Hallå där Sverker
Lär känna Tillväxtanalys generaldirektör sedan den 1 september 2020, Sverker Härd. Här delar han med sig av sina tankar om myndighetens roll idag och i framtiden.
Du har en lång yrkeskarriär bakom dig, finns det något som du är särskilt stolt över?
Jag skulle nog säga att det är den resa som jag och Kulturanalys gjorde från att vara en relativt okänd kunskapsmyndighet till att bli en efterfrågad expertmyndighet. Genom att öka policyrelevansen och bli mer träffsäkra i våra rekommendationer fick vi större genomslag för våra kunskapsunderlag. Vi bjöd även in oss själva till regionala och nationella forum där kulturpolitik diskuterades. Stegvis blev vi en naturlig samtalspartner och en stark röst i kulturpolitiken i kraft av empiriskt väl underbyggda analyser och utvärderingar.
Vad var det som lockade dig till Tillväxtanalys?
Att verka i gränslandet mellan kunskapsproduktion och politik är en hemtam miljö och jag kände väl till Tillväxtanalys eftersom det är en systermyndighet till Kulturanalys. Jag vet att Tillväxtanalys medarbetare har hög kompetens och lockades av möjligheten att få fördjupa mig i de komplexa näringspolitiska och regionala utvecklingsfrågorna. Jag gillar också rollen som vi förväntas ha i vårt analys- och utvärderingsarbete. Vi är en utvecklingsmyndighet, men vår roll är att bidra med kvalificerade beslutsunderlag som kan användas för att effektivisera politiken. Jag förväntar mig inte att våra analyser alltid ska leda till politiska åtgärder förstås, men målsättningen ska vara att rapporterna är en del av beslutsunderlaget för att utveckla tillväxtpolitiken. Ytterligare ett skäl till att Tillväxtanalys lockade var att huvudkontoret ligger i Östersund. Både jag och min familj ser fram emot att upptäcka en del av landet som vi inte känner så väl.
Hur vill du fortsätta utveckla myndigheten?
I lagom takt, med eftertanke och i dialog. Jag vill att vi ska uppfattas som den mest naturliga aktören att vända sig till i frågor som rör effekterna av politikens insatser för att främja Sveriges tillväxt. Man ska fortsatt kunna känna sig trygg i att våra analyser och utvärderingar håller hög kvalitet. Jag vill också att Tillväxtanalys ska uppfattas som en attraktiv arbetsplats för kvalificerade medarbetare som vill fortsätta att utvecklas. Medarbetare och arbetssökande ska se oss som en frisk och spännande arbetsplats.
Kan du nämna några spännande kunskapsprojekt som Tillväxtanalys kommer att genomföra under kommande år?
Vi är just nu i slutfasen av processen där vi formar vår årligen uppdaterade analys- och utvärderingsplan. Det är en välbalanserad projektportfölj med intressanta analyser, utvärderingar och metodutvecklingsprojekt. Trots min korta tid har jag hunnit delta i några avstämningar med relevanta aktörer och upplever att det finns en stor och ökande efterfrågan på de projekt som vi planerar att genomföra. Ska jag ändå nämna projekt så tycker jag metodutvecklingsprojekten är särskilt spännande. Det är viktigt att vi ständigt utvecklar våra analys- och utvärderingsmetoder för bättre kunna hantera kommande uppdrag och egeninitierade analyser.
Ser du att Coronapandemin kommer att påverka Tillväxtanalys uppdrag och i så fall hur?
Grunduppdraget är intakt och kommer nog att vara så också framöver. Men det klart att pandemin innebär efterfrågan både på underlag som kan stödja regeringen på kortare sikt och utvärderingar för ett mer långsiktigt lärande. Självklart har vi beaktat möjligheter och hinder för att analysera och utvärdera pandemins effekter när vi har utformat vår projektportfölj. Det finns en naturlig förväntan från vår uppdragsgivare att vi ska bidra med kvalificerad kunskap som kan användas för att hantera nuvarande kris och skapa förutsättningar för en mer effektiv hantering inför kommande kriser. Jag tror också att det är möjligt att regeringen ger oss ytterligare uppdrag om effektutvärderingar av regeringens näringspolitiska åtgärder.
