Studieområde: Strukturomvandling

Vilken är statens roll vid nedläggning av större arbetsplatser?

Den här rapporten analyserar det svenska omställningssystemet vid större nedläggningar och neddragningar av arbetsplatser. Rapporten visar att det svenska omställningssystemet är effektivt och att resultaten står sig bra vid en europeisk jämförelse.

Tillväxtanalys presenterar rapporten i samband med ett seminarium den 14 april där även professor emeritus Lars Calmfors, Donald Storrie som är forskare vid Eurofound och Caroline Söder som är vd för Trygghetsfonden deltar.

Inom näringslivet sker en kontinuerlig omvandling. Nya verksamheter etableras och gamla försvinner. Stora neddragningar medför stora sociala kostnader och skapar ofta ett tryck på politiska åtgärder. I den här studien har Tillväxtanalys analyserat hur det svenska omställningssystemet har utvecklats över tid och hur det fungerar i jämförelse med andra europeiska länder.

Rapporten belyser i första hand effekterna för de drabbade individerna, dvs. de som blivit uppsagda, men även regionala effekter.

  • Hur har det gått för dem efter uppsägningen?
  • Har de fått nytt jobb, och hur har deras lön och yrkeskarriär utvecklats?
  • Är effekterna olika för män och kvinnor?
  • Vilka är de regionala effekterna av nedläggningar – finns det skillnader mellan stora och små arbetsmarknadsregioner?

Våra studier visar att det svenska omställningssystemet förefaller fungera relativt effektivt i jämförelse med andra länder. Vi kan inte se några uppenbara svagheter i det svenska omställningssystemet som behöver rättas till.

Den svenska näringspolitiken har efter erfarenheterna av 1970-talets överbryggningspolitik successivt utvecklats mot att hålla sig borta från olika typer av åtgärder för att rädda krisande företag. Istället är den svenska näringspolitiken mer framåtriktad i syfte att skapa allmänt goda villkor för näringslivets utveckling. Poängen med det svenska omställningssystemet är att det är utformat för att både ge friställda trygghet och stöd att hitta ett nytt jobb och gynna en positiv strukturomvandling.

Det svenska omställningssystemet är i hög grad inriktat på kvalitativa åtgärder. Individer som drabbas får stöd för vidareutbildning och blir därmed mer anställningsbara för jobb som är minst lika produktiva som de som de blivit uppsagda från. Vid en europeisk jämförelse är det inte självklart. Många länder har en näringspolitik som omfattar mer av stödåtgärder för företag som hamnar i svårigheter. Det kan röra sig om sänkta löner eller statliga stöd till korttidsarbete. Faran med en sådan politik är att stöden ges till företag som saknar långsiktig överlevnadsförmåga. Det kan därför motverka en nödvändig strukturomvandling och därmed skada den långsiktiga tillväxten i ländernas ekonomi.

Införandet av det nya permanenta systemet för stöd till korttidsarbete, som infördes i april 2020, är därför i någon mening en udda fågel i den svenska näringspolitiken. De nya bestämmelserna innebär att företag som hamnar i svårigheter på grund av externa faktorer kan ansöka om stöd oberoende av det allmänna konjunkturläget. Det återstår att se hur det nya systemet kommer att påverka strukturomvandlingen på längre sikt. Det finns skäl att särskilt följa, och så småningom utvärdera, vad det nya systemet för stöd till korttidsarbete kan innebära för svensk tillväxt och strukturomvandling.

Vi ser också att det finns vissa grupper av individer som i samband med friställningar inte omfattas av trygghetsavtalen, exempelvis sådana med tillfälliga eller tidsbegränsade anställningar. Dessa grupper, som utgör en växande andel på arbetsmarknaden, omfattas därmed inte av de stöd och de åtgärder som i denna rapport visat sig vara effektiva. De handlar främst om personer som ännu inte är riktigt etablerade på arbetsmarknaden, till stora delar ungdomar och utlandsfödda. I den överenskommelse som arbetsmarknadens parter slöt i december stärks dock de visstidsanställdas möjligheter att kunna ta del av åtgärder inom trygghetsavtalen.

Det är främst Arbetsförmedlingen som har ansvaret för individer som inte kunnat få en tydlig anknytning till arbetsmarknaden. Deras åtgärder kommer in betydligt senare i processen än omställningsorganisationernas. Vi bedömer att det finns skäl att särskilt uppmärksamma dessa grupper och analysera hur de kan få ett tillräckligt adekvat stöd för att deras chanser att få fäste på arbetsmarknaden ska öka.

För mer specifika resultat och rekommendationer se de fyra delstudierna som Tillväxtanalys publicerat, se "Delstudier i projektet" nedan.

Vilken är statens roll vid nedläggning av större arbetsplatser?

Serienummer: Rapport 2021:02

Diarienummer: 2020/60

Ladda ner rapporten

Status

Avslutad

4 av 4 delstudier har publicerats

Delstudier i projektet

Det här kunskapsprojektet innehåller flera delstudier som du kan läsa mer om här.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev