Studieområde: Infrastruktur & kompetensförsörjning

Skattesubventioner riktade till branscher – vad ger de för sysselsättningseffekter?

Rut- och rotreformerna och sänkt moms för restaurang- och cateringtjänster har varit omfattande insatser riktade till hela branscher med syfte att leda mot de tillväxtpolitiska målen. Resultaten från studierna i det här projektet visar att subventionerna leder till ökad sysselsättning men att reformernas träffsäkerhet varierar. Rutreformen missar till stor del sin utpekade målgrupp. Rotavdraget är mer kostsamt än de andra reformerna men har en bättre regional räckvidd.

För fler till arbetsmarknaden och fler jobb i fler företag

Rut- och rotreformerna och sänkt moms för restaurang och catering har varit omfattande insatser som har riktats till hela branscher. Dessa skattesubventioner har bland annat haft som mål att ge fler korttidsutbildade möjligheten att komma in på arbetsmarknaden. Rut- och rotreformerna har också bidragit till det näringspolitiska målet om fler jobb i fler och växande företag.

Det här kunskapsprojektet undersöker effekterna av dessa subventioner. Har de har lett till ökad tillväxt och ökad sysselsättning i de subventionerade företagen? Syftet är att ge ett underlag till förbättringar ur ett närings- och arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Vi har studerat rut- och rotavdragen under perioden 2010-2015 och sänkt moms för restaurang och cateringtjänster 2012-2014.

Frågeställningar

Det här kunskapsprojektet undersöker direkta och indirekta sysselsättningseffekter av rut-, rotreformen samt sänkt moms på restaurang och cateringtjänster. Det innefattar också en internationell jämförelse av branschspecifika skattelättnader.

Leder till ökad sysselsättning

Projektet visar att de undersökta subventionerna leder till ökad sysselsättning. Under perioden 2010–2015 beräknas rutreformen ha bidragit till mellan 7 700 och 9 300 fler arbetstillfällen och rotreformen till mellan 11 000 och 16 000. Motsvarande resultat för momssänkningsreformen var cirka 11 300 arbetstillfällen.

Rutföretagen ökade omsättning och produktivitet

De rutsubventionerade företagen ökade dessutom sin omsättning, arbetsproduktivitet och överlevnadsgrad. Även företagen som omfattas av momssänkningen ökade sin omsättning. Nettotillskottet av sådana företag var positivt.

Rutreformen missar stor del av utpekad målgrupp

Rutreformen missar till stor del den utpekade målgruppen personer med kort utbildning. En stor andel av de som arbetar i de subventionerade företagen hade året innan anställningen inkomster från ett annat förvärvsarbete.

I rotföretagen är kostnaden per arbetstillfälle högre men räckvidden bättre

Rotavdraget är mer kostsamt än de andra två reformerna. Bruttokostnaden för ett arbetstillfälle i ett rotföretag är cirka 3-4 gånger dyrare jämfört med rut- och momssänkningsföretagen.

Rotavdraget har en jämförelsevis bättre regional räckvidd. Rotföretagen är i högre grad än rutföretagen lokaliserade i avlägset belägna landsbygdskommuner och kommuner nära en större stad.



Skattesubventioner riktade till branscher – vad ger de för sysselsättningseffekter?

Serienummer: Rapport 2020:01

Diarienummer: 2018/052

Ladda ner rapporten Pdf, 663.8 kB, öppnas i nytt fönster.

En del av kunskapsprojektet:

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev