Studieområde: Kapitalförsörjning

Vilka lärdomar kan dras från de statliga riskkapital­satsningarna inom Europeiska regionala utvecklingsfonden?

Leverans: Maj 2019

Den regionala tillväxtpolitiken ska bidra med utvecklingskraft i alla delar av landet. I det här projektet utvärderar vi de regionala saminvesteringsfonderna som har två övergripande mål: tillväxt i portföljföretagen och förbättrade regionala kapitalförsörjningsstrukturer. Resultaten visar att insatsen skapar jobb, men att effekterna är ojämnt fördelade över branscher, faser och även geografiskt. Möjligheten att påverka de regionala kapitalförsörjningsstrukturerna genom en enskild insats är begränsad men ökar med insatser som är väldesignade och långsiktiga.

Projektet ger också en översikt av programlogik och struktur av de mer nytillkomna nationella Eruf-fonderna: den nationella gröna fonden och den nationella holdingfonden.

En viktig grund för företagens konkurrenskraft och möjligheter till expansion är deras finansieringsmöjligheter. Ett instrument som använts i många länder är statliga riskkapitalinvesteringar. I det här projektet utvärderar vi de regionala saminvesteringsfonderna i Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Målet med dessa fonder är tillväxt i portföljföretagen och förbättrade regionala kapitalförsörjningsstrukturer. I studien inkluderar vi också två nystartade (vid studiens genomförande) nationella fonder med Eruf-finansiering på en deskriptiv nivå: den gröna fonden och holdingfonden. Sammantaget har dessa tre fonder en offentlig finansiering på 2,65 miljarder kronor.Syftet med projektet är att diskutera erfarenheter och komma med konstruktiva kunskapsbidrag inför överväganden och utformning av fortsatta och framtida insatser inom området offentligt riskkapital. Kunskapsprojektet omfattar sex delstudier och knyter an till fyra tidigare rapporter inom ämnet.

I det här projektet undersöker vi vilka lärdomar som finns att hämta från de utvärderade riskkapitalinsatserna. För att besvara frågan har vi arbetat med delfrågorna: Vilka argument finns för statens insatser? Vilka mål finns med satsningarna? Hur har de implementerats? Hur ser investeringsstrukturen ut? Ser vi några effekter i portföljföretagen? Vad innebär begreppet ”regionala kapitalförsörjningsstrukturer”? Går sådana strukturer att påverka och mäta? Finns det regionala skillnader? Vilka erfarenheter finns från liknande verksamheter i andra länder?

De regionala saminvesteringsfonderna har gett tillväxt av antalet anställda i de undersökta företagen både på kort och på lång sikt. Effekten är mest påtaglig i: “heta branscher” som IKT och Life science, storstadsregioner och i expansionsfas. Resultaten visar inga säkerställda effekter på omsättning och produktivitet.

I en kvalitativ delstudie har vi undersökt hur de regionala kapitalförsörjningsstrukturerna ser ut i olika typer av regioner. Systemen upplevs av respondenterna ofta som komplexa och svåröverblickbara – både för främjandeaktörerna själva och för företagen. Flera uttrycker ett behov av en ”koordinator”.Tydligare ägardirektiv och en utökad geografisk närvaro av systemets främjandeaktörer efterfrågas också i intervjusvaren.

Möjligheten att påverka de regionala kapitalförsörjningsstrukturerna genom en enskild insats är begränsad. Dessa strukturer påverkas av många faktorer såsom aktörer, verktyg, kunskap och nätverk. Möjligheten till strukturpåverkan kan dock öka om insatsen är långsiktig, resursstark, väl anpassad till målgruppen, tar hänsyn till regionala skillnader och kan tillgodogöra sig interaktioner med andra policyinsatser (policymix).

Den röda tråden i lärdomarna som dras i det här projektet är ”tänk tydligt tidigt”: Sträva efter så tydliga uppdragsbeskrivningar som möjligt till genomförande­myndigheter, i synnerhet avseende problem- och målformulering. Definiera innebörden av ”marknadskompletterande” i insatsen. Ta hänsyn till efterfrågan och kontext när insatsen utformas. Beakta tidigare erfarenheter och positionera insatsen ur ett policymix-perspektiv. Tänk exit från start. Anlägg ett cykliskt perspektiv och uppmärksamma tänkbara postexit-effekter. Bygg in goda förutsättningar för utvärdering och lärande. Planera tidigt och tillförsäkra att relevanta data samlas in och att lärandet dokumenteras och sprids. Säkerställ ett strukturerat informations- och erfarenhetsutbyte mellan statliga riskkapitalaktörer där även Näringsdepartementet deltar.

Vilka lärdomar kan dras från de statliga riskkapital­satsningarna inom Europeiska regionala utvecklingsfonden?

Serienummer: Rapport 2019:01

Diarienummer: 2018/041

Ladda ner projektets slutrapport
Ladda ner underlagsrapport "Regionala kapitalförsörjningsstrukturer"

Status

Avslutad

5 av 5 delstudier har publicerats

Delstudier i projektet

Det här kunskapsprojektet innehåller flera delstudier som du kan läsa mer om här.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev