppdrag att ta fram input-output analys av bioekonomin, regional statistik för bioekonomin, samt att ta fram en metod för att beräkna bioekonomins substitutionsnytta. Energimyndigheten ska sammanställa statistik om mängden inhemskt producerat förnybara drivmedel.

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

Mål

Handlingsplanen utgår från strategin för cirkulär ekonomi och de fyra fokusområden som regeringen har slagit fast där. Handlingsplanen tar ett helhetsgrepp om alla fokusområden. För varje fokusområde utvecklas vad regeringen avser med inriktningen för arbetet. I handlingsplanen presenteras aktuella styrmedel och åtgärder som regeringen har beslutat eller har för avsikt att besluta.

Flertal etappmål ur miljömålssystemet är relvanta i handlingsplanen.
Dessa är:

• Etappmål för minskade utsläpp av växthusgaser
• Etappmål för återanvändning av förpackningar
• Etappmål för minskat matsvinn
• Etappmål om kommunalt avfall
• Etappmål om bygg- och rivningsavfall
• Etappmål om matavfall

På sikt avser regeringen att komplettera miljömålsssystemet för att stärka arbtete med omställningen till en cirkulär ekonomi

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

Mål

Regeringens strategi för en cirkulär ekonomi pekar ut riktningen för arbetet med cirkulär ekonomi i Sverige och ger stöd till olika aktörers omställning till en cirkulär ekonomi.

I strategin beskrivs en vision för en cirkulär ekonomi som: ”ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material”.

Målet är att omställningen till en cirkulär ekonomi ska bidra till att nå de nationella och internationella miljö- och klimatmålen, samt de globala målen i Agenda 2030.

Strategin pekar ut fyra fokusområden som särskild viktiga för att nå visionen:

1. Hållbar produktion och produktdesign.
2. Hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster.
3. Giftfria och cirkulära kretslopp.
4. Drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller.

Särskilt prioriterade strömmar i omställningen till en cirkulär ekonomi är plast, textil, förnybara och biobaserade råvaror, livsmedel, bygg- och fastighetssektorn (inklusive bygg- och rivningsavfall) samt innovationskritiska metaller och mineraler.

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

Mål

Den utvecklade export- och investeringsstrategin, 2019 bygger vidare på den strategi som beslu­tades år 2015. Då baserades strategin på fem utmaningar för det svenska näringslivets internationalisering:

• Svensk export måste i högre utsträckning nå tillväxtmark­naderna
• Fler små och medelstora företag måste kunna, våga och vilja exportera
• Svenska varor, tjänster och system måste nå ännu högre upp i förädlingskedjan
• Sveriges attraktionskraft för utländska investeringar, turister och talanger måste öka
• Den globala handeln måste hållas öppen

Den utvecklade export- och inves­teringsstrategin är inte regering­ens enda svar på de utmaningar som påverkar Sveriges konkur­renskraft, handel, klimat- och hållbarhetsarbete. Det arbetet sker löpande inom flera politikområ­den. Infrastruktur, forskning, utbildning, kompetensförsörjning, villkoren för entreprenörskap och innovation, tillgång till bostäder, energiförsörjning, miljö- och klimatanpassning är exempel på områden med stor betydelse för den internationella konkurrens­kraften.

Fem strategiska målsättningar.

1. Sveriges export ska öka, både i absoluta tal och som andel av BNP
2. Fler små och medelstora företag ska exportera
3. Sverige ska vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel
4. Sveriges innovationsledarskap ska användas för att stärka näringslivets exportförmåga och inter­nationella konkurrenskraft
5. Kompetens, talanger och besökare ska öka

Vikten av långsiktighet i olika satsningar liksom nyttan för näringslivet har varit väg­ledande kriterier. Likaså att insat­serna är uppföljningsbara och kan effektutvärderas. Genomförandet av insatserna ska bidra till upp­fyllandet av Parisavtalet och de globala målen i Agenda 2030. För att tydliggöra hur insatserna i strategin länkas till de globala målen så anges det specifikt under varje mål.

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

Mål

Sveriges arbete sker i enlighet med avfallshierarkin och beskrivs i Sveriges nationella avfallsplan och avfallsförebyggande program – Att göra mer med mindre. Nuvarande plan och program gäller för åren 2018 till 2024 och reviderades under 2020 utifrån skärpt gemensam EU-lagstiftning.

Planen och programmets syfte är att beskriva Sveriges arbete med att:

• minska mängden avfall
• minska mängden skadliga ämnen i material och produkter
• minska de negativa effekter på människors hälsa och miljön som avfall ger upphov till
• främja en praktisk tillämpning av avfallshierarkin och utnyttja resurserna i avfallet
• bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och den miljö- och hälsopåverkan som hänger samman med att avfall uppstår

Fördjupad läsning

naturvardsverket.se Länk till annan webbplats.

Mål

I propositionen föreslås två ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) som syftar till att förbättra beredskapen i kommunerna för klimatets förändring. Den ena ändringen innebär ett krav på att kommunerna i översiktsplanen ska ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra. Den andra ändringen innebär att kommunen i en detaljplan får bestämma att det krävs marklov för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet och som inte vidtas för att anlägga en gata, väg eller järnväg som är förenlig med detaljplanen.

Regeringen redovisar också en nationell strategi för klimatanpassning i syfte att långsiktigt stärka klimatanpassningsarbetet och den nationella samordningen av detta arbete. Strategin aviserades i regeringens skrivelse Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning (rskr. 2015/16:87). Genom strategin möter regeringen också åligganden under Parisavtalet samt i EU:s strategi för klimatanpassning där en nationell strategi för klimatanpassning lyfts fram som ett centralt analytiskt instrument avsett att förklara och prioritera åtgärder och investeringar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.

Fördjupad läsning

riksdagen.se Länk till annan webbplats.

Mål

År 2013 presenterade regeringen en första plattform för hållbart företagande. Den följdes en skrivelse till riksdagen, Politik 2015 av för hållbart företagande, (2015/16:69). Samma år beslutade regeringen om Handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter (UD2015/3494/IH). År 2018 gjordes en uppföljning av handlingsplanen. På regeringens uppdrag utvärderade Statskontoret efterlevnaden av handlingsplanen, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter – utmaningar i statens arbete (2018:8).

I plattformen för internationellt hållbart företagande beskriver regeringen samlat vad den gör inom området och vilka ambitioner som finns. Ordet plattform syftar på arenor, aktörer, instrument och riktlinjersamarbeten, som är viktiga inom området internationellt hållbart företagande utifrån vilka regeringen bedriver sin politik. I denna plattform presenteras regeringens politik för internationellt hållbart företagande. Plattformen bygger på den politiska inriktning som regeringen sedan tidigare har beslutat.

Fördjupad läsning

riksdagen.se Länk till annan webbplats.

Mål

Det övergripande målet för livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja, där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

År 2017 lanserades Handlingsplan del 1 med åtgärder som löpte till 2019. Den följdes sedan, 2019, av del 2 och 2021 av del 3, som båda innehåller satsningar fram till och med 2025.

Mål för 3 strategiska områden

• Regler och villkor
• Konsument och marknad
• kunskap och innovation

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

Mål

Regeringen avser att i högre ut­sträckning beakta konsumtio­nens konsekvenser för enskil­da, för samhället och för miljön. Exempelvis är den genomsnittli­ga konsumtionen i Sverige långt ifrån miljömässigt hållbar, inte minst när det gäller utsläppen från svensk konsumtion som sker i andra länder.

Strategin tar sikte på att:

• öka kunskaperna om konsum­tionens konsekvenser för en­skilda, samhället och miljön, såväl nationellt som globalt,
• fördjupa samverkan mellan offentliga aktörer, näringsli­vet och det civila samhället, på såväl lokal och nationell som global nivå,
• stimulera beteendemönster som beaktar hållbarhetsaspekter,
• främja ett effektivt utnyttjande av resurser,
• motverka att varor och tjänster är skadliga för hälsa och miljö,
• beakta olika konsumenters för­utsättningar utifrån bl.a. ekono­mi, ålder, kön eller funktions­nedsättning, och
• lägga särskild vikt vid konsum­tion av livsmedel, transporter och boende.

