Vy över Stockholm i solnedgång

Studieområde: Internationalisering

Multinationella företag i svenskt näringsliv – vilka är policyimplikationerna för näringspolitiken?

Leverans: Mars 2020.

De multinationella företagen har en stark ställning i svenskt näringsliv. Den här studien visar att de har ett högt förädlingsvärde per anställd. När företagen expanderar med dotterbolag utomlands flyttas rutinartade arbetsuppgifter till andra länder, det leder till en ökad koncentrationen av kvalificerade aktiviteter till storstäderna. Företag som blir uppköpta av utländska företag blir mer produktiva och expanderar.

De multinationella företagen har högre produktivitet, de är mer internationaliserade och de satsar mera på forskning och utveckling än andra företag. I den internationella handeln har globala värdekedjor fått en allt större betydelse. Fallande transport- och kommunikationskostnader i kombination med lägre handelshinder och minskade restriktioner för internationella investeringar har lett till en fragmentisering av produktionen och globala värdekedjor. Här ligger de multinationella företagen i framkant, vilket gör dem intressanta att studera. I det här kunskapsprojektet undersöker vi de multinationella företagens betydelse i, och inverkan på det svenska näringslivet.

Projektet fokuserar på tre aspekter: Hur expansion utomlands i svenska multinationella företag påverkar deras verksamhet i Sverige. Effekter av utländska uppköp på produktivitet och omstruktureringar i förvärvade företag, med ett särskilt fokus på små och medelstora företag. Fördelar och nackdelar med internationella investeringsavtal ur ett ekonomiskt perspektiv.

Multinationella företag (MNF), såväl svenskägda som utlandsägda, spelar en framträdande roll i svenskt näringsliv. 40 procent av de anställda i näringslivet arbetar i de multinationella företagen. De står för 90 procent av den forskning och utveckling som utförs i näringslivet och för mer än 75 procent av exporten.

Av de multinationella företagens verksamheter i Sverige finns en tyngdpunkt på aktiviteter i början och i slutet av värdekedjan: design och utveckling (före produktion) och marknadsföring, distribution och tjänster efter försäljning (efter produktion). Det har skett en förskjutning mot aktiviteter med höga förädlingsvärden. Offshoring - ökad sysselsättning i dotterföretagen utomlands – har inneburit att aktiviteter där arbetsuppgifterna är rutinartade har flyttats ut till andra länder. Mer kvalificerade verksamheter har i stor utsträckning behållits och ökat i omfattning i Sverige. Regionalt har offshoring inom de multinationella företagen bidragit till den snabbare sysselsättningsutvecklingen i de stora svenska städerna, jämfört med övriga delar av landet. Denna utveckling innebär också en ökad koncentrationen av kvalificerade aktiviteter och icke-rutinartade arbetsuppgifter till storstäderna.

Företag som förvärvas och blir utlandsägda är mer produktiva och har en högre andel högutbildade än jämförbara företag inom samma bransch. Utlandsägda företag är benägna att ”plocka russinen”. Produktiviteten växer också snabbare i dessa företag. Detta gäller framför allt i mindre tjänsteföretag, där de flesta utländska förvärven sker. Den ökade produktiviteten kan vara ett resultat av kunskaps- och teknologiöverföringar från moderföretaget utomlands. Den kan också vara följden av omstruktureringsprocesser inom de förvärvade företagen som kommer igång i samband med själva uppköpet. I de små tjänsteföretagen stiger andelen kvalificerad arbetskraft efter uppköp vilket är en indikation på investeringar i humankapital. Resultaten visar på att företagen expanderar efter uppköp. Expansionen sker framförallt på utlandsmarknaden. Importen stiger i de uppköpta företagen. Tillgången till ett kvalitetsmässigt högre och mer varierat utbud av insatsvaror och tjänster är en faktor som kan bidra till den ökade produktiviteten.

Syftet med bilaterala investeringsavtal (BITs) är att stimulera direktinvesteringar, som leder till positiva välfärdseffekter. Idag finns 52 gällande svenska BITs av äldre traditionell typ. Sverige har bland annat sådana avtal med snabbväxande länder utanför EU som är eller skulle kunna bli betydande investerare i Sverige. Det gäller framförallt Kina, men även Ryssland, Turkiet och Korea. I den mån EU inte ser till att revidera och omförhandla avtalen finns det anledning för Sverige att själv ta initiativ och göra det. Detta för att erbjuda samma skydd som de nyare EU-avtalen, till exempel CETA med Kanada. I vissa fall där Sverige har BITs med små, fattiga länder med liten marknad finns det skäl att överväga om inte avtalen bör sägas upp helt och hållet. Det bör åtminstone ske en omförhandling av avtalen.

Multinationella företag i svenskt näringsliv – vilka är policyimplikationerna för näringspolitiken?

Serienummer: Rapport 2020:03

Diarienummer: 2018/024

Ladda ner projektets slutrapport

Status

Avslutad

3 av 3 delstudier har publicerats

Delstudier i projektet

Det här kunskapsprojektet innehåller flera delstudier som du kan läsa mer om här.

test

NYHETSBREV

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få nyheter om Tillväxtanalys studier och seminarier. Fyll i ditt namn och din e-postadress i formuläret