Leverans: April 2019

Studien ingår som en delstudie till ramprojektet Vilka lärdomar kan dras från de statliga riskkapitalsatsningarna inom Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Hur kan begreppet ”regionala kapitalförsörjnings­strukturer” definieras och mätas?

Bakgrund

Tillväxtanalys har sedan tidigare ett långsiktigt regeringsuppdrag att utvärdera policyinsatsen med regionala saminvesteringsfonder. Kommande studier inom uppdraget förs in i det nya ramprojektet 5804.

Insatsen innebär att staten har bildat regionalt avgränsade riskkapitalfonder som sammantaget täcker hela Sverige. Fonderna investerar tillsammans med privata aktörer riskkapital (ägarkapital) i onoterade små- och medelstora företag. Under insatsens första etapp (2009–2015) investerades ca 3,4 miljarder kronor.¹ En andra etapp har beslutats och pågår mellan 2015–2020. Det kan noteras att eftersom varje investering måste ske tillsammans med en privat medinvesterare är fonderna helt beroende av tillgången på sådana (likvida) aktörer.

Insatsen har två huvudmål: tillväxt i portföljföretagen samt förbättrade ”regionala kapitalförsörjnings­strukturer”. Tanken är att en positiv utveckling av det senare målet i förlängningen kan medföra minskade behov av statliga policyinsatser. I vår utvärdering av insatsens effekter har vi således behov av att kunna bedöma om vi ser förändringar (förbättringar) i dessa strukturer.² En rimlig utgångspunkt är att förutsättningarna för företagens finansiering inte är identiska mellan landets alla regioner.

¹ Varav ca 1,35 miljarder kronor kommer från de statliga fonderna. Insatsen har förlängts och löper nu vidare i en etapp 2.

² Kausalitet blir givetvis en annan fråga att ta sig an. Omvärlden står inte still.