Avseende företag

Företagens och de finansiella aktörernas arbete med håll­barhet, inklusive rättvis handel Konsumenter kan genom efterfrå­gan och engagemang påverka fö­retag i en mer hållbar riktning när det gäller såväl produktion och distribution som affärsupplägg. Regeringen har föreslagit nya reg­ler som innebär att stora företag ska rapportera om hur de arbe­tar med hållbarhetsfrågor, exem­pelvis miljö, mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

När företag lämnar hållbarhets­upplysningar blir det lättare för bl.a. konsumenter att ta ställning till vilka företag de vill handla av eller investera i. Det civila sam­hällets aktörer kan spela en bety­dande roll i detta sammanhang. Som ett led i regeringens arbete med att pröva frågan om Sveri­ge ska bli ett föregångsland för fri och rättvis handel har synpunk­ter inhämtats från bl.a. det civila samhället. Ett arbete bedrivs för närvarande inom Regeringskans­liet. Med det som grund kommer lämpliga åtgärder att övervägas. Den finansiella sektorn är bety­delsefull för möjligheterna att nå hållbarhetsrelaterade mål. Re­geringen gav därför Utredning­en om en översyn av fondregel­verket (dir. 2014:158) i uppdrag att föreslå åtgärder som förbätt­rar jämförbarheten när det gäller vilka hållbarhetsaspekter som be­aktas i fondförvaltningen. Utred­ningen har redovisat sitt uppdrag och föreslår bl.a. nya och skärp­ta informationskrav (En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad, SOU 2016:45. Se utg. omr. 2 avsnitt 3.5).

Nordiska ministerrådet har, vilket tidigare berörts, beviljat ekonomiskt stöd till arbete med att ta fram kriterier för Svanen-märkning av fonder.

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

Mål

En ny politik för hållbart företagande

Regeringen har aviserat en mer ambitiös politik för hållbart företagande. I denna skrivelse redovisas regeringens syn på en rad av frågor kopplade till ett hållbart företagande, såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och antikorruption, men också jämställdhet, barnrättsperspektivet, mångfald, affärsetik och beskattning. I skrivelsen görs klart att hållbart företagande inte bara är en självklar del av näringspolitiken utan också en del av många andra områden, såsom finansmarknadspolitiken, miljöpolitiken, tillväxtpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, handelspolitiken och regionala biståndspolitiken.

Av skrivelsen framgår även regeringens förväntningar på företagens hållbarhetsarbete och rekommendationer om hur arbetet bör bedrivas. Skrivelsen har utarbetats med stöd av en interdepartemental arbetsgrupp i Regeringskansliet och efter dialog med intressenter – företag, myndigheter, fackföreningar, civilsamhället, akademi m.fl.

Målet för regeringens näringspolitik är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb och växande företag så att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år 2020. Hållbart företagande har en självklar roll i en modern näringspolitik som skapar förutsättningar för att svenska företag ska fortsätta utvecklas, växa på de marknader i världen som växer, samt vara attraktiva för investerare och medarbetare.

Omställningen till ett hållbart samhälle rymmer såväl utmaningar som möjligheter för företag. Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt genom att följa internationella normer och riktlinjer, minimera negativ påverkan på samhället, samt bidra till en hållbar samhällsutveckling. Men det är också ett förhållningssätt där företag använder nytänkande, innovation och hållbar konsumtion och produktion för att bidra till lösningar på samhällets gemensamma utmaningar i bred samverkan. Transparens och öppenhet är självklara byggstenar för att förtjäna allmänhetens förtroende

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

Mål

Strategin anger riktningen för att förverkliga den vision som regeringen har för de maritima näringarna. För att ta tillvara utvecklingspotentialen behöver offentliga aktörer bidra till genomförandet. De offentliga insatserna presenteras i åtgärder inom sex åtgärdsområden: Friskt och säkert hav, Kunskap och innovation, Planering med marint perspektiv, Funktionella regler och väl fungerande tillståndsprocesser, Internationellt samarbete och Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder. För att realisera regeringens vision behöver offentliga aktörer, enskilda företag och branschorganisationer samverka.

Den maritima strategin kommer att koordineras med insatser inom ramen för andra områden, till exempel strategier för export, livsmedel och nyindustrialisering. Ett flertal insatser kan också tjäna på att genomföras i samarbete med andra kuststater, till exempel med hjälp av EU:s Östersjöstrategi.

