Val av insats

Insatser kan grovt kategoriseras i tre olika typer:

  • Ekonomiska styrmedel som påverkar relativpriser, vanligast är subventioner i syfte att minska kostnader för ett viss beteende.
  • Informationsinsatser som syftar till att individer och företag ska göra medvetna val som är bra för dem. En aspekt av information är insatser som mer eller mindre vädjar till ett viss beteende.
  • Regleringar eller administrativa styrmedel som en målgrupp måste följa.[1]

För myndigheter är de två första insatserna mest vanligt förekommande.

Övergripande mål är ofta skrivna i allmänna termer, till exempel att Sveriges tillväxtutveckling behöver ”fler och växande företag”. Sådana övergripande mål medför att flera insatser är möjliga. Vi utgår från att själva problemet som insatsen ska påverka är formulerat. Nedanstående frågeställningar syftar till att få ett grepp om utvärderingsbarhet.

  1. Finns det flera möjliga angreppssätt? Om ja, bör dessa listas innan den mest lämpliga insatsen väljs. Som en del i valprocessen kan man med fördel skriva ner de olika för- och nackdelarna med de alternativa insatsförslagen.
  2. Är den statliga aktören ensam i utförandet av insatsens innehåll eller finns det andra aktörer som helt eller delvis utför liknande insatser?
    1. Kompletterar insatsen andra existerande insatser? Se litteraturtips nedan om så kallad policymix.
  3. Är insatsens genomförande mätbar? I syfte att utvärdera insatsen bör dess tidsåtgång och omfattning kunna uppskattas. Även kvaliteteten i utförande bör beskrivas och hur detta kan mätas.
  4. Är insatsens utfall mätbart? I de flesta fall syftar insatser till en förändring i beteende. Hur kan detta beteende beskrivas? Hur beskrivs en förväntad förändring?

I litteratur om utvärdering och val av insatser finns det ett antal observationer som är relevanta att reflektera över:

  • Har liknande insatser genomförts tidigare? Är motivet för insatsen att detta är vad man ”brukar göra” eller finns det dokumenterade erfarenheter av ett visst utfall?
  • En erfarenhet är att utformandet av insatser inledningsvis kan se bra ut, men i praktiken upptäcker mottagare/användare efter en tid hur man kan ”runda hörnen” eller utnyttja insatsen utan att anpassa sina ageranden på det sätt som insatsen avsåg. En ”komplicerad” insatsform kan medföra att kryphål kan finnas som inte alls – eller bara med svårighet – kan upptäckas.
  • Är insatsen skalbar? Denna frågeställning knyter magnituden på problemet som insatsen syftar att påverka eller lösa. En komplicerad insats kanske inte kan utvidgas. Väljer man att införa en sådan bör det kunna motiveras med att dess påverkan redani sin grundstorlek är tillräckligt stor.

Läs mer:

Treasury Board of Canada (2007) Assessing, Selecting and Implementing instruments for Government Action. Ottawa.länk till annan webbplats

Bemelman-Videc ML, Rist RC & Vedung E (2011) Carrot, Sticks and Sermons –Policy instruments and their evaluation. Transaction Publishers. New Brunswick (U.S.A) and London (U.K.)

[1] Exkluderas fortsättningsvis från diskussionen här.