Publicerad 19 mars 2018

Vilken roll har den offentliga sektorn för stora kunskaps­intensiva investeringar?

Leverans: December 2020

Det här projektet syftar till att undersöka orsaker, verkan och den offentliga sektorns roll för stora kunskapsintensiva investeringar (SKI). Målet är att bidra med kunskap om hur SKI kan främjas och vilka policyåtgärder som kan bidra till att realisera positiva spridningseffekter förknippade med SKI. Projektet består av fem delstudier.

Den första delstudien är nu färdig. Studien inleds med att introducera en unik definition av SKI-begreppet. Därefter presenteras en forskningsöversikt av de drivkrafter och effekter som förknippas med SKI samt förutsättningar och villkor för offentliga policyinitiativ som ska främja SKI. Studien undersöker även vad forskningen säger kring den offentliga sektorns möjlighet att främja SKI samt vilka policyåtgärder som kan tänkas bidra till att realisera positiva spridningseffekter förknippade med SKI. Därtill utvecklas ett förslag på en empirisk tillämpning av SKI-definitionen och med bas i denna presenteras en deskriptiv översikt av SKI i Sverige.

I studien dras följande tre övergripande slutsatser om den roll som den offentliga sektorn spelar för SKI och hur denna roll har förändrats och kommer att fortsätta förändras i framtiden:

(i) För det första blir distributionen och organiseringen av kunskapsintensiv verksamhet allt mer heterogen, fragmenterad och globaliserad. Detta ställer nya krav på hur offentliga aktörer främjar och arbetar med investeringar. Det behövs övergripande och gemensamma ramvillkor för kunskapsintensiv verksamhet samtidigt som det blir allt svårare att hitta generiska policylösningar för riktade insatser.

(ii) För det andra har kunskapsintensiva investeringar allt mer övergått från att kunna betraktas som engångsföreteelser till att behöva behandlas som pågående relationer i takt med den ökade betydelsen av och den mobilitet som förknippas med immateriella tillgångar. Samtidigt blir utformningen av svensk politik i högre grad beroende av andra länders motsvarande politik när företag delar upp och flyttar kunskapsintensiva verksamheter mellan länder.

(iii) För det tredje bidrar fragmenteringen och globaliseringen av företagsfunktioner, den ökade betydelsen av immateriella tillgångar samt den ökade komplexiteten (ömsesidiga beroenden) mellan sektorer och ekonomier till en ökad osäkerhet som påverkar offentliga aktörers möjlighet att planera långsiktigt. Mot denna bakgrund kan man argumentera för att finns ett växande behov av experimenterade och utvärdering för lärande och anpassning inom policy. Detta innebär i sin tur att systematiskt genomförda uppföljningar, utvärderingar och evidensbaserat policyarbete är centralt.

Studien avslutas med att dra två omedelbara policyslutsatser: (1) För det första kommer SKI och immateriella tillgångar (kunskapsbaserat kapital) få allt större betydelse för näringsliv och ekonomi i framtiden; (2) För det andra behöver Sveriges näringspolitik i större utsträckning kombineras med andra politikområden som exempelvis forsknings- och utbildningspolitik samt innovations- och internationaliseringspolitik. Mot denna bakgrund föreslår studien en rad olika avvägningar som behöver positioneras avseende på mål och medel för att främja SKI i framtiden.

Läs mer om forskningsöversikten i länken till höger.

I december publiceras ytterligare två delstudier som undersöker (1) humankapitalets betydelse för SKI; (2) miljölagstiftningens betydelse för SKI. Under 2020 publiceras de två resterande delstudierna samt den avslutande slutrapporten.

Titel
Vilken roll har den offentliga sektorn för stora kunskaps­intensiva investeringar?

Serienummer
Ramprojekt

Diarienummer
2018/020