I strategin används följande indelning av de aktuella näringarna:

• Transport (rederier, hamn- och logistikföretag)
• Maritim teknik och produktion (teknik-, system- och underleverantörer, varv samt fritidsbåtsindustrin)
• Havet som naturresurs (livsmedel, energi från våg, vatten och vind, substrat för biobränslen, mineral m.m.)
• Fritid och turism (färjetrafik, kryssningsverksamhet, skärgårdsturism, fritidsfiske, handel med och service av fritidsbåtar, samt marinor)
• Service (t.ex. skeppsmäklare, försäkringsbolag, kommersiell sjömätning och undersökningsverksamhet)

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

* Med maritima näringar avses i strategin verksamheter som sker på, i eller är beroende av resurser från havet samt verksamheter som bidrar med varor eller tjänster direkt riktade till de maritima verksamheterna.

Mål

Människan är beroende av ekosystemtjänster som ren luft och vatten. Dessa värden finns inte i våra balansräkningar. Regeringen vill synliggöra och inkludera ekosystemtjänsters värde i samhällsplanering och näringslivsutveckling i propositionen "En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster". Senast regeringen gjorde en biologisk mångfaldproposition var 1993. I propositionen presenteras arbetet med att stärka den biologiska mångfalden och säkra ekosystemtjänster som vattenrening, produktion av mat och fibrer samt rekreation och friluftsliv.

Regeringen vill säkra ekonomiska och omistliga värden i biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I den långsiktiga strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster presenteras arbetet med att stärka den biologiska mångfalden och säkra ekosystemtjänster som vattenrening, produktion av mat och fibrer samt rekreation och friluftsliv.

Strategin omfattar allt från skydd av land och hav, insatser för hotade växt- och djurarter, genetisk mångfald, natur- och kulturmiljöhänsyn i brukandet, till ökat samarbete med näringslivet. Förslagen i propositionen bidrar till att nå de svenska miljökvalitetsmålen, generationsmålet, målen i EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020 samt de internationella så kallade Aichimålen inom FN:s konventionen för biologisk mångfald (CBD).

Arbetet att synliggöra värdet av ekosystemtjänster och biologisk mångfald ges fortsatt hög prioritet. Det handlar framför allt om att integrera deras värden i politiska och ekonomiska ställningstaganden och andra beslut. Till exempel behöver ekosystemtjänster inkluderas i miljöräkenskaper, i myndigheters planering och beslut om markanvändning, i utformning av ekonomiska styrmedel, i utveckling av affärsmodeller, innovationer och standarder. Regeringen anser också att så kallade kompensationsåtgärder rätt utformade kan vara ett viktigt verktyg för att stärka biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Regeringen vill underlätta för företag att bedöma hur de är beroende av ekosystemtjänster samt göra det lättare för investerare att få information om ett företags fulla värde. Affärsmöjligheter som är direkt kopplade till ekosystemtjänster finns till exempel inom jord- och skogsbruk, läkemedelsindustrin, fisket och inom turismen.

Det är en stor utmaning för Sverige att leva upp till målet inom FN:s konvention om biologisk mångfald, som handlar om att länderna sammantaget ska säkra ett långsiktigt skydd för minst 17 procent av land- och sötvattensytan samt 10 procent av marina områden till 2020. För att klara detta mål planerar regeringen att öka skyddet för biologisk mångfald, att skydda fler naturskogar och att inrätta fler marina reservat.

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

Mål

Handlingsplanen är avslutad

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet (benämns hädanefter energieffektiviseringsdirektivet och förkortas EED) implementerades i Sverige år 2014. Detta direktiv ersätter i stora delar Europaparlamentets och Rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (benämns hädanefter energitjänstedirektivet och förkortas ESD). Enligt artikel 24(2) ska varje medlemsstat lämna in en nationell handlingsplan1 för energieffektivisering i april 2014 och vart tredje år därefter.

Denna handlingsplan ska omfatta betydande åtgärder för förbättring av energieffektivisering samt förväntade och/eller uppnådda energibesparingar, inklusive sektorerna omvandling, överföring och distribution liksom även slutanvändning för att uppnå det nationella mål för energieffektivisering som satts upp under artikel 3 (1) i EED. Handlingsplanen ska även innefatta uppskattad total användning av primärenergi år 2020 liksom nivån på användning av primärenergi i sektorerna industri, transport, hushåll och tjänster.

Fördjupad läsning

-

Mål

Strategin är avslutad

Visionen beskrivs som: Genom ett långsiktigt hållbart användande av landets mineralresurser, i samklang med miljö-, natur- och kulturvärden, skapas tillväxt i hela landet. Sverige förstärker sin position som EU:s ledande gruv- och mineralnation.

Fem strategiska områden är identifierade.

1. En gruv- och mineralnäring i samklang med miljö, kultur och andra näringar.
   • Målbild: Utvinning och bearbetning av malm och mineral från den svenska berggrunden ska ske med ökad resurseffektivitet. Återvinningsgraden av uttjänta metalliska och mineraliska produkter och av processavfall ska öka och avfallsmängder ska minska
   • Målbild: Mineralutvinning ska bedrivas med respekt för och i samklang med andra näringar. Vid konkurrerande användning av mark ska dialog ske i tidiga faser och samförståndslösningar ska sökas. Synergier med andra näringar ska eftersträvas.
   • Målbild: Nyetablering och utveckling av gruvsamhällen i Sverige ska ske utifrån en helhetssyn som främjar ett hållbart samhällsbyggande. Stor hänsyn ska tas till både kulturella och ekologiska dimensioner. Natur och kulturvärden bör tas till vara för att främja attraktiva livsmiljöer.
2. Dialog och samverkan som främjar innovation och tillväxt
   • Målbild: Varje gruvregion ska ha möjlighet att växa med utgångspunkt i sina specifika förutsättningar. Gruvregioner och gruvkommuner ska attrahera, behålla och utveckla verksamheter, kompetenser, företag och kapital så att de långsiktigt och konkurrenskraftigt bidrar till den nationella tillväxten.
   • Målbild: Dialogen mellan aktörer som berörs av och bidrar till gruv- och mineralnäringens verksamhet ska främjas i syfte att förbättra informationsutbyte, möjliggöra proaktivt planeringsarbete och minska potentiella konfliktsituationer.
3. Ramvillkor och infrastruktur för konkurrenskraft och tillväxt
   • Målbild: Vid nyetablering eller ändring av en befintlig verksamhet ska tillståndsprövning ske i transparenta, effektiva och rättssäkra processer utan att avkall på miljökrav görs.
   • Målbild: Robust och tillförlitlig infrastruktur som möter gruvnäringens behov.
4. En innovativ gruv- och mineralnäring med en excellent kunskapsbas
   • Målbild: Svensk forskning inom gruv och mineralrelaterade områden ska vara världsledande och präglas av ett väl fungerande samarbete mellan näringsliv och akademi. Forskningsresultat ska tillämpas av näringen och stärka gruv- och mineralnäringens konkurrenskraft.
   • Målbild: Näringens och regionernas kompetensförsörjning ska tryggas i ett nära samarbete mellan näringen och aktörer på lokal, regional och nationellnivå.
5. En internationellt välkänd, aktiv och attraktiv gruv- och mineralnäring
   • Målbild: Sveriges attraktivitet som gruvland ska främjas och investeringsklimatet ska förbättras.
   • Målbild: Sverige ska vara en internationellt välkänd gruvnation som aktivt och framgångsrikt medverkar i relevanta internationella grupperingar där gruv- och mineralfrågor diskuteras. Export av gruvutrustning och återvinnings- och underjordsteknologi ska främjas.

Fördjupad läsning

Arbetet med att ta fram en ny mineralstrategi pågår inom Regeringskansliet Länk till annan webbplats.

Mål

Strategin är avslutad

Strategin består av de etappmål om farliga ämnen som regeringen har beslutat om samt insatser som bidrar till att nå etappmålen. Därutöver innehåller strategin vissa insatser som i övrigt behövs för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och generationsmålet.

I propositionen föreslås ändringar i miljöbalkens straffregler med anledning av att en ny EU-förordning om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter har börjat gälla. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2014. I propositionen föreslås också en ändring i lagen om handel med utsläppsrätter. Ändringen görs för att tydliggöra att alla tillståndspliktiga utsläpp av växthusgaser ska täckas av utsläppsrätter.

Fördjupad läsning

regeringen.se

Mål

Strategi för utveckling och export av miljöteknik (2011–2014)

Regeringen tar ett samlat grepp för att stödja utveckling och skapa goda förutsättningar för export av svensk miljöteknik – från forskning och utveckling via hemmamarknad till export. (Strategin är avslutad)

Regeringens miljöteknikstrategi har tre huvudmål:

1. Att åstadkomma goda förutsättningar för framväxt och utveckling av miljöteknikföretag i Sverige.
2. Att främja export av svensk miljöteknik och därmed bidra till hållbar ekonomisk tillväxt i Sverige och globalt.
3. Att främja forskning och innovation inom miljöteknik och underlätta för innovationer att kommersialiseras.

