Två män som jobbar inom industrin lyser i ett rör med ficklampa.

Tillväxtanalys webbinarieserie om industripolitik lyfter fram och diskuterar hur stat och näringsliv ska möta samhällets utmaningar.

Webbinarieserie:
Industripolitikens återkomst

Under hösten bjuder Tillväxtanalys in till en webbinarieserie i tre delar om industripolitik för att lyfta fram och diskutera hur stat och näringsliv ska möta samhällets utmaningar.

I en tid med krig och konflikter i vår omvärld, ökade globala spänningar och klimatförändringar ställs Sverige inför nya utmaningar på det näringspolitiska området. Strategier för att stärka den ekonomiska motståndskraften och främja teknologisk utveckling tas fram. En aktiv statlig industripolitik, som tidigare ansetts ekonomiskt olönsam, diskuteras numera flitigt. Genom subventioner och handelshinder vill många länder stötta inhemska industrier och säkra leveranskedjor av kritiska resurser. Staten har därmed fått en allt mer betydande roll i ekonomin.

Varmt välkommen att lyssna till spännande samtal och diskussioner!

Del 1
Ska statliga stöd ges till privata företag
och i så fall när?

Många länder använder idag olika stödformer – bidrag, lån, kreditgarantier, riskkapital – för att värna inhemska industrier. Syftet är att stärka motståndskraften i leveranskedjor och/eller påskynda den gröna omställningen. I Sverige har till exempel Northvolt och Stegra fått kreditgarantier i mångmiljardbelopp för att bidra till Sveriges närings-, miljö- och klimatpolitiska mål.

Finns det skäl för staten att påverka näringslivet, och i så fall när? Vilka för- och nackdelar finns det med de olika stödformerna? Hur kan de olika stödformerna utformas för optimal riskfördelning och incitamentsstruktur? Det är några av frågorna som kommer att lyftas under webbinarieseriens första del.

Medverkande

Fredrik NG Andersson, docent vid Lunds Universitet.
Gustav Martinsson, docent och universitetslektor vid Stockholms universitet
Sverker Härd, generaldirektör, Tillväxtanalys.

Peter Svensson, analytiker och ämnessakunnig, Tillväxtanalys, moderar och leder webbinariet.

Tid och plats

Tid: 16 oktober klockan 9.00 - 10.00
Plats: Digitalt via Zoom. Länk skickas ut till anmälda. Webbinariet kommer även att sändas på tillvaxtanalys.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Till anmälan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Del 2
Finns det en målkonflikt mellan grön omställning och fri konkurrens?


Solceller, batterier och elbilar är viktiga delar i klimatomställningen. Kina har under senare år ökat sin produktion av ”clean-tech”, bland annat med hjälp av statliga subventioner. Det ökade utbudet av billiga produkter har lett till en större efterfrågan från konsumenter i västvärlden. EU menar att Kinas industrisubventioner undergräver motsvarande europeisk industri. För att värna sina egna industrier har både USA och EU nyligen infört ökade strafftullar på elbilar, vilket sannolikt kommer öka priserna och då också minska efterfrågan.

Är det viktigare att europeisk industri är konkurrenskraftig än att klimatomställningen påskyndas, åtminstone på kort sikt? Vilka effekter får det på ekonomin, den ekonomiska säkerheten och samhället när en era av frihandel går mot ökad protektionism? Kommer klimatet och konsumenterna ytterst få betala priset?

Den 23 oktober bjuder Tillväxtanalys in till den andra delen i webbinarieserien Industripolitikens återkomst. Välkommen!

Medverkande

Katarina Engberg, seniorrådgivare Sieps
Anders Ahnlid, generaldirektör, Kommerskollegium.
Sverker Härd, generaldirektör, Tillväxtanalys.

Eva Alfredsson, analytiker, Tillväxtanalys, modererar och leder webbinariet.

Tid och plats

Tid: 23 oktober klockan 9.00-10.00
Plats: Digitalt via Zoom.
Länk kommer att skickas ut till anmälda. Webbinariet kommer också att sändas på tillvaxtanalys.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Till anmälan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Del 3
Hur ska Sverige agera i den nya industripolitiska kontexten?

Genom subventioner och handelshinder skyddar EU, USA och Kina sina inhemska industrier. Till skillnad från tidigare decenniers industripolitik är syftet att skapa villkor och förutsättningar för nya industrier att blomstra. Världen rör sig bort från internationella samarbeten och gemensamma regler till en mer splittrad global ordning. Sverige, som en liten öppen ekonomi, är beroende av handel med andra länder och påverkas därför av hur andra länder agerar.

Hur bör EU koordinera sitt agerande och vilken linje bör Sverige driva i EU? Vilka är Sveriges styrkor och utmaningar på det industripolitiska området? Hur ska vi förhålla oss om andra länder väljer att främja sina egna industrier? Och hur påverkar det svensk konkurrens- och innovationskraft? Det är några frågor som kommer att lyftas på webbinariet.

Välkommen att delta på tredje och sista delen i Tillväxtanalys webbinarieserie om industripolitikens återkomst.

Medverkande

Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES, Stockholms Universitet
Fredrik Sjöholm, professor och vd vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Sverker Härd, generaldirektör, Tillväxtanalys.

Peter Frykblom, chefsekonom, Tillväxtanalys, modererar och leder webbinariet.

Tid och plats

Tid: 27 november klockan 9.00-10.00
Plats: Digitalt via Zoom. Länk skickas ut till anmälda.
Webbinariet kommer även att sändas på tillvaxtanalys.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Till anmälan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Har du frågor om webbinarieserien?

Kontakta: kommunikation@tillvaxtanalys.se