Publicerad 14 augusti 2019

Kan finansmarknadens hållbarhetsvärderingar bidra till näringslivets gröna omställning och ger det i så fall en roll för staten?

Leverans: Juni 2019

De finansiella flödena behöver ställas om för att bidra till en hållbar utveckling. Investerare behöver ha tillräcklig information om vilka klimatrelaterade risker företagen är exponerade mot. I det här projektet undersöker vi om ESG-värderingar och två andra initiativ leder till en ökad transparens och grönare finanser. Resultaten visar att de utvärderade hållbarhetsmåtten inte haft någon större effekt på finanserna och att staten bör ta en mer aktiv roll för tydligare rapporteringskrav och mer jämförbar hållbarhetsinformation.

Introduktion

De finansiella flödena måste ställas om för att bidra till en hållbar utveckling, det fastslås av FNs klimatpanel IPCC. Investerare behöver tillräcklig kunskap om vilka klimatrelaterade risker företag är exponerade mot. EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt baseras på transparens som centralt medel för att omdirigera kapitalflöden mot hållbara investeringar. I det här kunskapsprojektet tittar vi närmare på finanssektorns egna verktyg för att skapa transparens kring hållbarhet: ESG-värderingar. E står för miljömässig hållbarhet (environmental), S för social hållbarhet och G för styrningsfrågor (governance). Vi analyserar vad värderingarna innehåller, hur de används och hur investerare reagerar på dem. Vi analyserar ytterligare två initiativ som bidrar till att ge information till investerare: Science Based Targets och ett EU-direktiv om krav på företag att rapportera om deras hållbarhetsarbete.

Frågeställningar

Vi belyser vilken transparens ESG-värderingar och de övriga initiativen skapat på finansmarknaden och vi ställer frågorna: Har ESG-värderingar och initiativen potential att bidra till grönare finanser? Har ESG-värderingar potential att göra finanssektorn till ett draglok för näringslivets gröna omställning?

Utvärderade mått har haft en låg påverkan

Våra observationer visar att det inte ska ställas för stora förhoppningar till att finanssektorn är ett kraftfullt draglok för den gröna omställningen av näringslivet. ESG-värderingar är inte ett transparent mått på hur hållbart ett företag är och inte heller ett mått på företagens hållbarhetsrelaterade risker. EU-direktivet om krav på stora företag att hållbarhetsredovisa har inte ökat mängden hållbarhetsinformation och inte heller bidragit till att företagen redovisar på ett mer jämförbart sätt. Många stora företag hållbarhetsredovisade redan innan direktivet infördes och kraven i direktivet är låga. Initiativet Science Based Targets har en transparent metod och bidrar till att de företag som går med lovar att minska sina utsläpp i linje med vad som krävs enligt Parisavtalet. Antalet företag som gått med är dock ännu relativt få.

Staten kan bidra till tydligare och jämförbar hållbarhetsinformation

Staten bör verka för att rapporteringskraven i EU:s direktiv för icke finansiell rapportering skärps, för att möta finanssektorns och andra investerares behov av lättillgänglig och jämförbar hållbarhetsinformation. Branschspecifika men jämförbara nyckeltal skulle passa ESG-värderingarnas nuvarande struktur.Staten är också själv en stor finansiell aktör och det bör vara tydligt hur hållbarhetsrisker vägs in vid beslut om finansiering till företag.Statliga myndigheter som finansierar företag skulle kunna få uppdraget att utarbeta ett transparent ESG-mått. Detta skulle kunna användas som benchmark för att genomlysa de finansiella tillgångarna av såväl myndigheter som andra aktörer. Lämpliga myndigheter att utreda detta skulle vara Vinnova, Tillväxtverket, Energimyndigheten tillsammans med andra statliga finansiärer som till exempel Almi, Business Sweden.