Fördjupad läsning

Mål

(Uppdaterad 2016)

Sverige ska verka för att Arktis förblir ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde.

• Sverige ska verka för att Arktiska rådet stärks i sin roll som det centrala multilaterala forumet för frågor rörande Arktis, liksom Barentssamarbetets roll i frågor av särskild relevans för Barentsregionen. I de Arktisrelaterade samarbetena bör en mer gemensam politik och konkreta projekt till förmån för regionen utvecklas.
• Sverige ska aktivt bidra till utvecklingen av en EU-politik om arktiska frågor. Sverige vill främja att EU, inom relevanta politikområden, blir en relevant samarbetspartner i Nordområdena.
• Samarbeten och synergier mellan Arktiska rådet och Barentssamarbetet ska utnyttjas, liksom EU:s olika samarbetsprogram och de medel dessa tillhandahåller.
• I Nordiska ministerrådet ska Sverige verka för ökad fokusering av projektverksamheten med arktisk inriktning och med ett uttalat kompletterande värde för Arktiska rådet.
• Svenska aktiviteter och samarbeten i Arktis ska utgå från folkrättens regler, inklusive FN:s konventioner och andra internationella överenskommelser

Fördjupad läsning

tillvaxtanalys.se/transforma

Mål

Den svenska energipolitiken bygger på samma grundpelare som energisamarbetet i EU och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Visionen är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

Handlingsplanen var en del av arbetet med att nå målen i Europa 2020 och är nu avslutat.

Fördjupad läsning

regeringen.se Länk till annan webbplats.

Mål

Svensk handlingsplan för det internationella havsmiljösamarbetet samt åtgärder för minskad övergödning, ett rent och giftfritt hav och bevarande och hållbart nyttjande av havet och dess biologiska resurser (2010) (Handlingsplanen är avslutad)

Internationell samverkan är nödvändig för att förbättra havsmiljön. En handlingsplan upprättas för Sveriges internationella havsmiljöarbete. För Sveriges närliggande havsområden prioriteras arbetet inom EU, Helcom, Ospar, Internationella havsforskningsrådet ICES och den internationella sjöfartsorganisationen IMO samt arbete genom internationella finansiella organisationer.

Att integrera havsmiljöaspekterna i andra politikområden som jord-bruks-, fiske-, kemikalie-, transportpolitiken och regional tillväxtpolitik både nationellt och inom EU är högt prioriterat. Havsmiljöarbetet är också ett prioriterat område i svenskt utvecklings- och grannlands-samarbete, både multilateralt och bilateralt.

Svensk handlingsplan 2010–2012 för prioriterade havsmiljöprocesser

Inledningsvis kommer Sverige under perioden 2010–2012 att arbeta aktivt och målmedvetet för att genomföra det marina direktivet, ramdirektivet för vatten, EU:s havspolitik och EU:s strategi för Östersjö-regionen. Vi kommer också att arbeta för att miljöaspekterna i än högre grad integreras i relevant sektorspolitik för fiske, jordbruk och sjöfart och därmed också med avseende på EU:s Strategi för Östersjöregionen och EU:s havspolitik. De regionala havskonventionerna Helcom och Ospar kommer att ha en viktig roll för att genomföra och anpassa arbetet till ett regionalt perspektiv samt för samarbetet med tredje land.

EU:s integrerade havspolitik är en övergripande och viktig komponent för det svenska havsmiljöarbetet. Det marina direktivets roll som havspolitikens miljöpelare bör därför stärkas genom att havsmiljöaspekter fortsatt utvecklas i berörd marin sektors-politik, särskilt fiske- och sjöfartssektorerna. Förutom sektorsintegrationen bör planering av havsområden samt miljödatahantering prioriteras inom havspolitiken.

Dessutom innehåller skrivelsen flertalet andra områden – här listas dessa:

• Åtgärder för minskad övergödning
• Åtgärder för ett rent och giftfritt hav
• Åtgärder för bevarande och hållbart nyttjande av havet och dess biologiska mångfald
• Kulturarv och kulturmiljö

Fördjupad läsning