Publicerad 19 mars 2018

Skapar branschspecifika skattelättnader tillväxt?

Leverans: Januari 2020

Detta ramprojekt syftar till att ge en bild av hur subventioner via skattelättnader påverkar de utpekade branschernas utveckling med fokus på de näringspolitiska målen.

Projektet omfattar både deskriptiva analyser och effektutvärderingar av rut- och rotavdragen (sänkt moms för restaurang- och cateringbranschen har studerats tidigare på myndigheten). Utvärderingarna av rut och rot berör vilka effekter det har på entreprenörskap och företagande, varifrån de anställda kommer samt deras framtida sysselsättningsstatus.

För att sätta de svenska insatserna och deras effekter i ett sammanhang hämtar vi hem lärdomar från liknande instrument i några andra europeiska länder och behandlar relationen till statsstödsregelverket. Vi berör även risken för negativa, snedvridande effekter av sådana subventioner. Jämställdhets- och integrationsperspektiv beaktas i studierna av rut- och rotavdraget, liksom en geografisk dimension.

Följande studier har publicerats inom ramen för projektet:

RUT-avdraget: en deskriptiv analys

Denna studie är en deskriptiv analys av det så kallade RUT-avdraget med fokus på företagen och företagarna som utför tjänsterna. Våra resultat visar att både antalet företag som nyttjat subventionen och antalet anställda i dessa företag har ökat under den studerade perioden. Reformen ser ut att ha störst påverkan de första åren efter dess införande och avtar sedan över tid. Även andelen företag som drivs av kvinnor är hög och ökande över tid vilket kan tyda på att reformen har gett en möjlighet för kvinnor att starta företag.

Branschspecifika skattelättnader – en internationell jämförelse

Utifrån ekonomisk teori granskar vi de ekonomiska argumenten för och emot att använda branschspecifika skattenedsättningar för att stimulera företagstillväxt och potentiella risker med denna typ av riktad subvention avseende produktivitet, effekter på konkurrens, samt undanträngnings- och dödsviktseffekter.

I studien ingår en analys av branschspecifika subventioner i Belgien, Danmark, Finland och Irland, varför de har införts och dess erfarenheter, inklusive resultaten av gjorda utvärderingar. Vi berör även hur länderna har förhållit sig till statsstödsreglerna inom EU.

ROT-avdraget: en deskriptiv analys

Även i denna delstudie analyserar vi avdraget med fokus på de näringspolitiska målen. Delstudien angriper samma frågor som i ovan beskriven deskriptiv analys av RUT-avdraget, men med fokus på ROT-avdraget. Resultaten visar att ökningen av antalet ROT-företag är något lägre än för företagsstocken generellt i Sverige. Även sysselsättningsökningen i dessa företag är relativt låg i jämförelse med RUT-företagen.

Effektutvärdering av RUT-avdraget

Vilka effekter har RUT-avdraget haft för företagen? Trots en omdebatterad reform saknas det omfattande kvantitativa utvärderingar, speciellt med fokus på utförarna. I denna studie utvärderar vi RUT-reformen för företag som utfört RUT-tjänster. Vi finner positiva effekter på anställningar, nettoomsättning, arbetsproduktivitet och överlevnad i jämförelse med kontrollgruppen. Vi uppskattar även att kostnaden per skapat jobb är på samma nivåer som andra liknande reformer.

Titel
Skapar branschspecifika skattelättnader tillväxt?

Serienummer
Ramprojekt

Diarienummer
2018/052