Klimatrelaterade fysiska risker som stormar, värmeböljor och översvämningar orsakar redan i dagsläget mycket stora skador som påverkar liv, hälsa och ekonomi. Sannolikheten för än mer allvarliga och oåterkalleliga effekter ökar i takt med klimatförändringarna. Eftersom svenska företag i stor utsträckning är beroende av internationella värdekedjor är exponeringen mot klimatrelaterade fysiska risker påtaglig trots att effekterna ofta inträffar geografiskt långt från Sverige.

I rapporten belyser vi följande frågor:

• Vad kan staten kan göra för att främja näringslivets hantering av fysiska miljörisker i de globala leverantörskedjorna?
• Vad kan staten göra för att samtidigt främja en ökad konkurrenskraft i företagen?
• Hur stora är de fysiska miljöriskerna är i olika leverantörskedjor?
• Hur påverkas konkurrenskraften av hanteringen av dessa risker?
• Är nuvarande statliga insatser ändamålsenliga?

Våra resultat visar att:

• de största riskerna för svenska företag finns i leverantörskedjans bortre led, ofta i utvecklingsländer.
• svenska företag anger att deras kunskap om hur de påverkas av klimatförändringar är lägre än deras kunskap om hur deras verksamhet påverkar klimatet.
• ett av de största hindren för företag som vill identifiera och hantera sina risker är tillförlitligheten av den informationen de får från sina leverantörer och underleverantörer.
• hållbarhetskrav och information förmedlas i kedjor som ofta brister redan i första ledet där små leverantörer inte mäktar med att ställa krav på större underleverantörer.
• det förebyggande arbetet och hanteringen av klimatrelaterade fysiska risker kräver betydande privata investeringar eftersom offentliga investeringar helt enkelt inte kommer att räcka till.

Vi rekommenderar att:

• staten tar ansvar för att stresstesta ekonomin med avseende på klimatrelaterade fysiska risker för att identifiera särskilt systemhotande risker.
• riksdagen ger Riksbanken i uppdrag att testa en metodologi som utvecklas av Europeiska Centralbanken, samt att vidareutveckla metodologin med avseende på leverantörskedjor.
• regeringen ger Tillväxtverket i uppdrag att utforma ett förslag till ett riktat stöd till mindre företag med utländska leverantörer som vill kartlägga sina hållbarhetsrisker
• regeringen överväger delfinansiering av branschsamarbeten med fokus på klimatanpassning och klimatrelaterade fysiska risker.
• regeringen verkar för att tillhandahålla data kring fysiska klimatrelaterade risker även utanför EU:s gränser genom det europeiska verktyget Climate-ADAPT.
• regeringen verkar för skärpta rapporteringskrav i EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering.
• regeringen verkar för att europeisk aktsamhetslagstiftning tillåter samarbete och delat ansvar som en acceptabel form av aktsamhet.
• regeringen verkar för att lagstiftningen explicit tillåter, och därmed uppmuntrar, tekniska system såsom digitala leverantörsnätverk som möjliggör för företag att dela information och ansvar.